<?xml version="1.0" encoding="iso-8859-1"?>
<rss version="2.0">
<channel>
<title>Statistikcentralen, Finland (www.stat.fi) - Statistik över jord- och skogsbruksföretagens ekonomi</title>
<link>http://www.stat.fi/til/mmtal/index_sv.html</link>
<description>Senaste statistik from statistik Statistik över jord- och skogsbruksföretagens ekonomi</description>
<language>sv</language>
<image>
<url>http://www.stat.fi/favicon.png</url>
<title>Statistikcentralen, Finland (www.stat.fi) - Statistik över jord- och skogsbruksföretagens ekonomi</title>
<link>http://www.stat.fi/til/mmtal/index_sv.html</link>
<width>32</width>
<height>32</height>
</image>
<item>
<title>Bara en tredjedel av odlarnas inkomster från lantbruket år 2010</title>
<link>http://www.stat.fi/til/mmtal/2010/mmtal_2010_2012-03-30_tie_001_sv.html</link>
<description>År 2010 kom i genomsnitt 32 % av en odlarfamiljs inkomster från lantbruket, medan motsvarande andel år 2000 var 37 %. Lantbrukets andel av odlarfamiljens inkomstbildning har alltså minskat. Lantbrukets inkomstandel varierar dock kraftigt mellan gårdar. En tredjedel av odlarfamiljerna hade lantbruket som bisyssla i sådan mån att deras inkomster från lantbruket bara utgjorde under 5 % av ägarmakarnas alla skattepliktiga inkomster. Däremot hade 9 % av familjerna lantbruket som huvudsyssla i sådan mån att de fick över 95 % av sina inkomster från lantbruket. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens statistik över jord- och skogsbruksföretagens ekonomi år 2010.</description>
<pubDate>Fri, 30 Mar 2012 06:00:00 GMT</pubDate>
<guid isPermaLink="true">http://www.stat.fi/til/mmtal/2010/mmtal_2010_2012-03-30_tie_001_sv.html</guid>
</item>


<item>
<title>Gårdarnas ekonomi förstärks med inkomster utanför lantbruket</title>
<link>http://www.stat.fi/til/mmtal/2009/mmtal_2009_2011-03-24_tie_001_sv.html</link>
<description>År 2009 var det beskattningsbara resultatet som en odlarfamilj erhöll i lön och ränta på eget kapital i genomsnitt 56 cent av varje euro som betalades i stöd till jordbruksföretag. Alla försäljningsinkomster och återstående 44 cent av stöden användes för att täcka utgifter. Enligt uppgifterna om personbeskattning var medianen för odlarmakars sammanlagda i statsbeskattningen skattepliktiga inkomster 43 300 euro, av vilka medianinkomsterna av lantbruket bara var omkring 7 300 euro. Inkomsterna utanför lantbruket utgör alltså en betydande andel av odlarfamiljens totala inkomster. Utan inkomster utanför lantbruket skulle det i många fall inte vara möjligt för odlaren att fortsätta med gårdsbruket. Bland 15 procent av gårdarna var resultatet av lantbruket noll eller under noll, medan nästan tio procent av gårdarna uppnådde ett resultat som översteg 50 000 euro. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens statistik över jord- och skogsbruksföretagens ekonomi år 2009.</description>
<pubDate>Thu, 24 Mar 2011 07:00:00 GMT</pubDate>
<guid isPermaLink="true">http://www.stat.fi/til/mmtal/2009/mmtal_2009_2011-03-24_tie_001_sv.html</guid>
</item>


<item>
<title>Regionala inkomstskillnader små bland gårdarna</title>
<link>http://www.stat.fi/til/mmtal/2008/mmtal_2008_2010-03-25_tie_001_sv.html</link>
<description>Gårdsbrukens beskattningsbara resultat var i genomsnitt 17 332 euro per gård år 2008. Resultatet per gårdsbruk har stigit med sammanlagt 17 procent på fem år. Antalet aktiva lantbruksföretag som beskattats på basis av inkomstskattelagen för gårdsbruk minskade under samma period från 68 860 gårdar till 62 973 gårdar. Detta innebär att en del av resultatökningen förklaras med att gårdsstorleken ökat med mer än tre hektar. Regionalt sett varierade resultatet mellan 15 000 och 20 000 euro, med undantag av det nordligaste stödområdet. Gårdsstorleken och produktionsinriktningen ser ut att ha en större betydelse med tanke på resultatet än gårdens läge. År 2008 varierade det genomsnittliga resultatet på gårdar med mjölkboskap, svin- och fjäderfähushållning och var både över och under 40 000 euro medan gårdarna med växtodling hade ett genomsnittligt resultat på under 10 000 euro. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens statistik över lant- och skogsbruksföretagens ekonomi år 2008.</description>
<pubDate>Thu, 25 Mar 2010 07:00:00 GMT</pubDate>
<guid isPermaLink="true">http://www.stat.fi/til/mmtal/2008/mmtal_2008_2010-03-25_tie_001_sv.html</guid>
</item>


