Begrepp




Basår


Tidsseriens basperiod kallas för basår. Som basår används vanligen ett år som är delbart med fem. I offentliggöranden är beteckningen för basåret till exempel 2010 = 100 eller 2015 = 100. Medeltalet för basårets indextal är 100. T.ex. i de månatliga indexen anger indextalen för månaderna i basåret fördelningen av den aktuella variabeln på olika månader.



Defintionens giltighetstid

  • Giltig

Källorganisation

  • Tilastokeskus

Nationalräkenskapernas normala basperiod är ett år. Fastprisdata uttrycks i basårets priser. Basåret kan vara fast (ändras vart femte år) eller variabelt, varvid man använder föregående års vikter. Vid fastprisberäkningar rekommenderas variabelt basår (föregående år).

Man bör observera den begreppsmässiga skillnaden mellan basår och referensår. Referensåret kan väljas fritt utan byte av vikter (pris- och volymserier), men basåret är alltid det år vars vikter används inom serien. I ett index kan man ge vilket år som helst värdet 100 - eller ta data för ett valbart år som utgångsnivå för att länka en volymserie till - utan att byta vikterna. Här handlar det om användning av referensår.

ENS 1995 10.64.- 10.67.:

Acceptabla alternativ till Fischers index är kedjeindex som använder Laspeyres volymindex för mätning av volymförändringar och Paasches prisindex för att mäta prisförändringar från år till år.

Trots att kedjeindex både för volymtal och för prisförändringar är vad som bör föredras, måste man erkänna att de förluster i additivitet i fastpristabellerna som detta innebär är en allvarlig nackdel i många analytiska sammanhang.

Varje aggregat kan definieras som en summa av sina beståndsdelar. Additivitet innebär att denna egenskap bibehålls när både aggregatet och dess olika beståndsdelar för ett visst år skrivs fram var för sig med sina respektive volymindex.

Det rekommenderas därför att disaggregerade fastpristabeller - som avspeglar volymuppgifter värderade i basårets priser - sammanställs som komplement till de kedjeindexbaserade data som skall föreligga för huvudaggregaten.

Fastprisberäkning av nationalräkenskaper behöver göras på finast möjliga detaljnivå om uppgifterna skall vara konsistenta på det sätt som ett integrerat system av pris- och volymmått förutsätter. Tabellerna över tillgång och användning ger den centrala begreppsmässiga och statistiska ramen för alla uppgifter i fasta priser. Därutöver kan fastprisdata presenteras i tilläggstabeller.

Återkommande byten av basår måste oavsett ovanstående göras i fastprisberäkningarna. ENS har därvid antagit principen att detta fr.o.m. 1995 bör ske vart femte år. När basåren ändras är det vanligt att data i det gamla basåret länkas till det nya, hellre än att omräkningar görs långt tillbaka med det nya basåret. När man på detta sätt gör en uppdatering till nytt basår förloras additiviteten i de länkade serierna.

När värden för ett basår skrivs fram med hjälp av kedjeindex över volymutvecklingen måste man göra klart för användarna varför man då inte längre har additivitet i tabellerna.
Sådana ej additiva "konstantpris"-data bör publiceras utan att några justeringar görs. Denna metod är lätt att överblicka och fäster användarnas uppmärksamhet på problemets vidd.

Detta hindrar inte att det kan finnas omständigheter som gör det mera fördelaktigt för statistikproducenterna att eliminera diskrepanser så att man kan förbättra den övergripande konsistensen i tabellerna.



Statistikgrenar där definitionen förekommer

Ämnesområde

Defintionens giltighetstid

  • Giltig

Källorganisation

  • EU

Jaa