Europaparlamentsval, kvalitetsbeskrivning

1. Relevans av statistikuppgifterna

1.1 Ett sammandrag av statistikens uppgiftsinnehåll

Statistikcentralen producerar den officiella statistiken över Europaparlamentsvalet med de centrala uppgifterna om kandidater, invalda, röstberättigade, väljare och väljarstödet för partierna. På internet har förhandsuppgifter publicerats om Europaparlamentsvalen i Finland från och med det första valet år 1996. Statistiken har uppdaterats med siffrorna enligt det fastställda resultatet. På statistiksidan Europaparlamentsval finns också tabeller i databaserna, dvs. i statistiktjänsten StatFin, där det från år 2004 finns uppgifter också efter röstningsområde.

1.2 Centrala begrepp

Valförrättning

Europaparlamentsvalet förrättas vart femte år i alla medlemsländer. Europaparlamentet är det enda internationella organ vars medborgare väljer i direkt val. För de praktiska arrangemangen svarar de nationella myndigheterna. I Finland anordnas valet av justitieministeriet, som fastställer kandidaterna och valresultatet. I Finlands förrättas Europaparlamentsvalet söndagen den 7 juni enligt gällande vallag. Närmare information finns på justitieministeriets webbsidor www.vaalit.fi (=> vallagstiftning) och www.finlex.fi, vallagen (714/1998).

Vallagstiftning

Val av ledamöter till Europaparlamentet (Europarlamentsval) förrättas i alla medlemsstater enligt statens nationella lagstiftning. Dessutom skall bestämmelserna i EU:s rättsakt (från år 1976) följas. Genom en revidering av vallagstiftningen år 1998 samlades alla valbestämmelser under en lag, vallagen (714/1998), som trädde i kraft 8.10.1998.

Centrala principer vid förrättning av val

Alla val i Finland förrättas enligt följande principer:

Rösträtt och valbarhet

Röstberättigad vid Europaparlamentsval som förrättas i Finland är

  1. varje finsk medborgare, oberoende av boningsort, som senast på valdagen fyller 18 år

  2. varje röstberättigad medborgare i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen, som senast på valdagen fyller 18 år och som den 51 dagen före valdagen har i lagen om hemkommun avsedd hemort i Finland förutsatt att han eller hon inte förlorat sin rösträtt i den medlemsstat i vilken han eller hon är medborgare. En förutsättning för rösträtten är dock att personen anmält sig till rösträttsregistret i Finland.

Vid samma Europaparlamentsval får var och en rösta enbart i en av Europeiska unionens medlemsstater, dvs. en röstberättigad får rösta antingen i sitt hemland eller i den stat där han eller hon bor.

En finsk medborgare som inom den föreskrivna tidsfristen har meddelat att han eller hon önskar utöva sin rösträtt i en annan medlemsstat är inte röstberättigad i Finlands Europaparlamentsval.

Den röstberättigade kan rösta antingen 1) under förhandsröstningstiden eller 2) på valdagen, på söndagen.

Valbarhe t

För finska medborgares valbarhet vid Europaparlamentsval gäller vad som bestäms om valbarhet vid riksdagsval. Valbara är således

  1. varje i Finland röstberättigad finsk medborgare som inte står under förmyndarskap och

  2. varje röstberättigad medborgare i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen, som anmälts och tagits in i rösträttsregistret i Finland, förutsatt att han eller hon inte i hemstaten har förlorat sin valbarhet vid Europaparlamentsval

Ledamot av Europaparlamentet kan inte dock vara den som är

  1. medlem av statsrådet,

  2. ledamot av Europeiska kommissionen,

  3. domare, generaladvokat eller justitiesekreterare i Europeiska gemenskapernas domstol eller i Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt,

  4. direktionsledamot i Europeiska centralbanken,

  5. ledamot av Europeiska revisionsrätten,

  6. Europeiska ombudsmannen,

  7. medlem av Ekonomiska och sociala kommittén i Europeiska gemenskapen eller Europeiska atom- och energigemenskapen,

  8. medlem av Regionkommittén,

  9. medlem av sådana kommittéer eller andra organ som tillsatts enligt fördragen om upprättande av Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen för att förvalta gemenskapens medel eller för att utföra permanenta och direkta förvaltningsuppgifter,

  10. styrelseledamot, direktionsledamot eller anställd i Europeiska investeringsbanken,

  11. tjänsteman eller annan anställd i aktiv tjänst inom Europeiska gemenskapernas institutioner eller till dessa knutna fackorgan eller i Europeiska centralbankens tjänst eller

  12. sådan innehavare av ämbete eller uppdrag som inte enligt grundlagen kan vara riksdagsledamot.

