Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Riksdagsvalet 2007 - Bakgrundsuppgifter om kandidater och invalda

I riksdagsvalet uppställdes 2 004 kandidater, 1 205 män och 799 kvinnor. Av de stora partierna har kristdemokraterna (39,4 %) och centern (43,8 %) den lägsta andelen kvinnliga kandidater. Mest kvinnliga kandidater har de Gröna (52,5 %) och SDP (49,1 %). Bara de gröna har fler kvinnliga än manliga kandidater. Av de röstberättigade är kvinnorna i majoritet, dvs. 52 procent.

Röstberättigade och kandidater efter kön och parti i riksdagsvalet 2007

Röstberättigade och kandidater efter kön och parti i riksdagsvalet 2007

  Män Kvinnor
Röstberättigade 47,9 52,1
Kandidater 60,1 39,9
Övriga 72,6 27,4
KD 60,6 39,4
CENT 56,2 43,8
SAML 56,0 44,0
SFP 54,7 45,3
VÄNST 54,3 45,7
SDP 50,9 49,1
GRÖNA 47,5 52,5

Andel kvinnor av röstberättigade och kandidater efter valkrets i riksdagsvalet 2007

Andel kvinnor av röstberättigade och kandidater efter valkrets i riksdagsvalet 2007

  Kandidater Röstberättigade
HELA LANDET 39,9 52,1
Birkaland 44,1 51,4
Norra Karelen 43,5 51,3
Åland 42,9 52,4
Nyland 42,6 51,8
Södra Savolax 41,7 51,5
Helsingfors 40,8 55,5
Egentliga Finland 39,6 52,8
Norra Savolax 39,1 50,8
Tavastland 39,0 52,0
Lappland 38,6 52,9
Mellersta Finland 37,9 50,4
Satakunta 37,4 51,7
Uleåborg 37,2 50,9
Vasa 36,1 51,5
Kymmene 35,3 51,7

Andelen kvinnliga kandidater är minst i Kymmene (35,3) och Vasa valkretsar (36,1). Andelen kvinnliga kandidater är störst i Birkaland (44,1 %). I Vasa, Uleåborgs och Satakuntas valkretsar är kvinnornas andel 36-37 procent.

I alla valkretsar är kvinnornas andel av de röstberättigade störst. Den kvinnliga majoriteten är störst i Helsingfors valkrets, där 56 procent av de röstberättigade är kvinnor, medan bara 41 procent av kandidaterna är kvinnor. Den kvinnliga majoriteten är lägst i Mellersta Finlands valkrets, dvs. 50 procent. Kvinnornas andel av de röstberättigade har under årens lopp påverkats av flyttningsrörelsen som kontinuerligt fört med sig något fler kvinnor än män till områden med inflyttningsöverskott. I områden med utflyttningsöverskott har andelen män ökat. Skillnaden mellan befolkningsstrukturen och kandidatstrukturen, dvs. underrepresentationen av kvinnor, är störst i Kymmene valkrets, där 35 procent av kandidaterna är kvinnor medan motsvarande andel av röstberättigade är 52 procent. Skillnaden är minst i Birkalands valkrets, dvs. 7 procentenheter.

Utländsk bakgrund

Bara två procent av kandidaterna har utländsk bakgrund. Av de röstberättigade har 6 procent utländsk bakgrund. Personer som har något annat modersmål än finska, svenska eller samiska anses som personer med utländsk bakgrund. Flest kandidater med utländsk bakgrund har Kristdemokraterna (3,2 %) och minst Samlingspartiet (0,4 %).

Röstberättigade och kandidater med utländsk bakgrund i riksdagsvalet 2007

Medelåldern

Genomsnittsåldern för både de manliga och de kvinnliga kandidaterna har stigit något från det föregående riksdagsvalet, med 0,2 år för bådadera. Genomsnittsåldern är nu 48,1 år för de manliga kandidaterna och 43,8 år för de kvinnliga kandidaterna. De kvinnliga kandidaterna är i genomsnitt drygt fyra år yngre än de manliga.

