Publicerad: 30.9.2014

De reviderade uppgifterna om den offentliga sektorns underskott och skuld för år 2013 har kommit ut

Enligt Statistikcentralens reviderade förhandsuppgifter uppgick den konsoliderade bruttoskulden för den offentliga sektorn i Finland i slutet av år 2013 till 112,7 miljarder euro, vilket var 56,0 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Den offentliga sektorns finansiella ställning visade ett underskott på 4,9 miljarder euro år 2013. Detta är 2,4 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Statistiken över den offentliga sektorns underskott och skuld publiceras nu enligt det nya räkenskapssystemet (ENS 2010), vilket innebär att siffrorna har ändrats mer än vanligt från det föregående offentliggörandet av statistiken.

Den finländska offentliga sektorns underskott (-) och skuld, i procent av BNP

Den finländska offentliga sektorns underskott (-) och skuld, i procent av BNP

Den offentliga sektorns bruttoskuld steg med sju miljarder år 2013, varav statsförvaltningens andel var fem miljarder och lokalförvaltningens två miljarder euro. Den offentliga sektorns interna skulder minskade med 0,1 miljarder euro. EDP-skulden beskriver den offentliga sektorns skuld till de övriga sektorerna inom ekonomin och till utlandet, och dess utveckling påverkas av förändringar av både den icke-konsoliderade bruttoskulden och den offentliga sektorns interna skulder.

Den offentliga sektorns finansiella ställning försvagades med omkring 700 miljoner euro från året innan. Statsförvaltningens och lokalförvaltningens underskott minskade, men i och med att socialskyddsfondernas överskott minskade med 1,4 miljarder euro blev utvecklingen inom hela den offentliga sektorn negativ. Uppgifterna för åren 2010 och 2013 preciserades nu något jämfört med de uppgifter som publicerades i juli inom ramen för nationalräkenskaperna. Den offentliga sektorns finansiella ställning år 2010 försvagades med 147 miljoner euro och den finansiella ställningen för år 2013 med 144 miljoner euro jämfört med uppgifterna från juli.

Av de ändringar som det nya räkenskapssystemet ENS 2010 medför har den uppdaterade sektorindelningen och ändringen av begreppet EDP-underskottet störst inverkan på den offentliga sektorns underskott och skuld. Till den offentliga sektorn hör nu bl.a. statens affärsverk Senatfastigheter samt sådana kommunägda bolag som producerar tjänster främst för sina ägare. EDP-underskottet omfattar inte längre ränteflöden med anknytning till swap- och ränteterminskontrakt, vilket innebär att EDP-underskottet nu motsvarar nettoutlåningen enligt nationalräkenskapernas sektorräkenskaper för den offentliga sektorn.

I den offentliga sektorns räkenskaper statistikförs genom Eurostats beslut den skuld som upptagits av den tillfälliga Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) som en del av den offentliga skulden i de medlemsländer som beviljat garantier. Det lån som mottagarlandet erhåller genom EFSF statistikförs som om det hade erhållits av de euroländer som beviljat garantierna, och dessa länder står då motsvarande summa i skuld till EFSF. Till följd av detta ökar EDP-bruttoskulden hos de euroländer som beviljat garantier, medan nettoskulden förblir oförändrad, eftersom länderna har en lika stor fordring på mottagarlandet. Varje lands offentliga skuld för lån beviljade av EFSF beräknas genom att lånet som mottagarlandet erhållit divideras med en fördelningsnyckel (baserar sig på andelar av ECB:s kapital hos de medlemsländer som deltar i stödpaketet).

För år 2013 har skulder till ett belopp på 3 426 miljoner euro, som EFSF har beviljat mottagarländer, bokförts i skulden för den offentliga sektorn i Finland. I slutet av år 2012 uppgick summan till 2 702 miljoner euro. Motsvarande gäller inte för Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM).

Det finns en viss begreppsmässig skillnad mellan den offentliga sektorns EDP-skuld och, t.ex. när det gäller staten, den statsskuld som Statskontoret publicerar. Statens EDP-skuld omfattar dessutom lån som den tillfälliga finansiella stabiliseringsfaciliteten EFSF beviljat mottagarländerna (enligt ovan), erhållna säkerhetsdepositioner i anslutning till derivatkontrakt, kärnavfallshanteringsfondens kapital, skulder vid investeringar i livscykelprojekt och mynt i omlopp. I nationalräkenskaperna är också statsförvaltningen ett vidare begrepp än budget- och fondekonomin, eftersom den dessutom bl.a. omfattar universiteten, Solidium, Rundradion och affärsverket Senatfastigheter. Då man beaktar dessa skillnader fås statsförvaltningens icke-konsoliderade bruttoskuld enligt EDP-begreppet (tabellbilaga 3), dvs. år 2013 Statskontorets statsskuld 89,7 miljarder euro + de begreppsmässiga skillnaderna mellan skulderna 9,1 miljarder euro + skillnaderna pga. sektoravgränsningen 3,1 miljarder euro = statsförvaltningens icke-konsoliderade bruttoskuld 101,9 miljarder euro. Värderingsprincipen i båda skuldbegreppen är det nominella värdet, där effekten av valutaväxlingsavtal har beaktats.

Eurostat kontrollerar under de närmaste veckorna de uppgifter om underskott och skuld som medlemsländerna rapporterat. I detta sammanhang kan det ske ändringar i de uppgifter som Statistikcentralen rapporterat. Om så skulle ske, publiceras de uppdaterade uppgifterna på denna statistiks sidor den 21 oktober, samma dag som Eurostat offentliggör uppgifterna.


Källa: Den offentliga sektorns underskott och skuld. Statistikcentralen

Förfrågningar: Niina Suutarinen 029 551 2307, Jukka Hytönen 029 551 3484, rahoitus.tilinpito@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds

Publikationen i pdf-format (246,4 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor


Uppdaterad 30.9.2014

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Offentliga sektorns underskott och skuld [e-publikation].
ISSN=1799-5906. 2013. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 27.5.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/jali/2013/jali_2013_2014-09-30_tie_001_sv.html