Kandidatuppställning

Kandidater vid Europaparlamentsval får ställas upp av

  1. ett parti, som införts i justitieministeriets partiregister och

  2. röstberättigade som har bildat en valmansförening.

De uppställda kandidaterna är kandidater i hela landet. Ett parti får ha högst 20 kandidater. Partierna kan sluta sig samman till att bilda valförbund, men partier som bildat valförbund får dock ställa upp högst lika många kandidater som det maximala antalet kandidater för ett enskilt parti (dvs. 20). För att bilda en valmansförening som ställer upp en kandidat vid Europaparlamentsval krävs minst 2 000 röstberättigade personer. Valmansföreningarna kan bilda gemensamma listor och varje lista kan ha högst 20 kandidater.

Helsingfors valkretsnämnd gör upp en sammanställning av kandidatlistorna i vilken kandidaterna för alla partier, valmansföreningar och gemensamma listor finns i utlottad ordning. För varje kandidat antecknas i sammanställningen ordningsnummer (med 2 som första nummer), namn, hemkommun och titel, yrke eller befattning.

Parlamentsmandat

Mandaten i parlamentet är fördelade på så sätt att de medlemsländer som till sin folkmängd är små har relativt sett fler platser är de stora medlemsländerna. I valet år 2009 väljs till Europaparlamentet sammanlagt 736 ledamöter av vilka 13 från Finland.

Parlamentsmandaten fördelas mellan partierna, valförbunden och valmansföreningarna enligt storleksordningen av de röstetal som kandidaterna sammanlagt fått i hela landet i enlighet med d`Hondts metod. Partiet, valförbundet eller den gemensamma listan får som första jämförelsetal partiets, valförbundets eller den gemensamma listans hela röstetal. Den kandidat som fått mest röster i grupperingen får som jämförelsetal grupperingens hela röstetal, den kandidat som fått nästmest röster hälften av röstetalet och den som fått tredjemest röster en tredjedel av röstetalet etc.

Ändringar i valkretsar och kommuner samt kommunsammanslagningar

Ändringarna i valkretsar och kommuner samt kommunsammanslagningarna när det gäller valen under olika år återfinns i StatFin-tjänsten på internet och i den traditionella pappersversionen av publikationen Europaparlamentsval.

Kommunerna har placerats i valkretsar efter gällande valkretsindelning. I statistiken har gällande statistiska kommungruppering använts (Statistikcentralen, Kommuner och kommunbaserade indelningar). I den statistiska kommungrupperingen indelas kommunerna på basis av tätortsbefolkningsandelen och invånarantalet i den största tätorten i urbana kommuner, tätortskommuner och landsbygdskommuner. Indelningen baserar sig på den tätortsavgränsning som görs vart femte år i samband med folkräkningen och de uppgifter om tätortsbefolkning som då erhålls.

  1. Urbana kommuner är de kommuner i vilka 90 procent av befolkningen bor i tätorter eller där den största tätortens folkmängd är minst 15 000.

  2. Tätortskommuner utgörs av de kommuner i vilka minst 60 procent, men under 90 procent, av befolkningen bor i tätorter och den största tätortens folkmängd är minst 4 000 men under 15 000.

  3. Landsbygdskommuner är de kommuner där mindre ån 60 procent av befolkningen bor i tätorder och den största tätortens folkmängd är under 15 000 samt de kommuner där minst 60 procent, men under 90 procent, av befolkningen bor i tätorter och den största tätortens folkmäng är under 4 000.