Medelåldern för kandidater efter kön och valkrets i riksdagsvalet 2007

  Män Kvinnor
HELA LANDET 48,1 43,8
Uleåborg 49,9 43,2
Lappland 49,7 48,2
Birkaland 49,3 45,2
Norra Karelen 49,0 40,3
Åland 48,8 50,7
Kymmene 48,6 44,2
Mellersta Finland 48,3 42,4
Södra Savolax 48,2 38,2
Norra Savolax 48,1 41,4
Nyland 47,9 43,7
Helsingfors 47,6 45,4
Tavastland 47,4 45,9
Satakunta 47,2 42,0
Egentliga Finland 47,2 43,4
Vasa 47,1 42,2

Medelåldern för kandidater efter kön och valkrets i riksdagsvalet 2007

Genomsnittsåldern för röstberättigade män är 47,5 år och för kvinnorna 50,3 år. De manliga kandidaterna är ungefär lika gamla som de röstberättigade männen, men de kvinnliga kandidaterna är nästan sju år yngre än de röstberättigade kvinnorna.

De klart yngsta kvinnliga kandidaterna kommer från Södra Savolax där deras genomsnittsålder är 38,2 år. I Norra Karelens valkrets är genomsnittsåldern 40,3 år. De yngsta manliga kandidaterna finns i Vasa (47,1 år) och i Egentliga Finland (47,2 år). De äldsta manliga kandidaterna kommer från Uleåborg (49,9 år) och Lappland (49,7 år). De äldsta kvinnliga kandidaterna kommer från Åland (50,7 år) och Lappland (48,2 år). Åldersskillnaden mellan könen är störst i Södra Savolax, dvs. 10 år och minst i Helsingfors och Lappland, 1,5 år.

Röstberättigades och kandidaternas åldersfördelning i riksdagsvalet 2007

Röstberättigades och kandidaternas åldersfördelning i riksdagsvalet 2007

  -29 30-39 40-49 50-59 60+
Röstberättigade 18,4 15,2 17,7 19,3 29,3
Kandidater 14,4 16,1 23,6 28,5 17,4
GRÖNA 20,3 28,7 28,7 15,3 6,9
SFP 21,3 17,3 29,3 13,3 18,7
VÄNST 18,8 15,4 21,2 36,5 8,2
SDP 12,6 20,4 25,2 30,4 11,3
CENT 12,9 15,9 30,0 30,9 10,3
KD 9,6 18,6 26,1 30,9 14,9
SAML 11,6 15,6 37,8 25,3 9,8
Övriga 14,0 11,0 13,2 29,2 32,5

Flest kandidater under 40 år har de gröna, nästan hälften. Också SFP och Vänsterförbundet har fler kandidater under 40 år än bland de röstberättigade. Minst unga kandidater har Kristdemokraterna och Samlingspartiet. Samlingspartiet har flest kandidater i åldern 40-49 år, den största andelen av Vänsterförbundets, Centerns och Kristdemokraternas kandidater är 50-59 år. Kandidater som har fyllt 60 år är underrepresenterade i alla partier. Bara de små partierna har något fler kandidater som fyllt 60 år än andelen 60-åringar bland väljarkåren.

Deltagande i arbetslivet

Röstberättigade och kandidater efter huvudsaklig verksamhet i riksdagsvalet 2007

Av samtliga röstberättigade är något över hälften, dvs. 51,6 procent sysselsatta, 7 procent arbetslösa, 8 procent studerande och 25 procent pensionärer. När det gäller de tre största partierna har SDP och Samlingspartiet 92 procent och Centern 89 procent sysselsatta. SDP, Samlingspartiet och Centern har nästan inga arbetslösa kandidater. Bara 6-7 procent av de stora partiernas kandidater är studerande eller pensionärer. Andelen kandidater som studerar är störst bland de Gröna och SFP.

Jämfört med det föregående valet har andelen sysselsatta ökat med några procentenheter och på motsvarande sätt har andelen studerande och pensionärer minskat från redan tidigare låga siffror. Kandidaterna avviker från de röstberättigade mest på den punkten att andelen sysselsatta är 20 procentenheter större och pensionärernas 15 procentenheter mindre.

