2. Bostadshushåll och boendeförhållanden 2015

Bostadshushållets storlek är i genomsnitt 2,04 personer

Antalet bostadshushåll med 1–2 personer har ökat redan i flera decennier och i slutet av år 2015 utgjorde de 75 procent av alla bostadshushåll. I slutet av år 2015 fanns det totalt 2 634 000 bostadshushåll, av vilka 1 112 000, dvs. 42 procent, var enpersons bostadshushåll. Bostadshushållens storlek var i genomsnitt 2,04 personer år 2015, medan den ännu år 1970 var tre personer.

Figur 2. Bostadshushåll efter storlek 1970–2015, antal

Figur 2. Bostadshushåll efter storlek 1970–2015, antal

Bostadshushållens storlek varierade efter region. I urbana kommuner var bostadshushållens genomsnittliga storlek 2,00 personer, medan den genomsnittliga storleken i landsbygdskommuner var 2,13 personer. Bostadshushållets sammansättning är olika på landsbygden och i städerna. I städerna finns det fler (44 %) enpersons bostadshushåll än i landsbygdskommunerna (39 %).

Omkring hälften av finländarna bor i småhus

I slutet av år 2015 bodde omkring hälften av finländarna i fristående småhus, trots att bara 40 procent av bostäderna med permanent boende fanns i fristående småhus. De bebodda radhusbostäderna var 360 000 till antalet och utgjorde 14 procent av bostadsbeståndet. Av bostäderna med permanent boende fanns 45 procent i flervåningshus, även om en tredjedel av befolkningen bodde i flervåningshus. Detta förklaras av att bostäderna i flervåningshus är mindre och att det bor mindre familjer eller bostadshushåll i dem än i rad- och småhus.

Tabell 2. Bostadshushåll och personer efter hustyp 2015

Hustyp Bostadshushåll     %     Personer         %    
Alla bostadshushåll 2 634 339 100,0 5 363 637 100
Fristående småhus (egnahemshus eller parhus) 1 052 851 40,0 2 682 165 50,0
Radhus 361 507 13,7 709 363 13,2
Flervåningsbostadshus         1 173 686 44,6 1 892 748 35,3
Övriga byggnader (affärsbyggnader o.d.) 46 295 1,8 79 361 1,5

Ett bostadshushåll förfogade över en bostadsyta på ungefär 82 kvadratmeter, och 40 kvadratmeter per person. Räknat per person minskar bostadsytan betydligt då bostadshushållets storlek ökar. Ensamboende hade i genomsnitt 60 kvadratmeter till sitt förfogande, bostadshushåll bestående av två personer 44 kvadratmeter, men bostadshushåll på sex personer hade däremot bara 21 kvadratmeter per person till sitt förfogande.

Tabell 3. Golvyta per person (m2) efter bostadshushållets storlek 1985–2015

År Bostadshushållets storlek
Alla bostadshushåll 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer 6 personer 7+ personer
1985 28,9 48,6 34,3 27,6 24,1 21,2 18,7 15,2
1990 31,4 51,8 37,0 29,4 25,0 21,7 19,0 14,8
1995 33,4 54,0 39,2 30,4 25,3 21,9 19,0 15,0
2000 35,3 55,6 40,8 31,4 26,0 22,5 19,4 15,4
2005 37,5 57,0 42,4 32,3 27,3 23,7 20,4 16,3
2010 39,1 58,6 43,6 33,0 28,2 24,4 21,0 16,9
2015 40,1 59,8 44,3 33,4 28,3 24,6 21,0 16,9

Nästan femtedel av finländarna bodde trångt

I slutet av år 2015 fanns det 228 000 trångbodda bostadshushåll och totalt 940 000 personer bodde trångt. Ett bostadshushåll är trångbott, då det bor fler än en person per rum i det. En person som bor ensam anses alltså inte bo trångt. Nästan var femte finländare bodde i en trång bostad. Antalet trångbodda bostadshushåll har minskat årligen men år 2013 började antalet at öka. År 2015 trångbodda bostadshushåll ökade med 1 000 från året innan och antalet trångbodda personer med ungefär 3 000.

Räknat enligt lägenhetsytan per person var boendetätheten mindre i ägarbostäder än i hyresbostäder. Ett bostadshushåll i en ägarbostad förfogade över i genomsnitt 43 kvadratmeter lägenhetsyta per person, medan ett bostadshushåll i en hyresbostad bara förfogade över i genomsnitt 32 kvadratmeter per person.

Av hyresbostäderna var boendetätheten minst i fritt finansierade hyresbostäder, dvs. 33 kvadratmeter per person. Skillnaderna mot andra hyresbostäder var inte stora. I arava- och räntestödshyresbostäder var bostadsytan 31 kvadratmeter per person. I bostadsrättsbostäder var den 33 kvadratmeter per person.

I hyresbostäderna bor huvudsakligen 1–2 personers bostadshushåll

Av de bostadshushåll som bor i hyresbostäder var största delen, 86 procent, en- eller tvåpersoners bostadshushåll. I ägarbostäderna var motsvarande andel 70 procent. Av bostadshushåll i hyresbostäder utgjorde större bostadshushåll bestående av minst fyra personer 6 procent och av bostadshushåll i ägarbostäder var andelen 18 procent. I slutet av år 2015 var antalet permanent bebodda hyresbostäder totalt omkring 838 000, varav 329 000 var arava- eller räntestödshyresbostäder och 509 000 var bostäder på privata marknaden.