<item>
<title>Skuldsättningen av gårdsbruken ökar</title>
<link>http://www.stat.fi/til/mmtal/2007/mmtal_2007_2009-04-28_tie_001_sv.html</link>
<description>Lantbrukföretagarnas skulder ökade från omkring 39 000 euro till 47 000 euro från år 2004 till år 2007. Under samma period ökade lantbruksföretagens tillgångar vid beskattningen med nästan 12 000 euro och inkomsterna med nästan 10 000 euro, vilket innebär att läget i genomsnitt är under kontroll. Risken ligger dock i det faktum att skulderna ofta hopar sig hos bara några få företag. Då nästan hälften av lantbruksföretagen var helt skuldfria år 2007, hade 10 procent av företagen (omkring 6 400 företag) skulder på över 134 000 euro och fem procent skulder på över 220 000 euro. År 2004 låg motsvarande 10 och 5 procents gräns vid 112 000 euro resp. 178 000 euro. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens statistik över lant- och skogsbruksföretagens ekonomi år 2007.</description>
<pubDate>Tue, 28 Apr 2009 06:00:00 GMT</pubDate>
<guid isPermaLink="true">http://www.stat.fi/til/mmtal/2007/mmtal_2007_2009-04-28_tie_001_sv.html</guid>
</item>


<item>
<title>Utvecklingen av familjelantbrukens inkomster tudelad under 2000-talet</title>
<link>http://www.stat.fi/til/mmtal/2006/mmtal_2006_2008-07-09_tie_001_sv.html</link>
<description>När det gäller mjölkproducenter har de beskattningsbara inkomsterna av lantbruk per liter mjölk klart gått i en positiv riktning under detta årtusende, medan inkomsterna räknat per svinplats har varit neråtgående för producenter av slaktsvin under hela 2000-talet. Spannmålsproducenternas beskattningsbara inkomster av lantbruk har också minskat med fem procent per spannmålshektar från år 2000 till år 2006. Sockerbetsproducenternas inkomster per hektar sockerbetor sjönk fram till år 2005, men ser enligt bifogade figur ut att ha ökat starkt under det sista året i perioden. Den snabba tillväxten beror dock på att sockerbetans areal per gård minskade år 2006 med i genomsnitt tre hektar, dvs. när divisorn blir mindre ökar kvoten. I själva verket var det så att försäljningsinkomsterna av sockerbetor minskade år 2006 med omkring 3 400 euro från året innan per gård, medan de ökade lantbruksstöden och inkomsterna av andra produkter inte enbart kompenserade förlusten av inkomsterna av sockerbetor, utan också höjde de beskattningsbara inkomsterna. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens statistik över lant- och skogsbruksföretagens ekonomi år 2006.</description>
<pubDate>Wed, 09 Jul 2008 06:00:00 GMT</pubDate>
<guid isPermaLink="true">http://www.stat.fi/til/mmtal/2006/mmtal_2006_2008-07-09_tie_001_sv.html</guid>
</item>


<item>
<title>Lantbruksutgifterna ökade mer än inkomsterna</title>
<link>http://www.stat.fi/til/mmtal/2005/mmtal_2005_2007-12-12_tie_001_sv.html</link>
<description>Lantbruksstödet för lantbruksföretagen steg från år 2004 till år 2005 med omkring 41 miljoner euro. Övriga inkomstposter gick däremot ned med ungefär 5 miljoner euro vilket innebär att inkomstökningen var 36 miljoner euro. Eftersom lantbrukets utgifter samtidigt ökade med ungefär 72 miljoner minskade resultatet med omkring 36 miljoner euro. Kalkylen omfattar uppgifter om alla ungefär 145 000 skattskyldiga enheter inom lantbruket. Av dessa sker produktionen hos omkring 67 000 skattskyldiga på aktiva gårdar som hör till lantbruksregistret, medan övriga ungefär 78 000 skattskyldiga närmast består av ägare till s.k. passiva gårdar eller före detta odlare. Uppgifterna framgår av statistiken över lant- och skogsbruksföretagens ekonomi som utkommer nu.</description>
<pubDate>Wed, 12 Dec 2007 07:00:00 GMT</pubDate>
<guid isPermaLink="true">http://www.stat.fi/til/mmtal/2005/mmtal_2005_2007-12-12_tie_001_sv.html</guid>
</item>


</channel>
</rss>