Röstberättigade och kandidater efter huvudsaklig verksamhet i riksdagsvalet 2007

  Sysselsatt Arbetslös Studerande Pensionär Övriga
Röstberättigade 51,6 6,6 8,0 25,0 8,7
Kandidater 71,7 7,0 7,6 10,4 3,3
SDP 91,7 0,9 3,5 2,6 1,3
SAML 91,6 0,4 3,1 3,6 1,3
CENT 89,3 2,1 6,0 0,9 1,7
VÄNST 79,3 6,3 9,6 2,4 2,4
KD 79,3 5,9 6,9 4,8 3,2
GRÖNA 74,8 7,4 13,4 1,5 3,0
SFP 73,3 4,0 12,0 9,3 1,3
Övriga 45,3 14,0 8,4 26,3 6,1

Familjetyp

Röstberättigade och kandidater efter familjetyp i riksdagsvalet 2007

Av alla röstberättigade är något under hälften, dvs. 49 procent gifta medan 13,8 procent är samboende och 30,5 procent inte har familj. Av kandidaterna är 57,4 procent gifta och 11 samboende medan 24,6 procent inte har familj. I båda grupperna är 7 procent ensamförsörjare.

Kristdemokraternas kandidater avviker från väljarna mest eftersom 83 procent av dem är gifta och inga är samboende. Minst gifta kandidater har de Gröna (38 %) och Vänsterförbundet (36 %), men andelen samboende är störst, 15-19 procent.

En fjärdedel av kandidaterna har inte familj (vanligen ensamboende) och de flesta av dem hör till de Gröna, (22 procent). Andelen som inte har familj av de röstberättigade har stigit med fem och av kandidaterna med tre procentenheter. T.ex. änkor eller änklingar som bor ensamma hör till den andel som inte har familj och eftersom befolkningen blir äldre ökar deras andel hela tiden.

Röstberättigade och kandidater efter familjetyp i riksdagsvalet 2007

  Gift + barn Gift, ej barn Ensamförs. Samboende Tillhör ej familj
Röstberättigade 27,9 21,1 6,8 13,8 30,5
Kandidater 38,9 18,5 7,0 11,0 24,6
KD 63,3 19,7 2,1 0,0 14,9
SAML 52,9 15,1 5,3 8,4 18,2
CENT 49,4 16,7 9,4 6,0 18,5
SDP 47,8 20,4 6,1 10,0 15,7
SFP 45,3 18,7 6,7 13,3 16,0
GRÖNA 38,1 13,9 10,9 15,3 21,8
VÄNST 35,6 17,3 8,2 18,8 20,2
Övriga 20,4 21,0 7,0 13,2 38,4

Av de stora partiernas kandidater är majoriteten gifta och har barn: Centern 66 procent, Samlingspartiet och SDP 68 procent. Andelen samboende är störst bland SDP:s kandidater, dvs. 10 procent. Andelen barnfamiljer där makarna är gifta har minskat inom alla partier, samtidigt som andelen samboende och andelen ensamboende har ökat.

Röstberättigade och kandidaterna efter antal barn 2007

I de stora partierna har över hälften av kandidaterna make/maka eller sambo samt barn. Av de röstberättigade är det 38 procent som inte har egna barn. Motsvarande andel för kandidaternas del är 28 procent. Barnavårdsfrågor ingår i kandidaternas liv oftare än hos befolkningen i genomsnitt. Inom partier där antalet unga kandidater är stort är andelen kandidater utan barn större än i genomsnitt, så är fallet t.ex. bland de Gröna. Andelen kandidater utan barn är minst inom SDP, bara 21 procent.

Röstberättigade och kandidater efter biologiska barn i riksdagsvalet 2007

Röstberättigade och kandidater efter biologiska barn i riksdagsvalet 2007

  1 2 3 4+ 0
Röstberättigade 15,4 26,3 13,4 7,3 37,7
Kandidater 13,7 27,3 18,7 12,3 28,0
SDP 15,2 33,9 23,5 6,5 20,9
SAML 8,9 37,8 17,3 13,3 22,7
KD 6,4 18,6 24,5 27,7 22,9
CENT 14,6 26,6 19,7 15,5 23,6
VÄNST 15,9 34,1 16,3 6,7 26,9
Övriga 16,5 23,6 16,6 11,0 32,2
SFP 8,0 21,3 18,7 18,7 33,3
GRÖNA 13,9 23,8 16,8 7,4 38,1