Figur 3. Bostadshushåll i hyresbostäder efter bostadshushållets storlek 2015, (%)

Figur 3. Bostadshushåll i hyresbostäder efter bostadshushållets storlek 2015, (%)

Totalt fanns det 2 634 000 bostäder med permanent boende i slutet av år 2015. Av en dryg miljon permanent bebodda flervåningshusbostäder var mer än hälften hyresbostäder. Av radhusbostäderna var omkring 117 000 hyresbostäder, vilket är omkring en tredjedel av alla bebodda radhusbostäder. I egnahems- och parhusen fanns 33 000 hyresbostäder.

En fjärdedel av befolkningen bodde i hyresbostäder

Av de permanent bebodda bostäderna var andelen hyresbostäder 32 procent. 1,4 miljoner personer, dvs. en fjärdedel av befolkningen, bodde i hyresbostäder. Bostadshushållen i hyresbostäder består av färre personer än bostadshushållen i ägarbostäder.I slutet av år 2015 var antalet permanent bebodda hyresbostäder totalt omkring 838 000, varav 39 procent var statsstödda arava- eller räntestödshyresbostäder. Andelen arava- och räntestödshyresbostäder av alla permanent bebodda hyresbostäder minskade från året innan, eftersom de bostäder som befriats från begränsningar ökade det övriga hyresbostadsbeståndet. I slutet av år 2015 fanns det 40 000 bostadsrättsbostäder med permanent boende och av dem var nästan 45 procent belägna inom huvudstadsregionen.

Figur 4. Bostäder efter upplåtelseform 1960–2015

Figur 4. Bostäder efter upplåtelseform 1960–2015

I synnerhet unga bostadshushåll bor i hyresbostäder. När åldern på den äldsta personen i bostadshushållet stiger minskar andelen bostadshushåll i hyresbostäder. Av de bostadshushåll där den äldsta personen är under 30 år hyrde 76 procent sin bostad. Av bostadshushåll bestående av personer i åldern 30–44 år hyrde nästan en tredjedel sin bostad och av bostadshushåll bestående av 45-åringar eller äldre bara 22 procent. Mest sannolikt var det att ett bostadshushåll där den äldsta personen var 45–74 år var husägare. Av bostadshushållen i denna åldersklass bodde 43 procent i ett hus som de själva ägde. Däremot var det mer sällsynt att ett bostadshushåll som bestod av äldre var husägare. Den mest allmänna boendeformen bland äldre var ägande av bostadsaktie.

År 2015 köpte 20 500 personer första bostad

Enligt Statistikcentralen omfattade bostadsbefolkningen år 2015 totalt 20 500 köpare av första bostad i form av aktie. Antalet personer som köper sin första bostad har minskat med 14 000 (40 procent) jämfört med år 2006. Med köpare av första bostad avses här en person som har köpt en bostad i aktieform och är befriad från överlåtelseskatt som första bostadsköpare. Personer som köpt en första bostad i fastighetsform ingår inte i statistiken.

Köpare av första bostad i aktieform är koncentrerade till städer. Största delen, 62 procent, av dem som köpte sin första bostad bodde under köpåret i Finlands tio största kommuner. 19 prosent bodde i Helsingfors.

Figur 5. Köpare av första bostad efter bostadskommun 2006–2015, personer

Figur 5. Köpare av första bostad efter bostadskommun 2006–2015, personer

År 2015 var den genomsnittliga åldern för personer som köpte sin första bostad i aktieform 28 år. Totalt 16 000 personer som köpte sin första bostad bodde i bostaden i slutet av året. Personerna fördelades på 13 000 bostadshushåll, varav 4 900 var enpersons bostadshushåll.

Från överlåtelseskatt befrias 18–39-åringar som inte tidigare ägt bostad och som köper bostaden för eget bruk. Flytten till första bostaden ska ske inom sex månader från köptidpunkten, vilket innebär att alla som köper sin första bostad inte bor i bostaden under statistikens referenstidpunkt. Personer som stadigvarande bor på anstalt eller som bor i internat eller utomlands eller är bostadslösa hör inte till bostadsbefolkningen. Huvudstadsregionen innehåller Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda.

Relativt många flervåningshus saknar hiss

Ungefär 24 000 flervåningshus hade fler än tre våningar. Av dessa saknade 3 200 hiss. I de flervåningshus som hade fler än tre våningar och saknade hiss fanns det 104 000 bostäder och totalt 142 000 boende. Av dessa hade 24 000 fyllt 65 år. I hus med exakt tre våningar var det ännu mer sällsynt med hiss. Av de 349 000 bostäder som fanns i trevåningshus var 16 procent belägna i hus med hiss. I trevåningshusen utan hiss bodde 416 000 finländare, av vilka 80 000 hade fyllt 65 år.


Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen

Förfrågningar: Juho Keva 029 551 3601, Marja Hermiö 029 551 3211, info@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma


Uppdaterad 13.10.2016

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Bostäder och boendeförhållanden [e-publikation].
ISSN=1798-6753. Allmän översikt 2015, 2. Bostadshushåll och boendeförhållanden 2015 . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 17.7.2018].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/asas/2015/01/asas_2015_01_2016-10-13_kat_002_sv.html

Dela