Indelningarna i statistiken

Valkretsarnas namnet på europaparlementsvalet 2009 är:

  1. Helsingfors valkrets

  2. Nylands valkrets

  3. Egentliga Finlands valkrets

  4. Satakunta valkrets

  5. Lanskapet Ålands valkrets

  6. Tavastlands valkrets

  7. Birkalands valkrets

  8. Kymmene valkrets

  9. Södra Savolax valkrets

  10. Norra Savolax valkrets

  11. Norra Karelens valkrets

  12. Vasa valkrets

  13. Mellersta Finlands valkrets

  14. Uleåborgs valkrets

  15. Lapplands valkrets

I Europaparlamentsvalet är Finland en enda valkrets. Kandidaterna är kandidater i hela landet och väljarna kan rösta på vilken kandidat som helst. De angivna rösterna i Europaparlamentsvalet räknas dock i första hand efter valkrets och därefter sammanslår Helsingfors valkretsnämnd resultaten för alla valkretsar för att få resultatet för hela landet.

Statistikcentralens kommunindelning. Valkrets, kommungrupp, kommun, röstningsområde, parti (som finns antecknade i partiregistret), kandidaternas och de invaldas ålder, nationalitet och bostadsland.

Metoder för insamling av uppgifter och uppgiftskälla

Statistikcentralen får primärmaterialet för valen ur justitieministeriets valdatasystem, vars tekniska utförande sköts av Tieto.

1.3 Lagar, förordningar och rekommendationer

Statistikcentralens uppgift är att sammanställa statistik över samhällsförhållanden (lag om Statistikcentralen 24.1.1992/48). Statistiken omfattar också valstatistiken. Enligt Statistikcentralens arbetsordning framställs valstatistiken av enheten för individstatistik (Statistikcentralens arbetsordning, TK-00-1756-01).

2. Metodbeskrivning

Statistiken baserar sig på ett totalmaterial. Statistikens primärmaterial baserar sig på justitieministeriets valdatasystem, som består av sex delsystem:

  1. Basdatasystemet, med uppgifter om bl.a. valkrets-, kommun- och röstningsområdesindelningar samt om valmyndigheterna;

  2. Systemet med data om röstningsställena (registret över röstningsställen), som innehåller uppgifter om alla allmänna förhandsröstningsställen och röstningsställen på valdagen;

  3. Rösträttssystemet (rösträttsregistret), till vilket Befolkningsregistercentralen plockar ut uppgifterna om alla röstberättigade den 46:e dagen före valdagen. Till rösträttsregistret förs de uppgifter om varje röstberättigad (bl.a. namn, personbeteckning, valkrets, hemkommun och röstningsställe), som ingick i befolkningsdatasystemet den 51:a dagen före valdagen. Rösträttsregistret vinner laga kraft kl. 12 den 12:e dagen före valdagen;

  4. Kandidatdatasystemet (kandidatregistret), i vilket följande uppgifter om varje kandidat antecknas: namn, kandidatnummer, yrke, hemkommun och parti/valmansförening (som uppställt kandidaten) och personbeteckning;

  5. Det centraliserade räkningssystemet, till vilket valkretsnämnderna och kommunala centralvalnämnder levererar uppgifterna om valresultatet;

  6. Statistik- och datatjänstsystemet, med hjälp av vilket uppgifterna om valresultatet och övriga statistikuppgifter förmedlas till massmedierna och Statistikcentralen.

Statistikcentralens valdatasystem består av följande fyra valfiler: områdesfilen, partifilen, kandidatfilen och kandidatregistret.

3. Riktighet och exakthet

Materialet i valstatistiken baserar sig på justitieministeriets valdatasystem, som kan anses vara tillförlitligt.

4. Tidsenlighet och rättidighet

De fastställda uppgifterna avviker alltid i någon mån från siffrorna i förhandsstatistiken. Förhandsresultatet efter valnatten står till användarnas tjänst till dess ett fastställt resultat erhålls.