Röstberättigade och kandidaterna efter utbildningsnivå 2007

Riksdagskandidaterna är en högt utbildad grupp. Så gott som alla partiers kandidater har högre utbildningsnivå än befolkningen i genomsnitt. Av hela befolkningen har 38 procent endast utbildning på grundnivå, bland kandidaterna är motsvarande andel bara 15 procent. Andelen är ännu lägre inom de stora partierna: de Gröna 5 procent, SFP 8 procent, Samlingspartiet 9 procent, SDP 11 procent och Centern 12 procent. Över hälften av kandidaterna har utbildning på högre nivå jämfört med endast en fjärdedel av de röstberättigade. Inom SDP har en tredjedel av kandidaterna har examen på grund- eller mellannivå. Av de Grönas kandidater har 73 procent examen på högre nivå.

Röstberättigade och kandidater efter utbildningsnivå i riksdagsvalet 2007

Röstberättigade och kandidater efter utbildningsnivå i riksdagsvalet 2007

  Grundnivå Mellannivå Lägsta högre nivå Lägre högsk.nivå Högre högsk.nivå, forsk.utb
Röstberättigade 38,4 37,1 11,6 6,3 6,7
Kandidater 15,0 33,4 13,5 9,8 28,3
GRÖNA 5,3 21,8 14,7 8,9 49,3
VÄNST 5,3 28,0 6,7 14,7 45,3
KD 5,9 30,7 9,9 12,4 41,1
SFP 8,3 40,4 10,4 10,4 30,4
SAML 9,0 24,0 20,6 11,2 35,2
SDP 11,2 24,5 18,1 11,2 35,1
CENT 12,0 47,1 11,1 11,5 18,3
Övriga 29,1 38,1 12,9 7,0 12,9

Röstberättigade och kandidaterna efter beskattningsbara inkomster i riksdagsvalet 2007

Sett efter inkomster avviker kandidaterna kraftigast från väljarkåren. Kandidaterna i riksdagsvalet 2003 hade i genomsnitt 34 200 euro i beskattningsbara inkomster, dvs. 74 procent mer än de röstberättigade. År 2007 var kandidaternas inkomster 38 000 euro, dvs. 80 procent mer än hos de röstberättigade.

Medelinkomsten för de röstberättigade är 21 000 euro. Medelinkomsten för Samlingspartiets kandidater är 70 000 euro och därmed tre gånger så stor jämfört med de röstberättigades inkomster. Medelinkomsten för SFP:s kandidater var 65 000, för Centerns kandidater 52 000 och för SDP:s kandidater 47 000 euro. Medelinkomsten för de Grönas kandidater var de lägsta, dvs. 29 000 euro.

Röstberättigade och kandidater efter genomsnittliga inkomsteuro i riksdagsvalen 2007, 2003, 1999 och 1995

Röstberättigade och kandidater efter genomsnittliga inkomsteuro i riksdagsvalen 2007, 2003, 1999 och 1995

  2007 2003 1999 1995 Ändring%
1995-2007
Ändring%
2003-2007
Röstberättigade 21 037 19 675 15 638 14 397 46,1 106,9
Kandidater 37 749 34 197 27 186 25 066 50,6 110,4
SAML 69 987 64 374 43 301 37 886 84,7 108,7
SFP 64 558 43 148 35 538 41 110 57,0 149,6
CENT 52 128 56 259 35 295 35 028 48,8 92,7
SDP 47 072 40 209 37 401 33 741 39,5 117,1
KD 34 755 29 410 24 677 23 613 47,2 118,2
VÄNST 32 024 28 514 26 530 23 621 35,6 112,3
GRÖNA 28 946 27 788 23 184 21 322 35,8 104,2

Under den riksdagsperiod som nu tar slut ökade de röstberättigades nominella inkomster med 7 procent och kandidaternas med 10 procent. Mest ökade inkomsterna bland SFP:s kandidater, med 50 procent. Bland Kristdemokraterna ökade inkomsterna med 18 procent, men inkomsterna bland de nuvarande kandidaterna för Centern var 7 procent lägre än inkomsterna hos Centerns kandidater i det föregående riksdagsvalet.

De röstberättigades inkomstnivå är högst i Helsingfors, Nylands och Ålands valkretsar medan kandidaternas inkomstnivå är högst på Åland och i Nyland.

Medelinkomsteuro för röstberättigade och kandidater efter valkrets i riksdagsvalet 2007

Medelinkomsteuro för röstberättigade och kandidater efter valkrets i riksdagsvalet 2007

Valkrets Röstberättigade Kandidater %
HELA LANDET 21 037 37 749 179,4
Åland 22 626 55 090 243,5
Nyland 26 150 47 619 182,1
Kymmene 19 846 39 811 200,6
Vasa 18 311 38 708 211,4
Helsingfors 25 138 38 540 153,3
Södra Savolax 17 986 38 388 213,4
Norra Karelen 17 481 37 115 212,3
Norra Savolax 18 543 36 426 196,4
Uleåborg 18 895 35 795 189,4
Egentliga Finland 20 864 35 091 168,2
Satakunta 19 326 33 997 175,9
Birkaland 20 466 33 824 165,3
Lappland 16 915 33 622 198,8
Tavastland 20 119 31 930 158,7
Mellersta Finland 18 779 29 938 159,4

Kandidaternas inkomstnivå avspeglar väljarkårens inkomstnivå regionalt, även om den alltid är klart högre. Den högsta inkomsten har kandidaterna på Åland, 55 000, och i Nyland, 47 600 euro. De åländska kandidaternas medelinkomster år 2,4 och de nyländska kandidaternas 1,8 gånger större än medelinkomsterna hos väljarkåren i respektive område. Också inkomsterna bland kandidaterna i Kymmene, Vasa, Södra Savolax och Norra Karelen är mer än dubbla jämfört med väljarnas inkomster i respektive område. De fattigaste väljarna finns i Lappland, Södra Savolax och Norra Karelen där väljarnas medelinkomster är under 18 000 euro. Kandidaterna med de lägsta inkomsterna finns i Mellersta Finlands valkrets. Deras inkomster är 30 000 euro.

I alla valkretsar var kandidaternas inkomster ungefär 80 procent högre jämfört med de röstberättigades inkomster i området.

Inkomstklasser

Majoriteten av Samlingspartiets och Centerns kandidater har inkomster på över 42 000 euro. 57 procent av Samlingspartiets kandidater, 53 procent av Centerns, 44 procent av SDP:s och 43 procent av SFP:s kandidater har inkomster på över 42 000 euro. Av väljarkåren har bara 9 procent inkomster på över 42 000 euro. Under denna valperiod har gruppen med inkomster på över 42 000 euro ökat i synnerhet bland Samlingspartiets och Centerns kandidater.

De Gröna, Vänsterförbundet och Kristdemokraterna har den största andelen kandidater med låga inkomster. De små partiernas inkomststruktur är den som mest påminner om väljarkårens genomsnittliga inkomststruktur.

Röstberättigade och kandidater efter beskattningsbara inkomsteuro i riksdagsvalet 2007

Röstberättigade och kandidater efter beskattningsbara inkomsteuro i riksdagsvalet 2007

  -8999 -16999 -26999 -31999 -41999 42 000+
Röstberättigade 28,2 22,2 23,9 8,4 8,8 8,5
Kandidater 17,1 14,3 16,3 8,3 14,7 29,4
SAML 5,3 7,6 9,3 7,6 13,3 56,9
CENT 10,3 8,6 7,3 6,9 14,2 52,8
SDP 5,2 7,0 15,7 7,0 20,9 44,3
SFP 14,7 5,3 10,7 6,7 20,0 42,7
GRÖNA 17,8 20,3 15,3 6,4 15,8 24,3
VÄNST 16,8 8,7 18,3 12,5 19,7 24,0
KD 14,9 10,1 22,9 5,3 24,5 22,3
Övriga 28,8 23,5 20,5 9,8 7,6 9,8

Senast uppdaterad 18.3.2007

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Riksdagsval [e-publikation].
ISSN=1799-6260. 2007, Riksdagsvalet 2007 - Bakgrundsuppgifter om kandidater och invalda . Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 19.3.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/evaa/2007/evaa_2007_2007-03-18_kat_001_sv.html