Resultaten ändras till alla delar efter att det fastställda resultatet erhållits: efter röstningsområde, kommun, valkrets, parti samt ifråga om antalet röster för alla kandidater och för de invalda, vilket innebär att t.o.m. deras inbördes ordning kan ändras.

5. Tillgänglighet och transparens

Det första materialet, dvs. förhandsuppgifterna publiceras på internet, i StatFin-tjänsten samt på statistiksidan Europaparlamentsval, så snabbt som möjligt fr.o.m. valnatten. Valuppgifterna efter kommun och röstningsområde (från år 2004) samt antalet röster för de invalda (efter valkrets) förs in i StatFin-tjänsten.

På statistiksidan Europaparlamentsval publiceras offentliggöranden på tre språk (finska, svenska och engelska) och tabeller gällande det aktuella valet. Det andra materialet, dvs. de slutliga uppgifterna sänds till Statistikcentralen sedan valresultatet fastställts. De fastställda uppgifterna, som motsvarar den preliminära statistiken, publiceras på internet efter det att valresultatet fastställts och uppdateras i StatFin-tjänstens databaser.

En traditionell pappersversion av publikationen om Europaparlamentsvalet eller motsvarande tabeller ges också ut senare.

6. Jämförbarhet

Den nya statistiska kommungrupperingen (urbana kommuner, tätorts- och landsbygdskommuner) började användas år 1999. Innan dess grupperades kommunerna på följande sätt: städer och övriga kommuner. De ändringar i valkretsar och kommuner som skett mellan valen har beaktats i sådan statistik som har jämförelseuppgifter i förhållande till resultaten från tidigare val.

På statistiksidan Europaparlamentsval presenteras uppgifter om valresultaten som tidsserietabeller fr.o.m. år 1996. Preliminär statistik över Europaparlamentsvalen har publicerats på internet på statistiksidan. I StatFin-tjänsten finns det en tidsserie över Europaparlamentsvalen fr.o.m. år 1996 (Obs! Från år 2004 också uppgifter efter röstningsområde). I pappersversionen av publikationen Europaparlamentsval (se punkt 5) publiceras återkommande s.k. grundtabeller med uppgifter om röstningsaktiviteten och valresultatet efter kommun för valåret. I tabellen finns också jämförelseuppgifter om föregående val. I publikationerna för de olika åren finns uppgifter om eventuella förändringar jämfört med tidigare val, bl.a. ändringar i valkretsar och kommuner.

7. Tydlighet och konsistens samt dokumentering

Justitieministeriet publicerar uppgifter om valresultaten för de olika valen samt det landsomfattande kandidatregistret på sina webbsidor (www.vaalit.fi). Justitieministeriets valresultat för förhandsväljarnas del avviker från Statistikcentralens uppgifter, eftersom uppgifterna fastställs utgående från olika grunder:

De indelningar som använts i statistiken finns på Statistikcentralens webbsidor.


Källa: Europaparlamentsvalet 2009, Statistikcentralen

Förfrågningar: Kimmo Moisio 09 1734 3239, Jaana Asikainen 09 1734 3506, vaalit@tilastokeskus.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma


Uppdaterad 8.6.2009

Innehållet (Europaparlamentsval 2009)

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Europaparlamentsval [e-publikation].
ISSN=1798-2901. 2009, Europaparlamentsval, kvalitetsbeskrivning . Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 23.7.2014].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/euvaa/2009/euvaa_2009_2009-06-08_laa_001_sv.html.

Olet sivulla:

Förstasidan > Statistik > Val > Europaparlamentsval > 2009 > Europaparlamentsval, kvalitetsbeskrivning

Statistik

Val

Europaparlamentsval


Relaterade sidor

Länk till rss-flöde

Suomeksi In English Utskriftsvänlig sida
Index| Sidokarta| Synpunkter| Kontaktinformation
Etusivu| Home
Förstasidan Statistik Statistikinfo Datainsamling Produkter och tjänster Aktuellt Statistikcentralen
Statistikcentralen
Statistikcentralen PalloVäxel 029 551 1000 PalloKontaktinformation PalloUpphovsrätt och användarvillkor PalloSynpunkter