Publicerad: 31.3.2017

Den offentliga sektorns underskott 1,9 procent och skuld 63,6 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år 2016

Enligt de preliminära uppgifter som Statistikcentralen rapporterar till Eurostat var den offentliga sektorns underskott i förhållande till bruttonationalprodukten 1,9 procent år 2016. Underskottet var sålunda lägre än referensvärdet i EU:s stabilitets- och tillväxtavtal, som är tre procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Den offentliga sektorns EDP-skuld, dvs. den konsoliderade bruttoskulden, var 63,6 procent i förhållande till bruttonationalprodukten i slutet av år 2016, dvs. högre än referensvärdet på 60 procent.

Offentliga sektorns EDP-underskott (-), i procent av BNP

Offentliga sektorns EDP-underskott (-), i procent av BNP

Den offentliga sektorns underskott, dvs. nettoupplåningen enligt nationalräkenskaperna, uppgick till 4,1 miljarder euro år 2016. Jämfört med år 2015 förbättrades den offentliga sektorns finansiella ställning med 1,6 miljarder euro. Statsförvaltningens underskott minskade med 471 miljoner euro från året innan och uppgick till 5,9 miljarder euro. Lokalförvaltningens underskott var 1,0 miljarder euro år 2016 och jämfört med året innan minskade underskottet med 246 miljoner euro. Socialskyddsfonderna indelas i arbetspensionsanstalter och andra socialskyddsfonder. Arbetspensionsanstalterna visade ett överskott på 2,3 miljarder euro, men deras överskott minskade i likhet med tidigare år, nu med 397 miljoner euro. Övriga socialskyddsfonder visade åter ett överskott efter två år med underskott. Deras finansiella ställning förbättrades med 1 310 miljoner euro, och överskottet år 2016 var 491 miljoner euro. Övriga socialskyddsfonders förbättrade finansiella ställning berodde bl.a. på den betydande ökningen av erhållna arbetslöshetsförsäkringspremier.

Offentliga sektorns EDP-skuld, i procent av BNP

Offentliga sektorns EDP-skuld, i procent av BNP

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (EDP-skuld) var 136,1 miljarder euro i slutet av år 2016. År 2016 ökade skulden med 2,7 miljarder euro. Statsförvaltningens andel av den ökade skulden var 2,4 miljarder euro och lokalförvaltningens 0,8 miljarder euro. Socialskyddsfondernas skuld minskade med 0,8 miljarder euro, vilket närmast berodde på minskningen av beståndet av erhållna kontantsäkerheter i anknytning till arbetspensionsanstalternas derivatkontrakt och värdepappersutlåning. Dessutom gjorde den minskade konsolideringen mellan den offentliga sektorn att skulden ökade med 0,3 miljarder euro. EDP-skulden beskriver den offentliga sektorns skuld till de övriga sektorerna inom ekonomin och till utlandet, och dess utveckling påverkas av förändringar av både den icke-konsoliderade bruttoskulden och den offentliga sektorns interna skulder.

De preliminära uppgifterna om den offentliga sektorns underskott och skuld för år 2016 publicerades första gången 16.3.2017, i statistikgrenarna Nationalräkenskaperna och Den offentliga sektorns skuld kvartalsvis. De här publicerade uppgifterna är desamma, dvs. reviderade uppgifter har inte inkommit sedan dess.

Eurostat kontrollerar under de närmaste veckorna de uppgifter om underskott och skuld som medlemsländerna rapporterat. I detta sammanhang kan det ske ändringar i de uppgifter som Statistikcentralen rapporterat. Om så sker, publiceras de uppdaterade uppgifterna på denna statistiks webbsida samma dag som Eurostat publicerar uppgifterna (preliminärt den 24 april).

Innehåll och begrepp i statistiken

Med den offentliga sektorns över-/underskott avses nettoutlåning/nettoupplåning enligt nationalräkenskapernas sektorkonton, dvs. skillnaden mellan de totala inkomsterna och de totala utgifterna. Till exempel när det gäller lokalförvaltningen avviker begreppet från de sektortillhöriga kommunernas och samkommunernas över-/underskott enligt räkenskapsperiodens resultaträkningar. En viktig skillnad har att göra med investeringarna som i nationalräkenskaperna utgiftsförs som sådana.

I den offentliga sektorns räkenskaper statistikförs den skuld som upptagits av den tillfälliga Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF), genom Eurostats beslut, som en del av den offentliga skulden i de medlemsländer som beviljat garantier. Det lån som mottagarlandet erhåller genom EFSF statistikförs som om det hade erhållits av de euroländer som beviljat garantierna, och dessa länder står då motsvarande summa i skuld till EFSF. Till följd av detta ökar EDP-bruttoskulden hos de euroländer som beviljat garantier, medan nettoskulden förblir oförändrad, eftersom länderna har en lika stor fordring på mottagarlandet. Varje lands andel av den offentliga sektorns skuld för lån beviljade av EFSF beräknas genom att lånet som mottagarlandet erhållit divideras med en fördelningsnyckel (baserar sig på andelar av ECB:s kapital hos de medlemsländer som deltar i stödpaketet).

I slutet av år 2016 har skulder till ett belopp på 3 401 miljoner euro, på basis av lån som EFSF har beviljat, bokförts i skulden för den offentliga sektorn i Finland. I slutet av år 2015 var beloppet det samma. Motsvarande gäller inte för Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM).

Statsförvaltningens EDP-skuld avviker begreppsmässigt från den statsskuld som Statskontoret publicerar. Statens EDP-skuld omfattar dessutom lån som den tillfälliga finansiella stabiliseringsfaciliteten EFSF beviljat mottagarländerna, erhållna säkerhetsdepositioner i anslutning till derivatkontrakt, kärnavfallshanteringsfondens kapital, skulder vid investeringar i livscykelprojekt och mynt i omlopp. I nationalräkenskaperna är också statsförvaltningen ett vidare begrepp än budget- och fondekonomin, eftersom den dessutom bl.a. omfattar universiteten, Solidium, Rundradion och affärsverket Senatfastigheter. Då man beaktar dessa skillnader fås statsförvaltningens bruttoskuld enligt EDP-begreppet (tabellbilaga 2), dvs. år 2016 Statskontorets statsskuld i budget- och fondekonomin 102,4 miljarder euro + de begreppsmässiga skillnaderna mellan skulderna 9,8 miljarder euro + skillnaderna pga. sektoravgränsningen 3,6 miljarder euro = statsförvaltningens bruttoskuld 115,8 miljarder euro. Värderingsprincipen i båda skuldbegreppen är det nominella värdet, där effekten av ränte- och valutaväxlingsavtal har beaktats.

En förteckning över de enheter som ingår i den offentliga sektorn finns på finska på adressen http://www.stat.fi/meta/luokitukset/_linkki/julkisyhteisot.html. Beslut om de mest betydande sektorklassificeringsfallen finns på adressen http://www.stat.fi/meta/luokitukset/_linkki/soveltamisp.html.


Källa: Den offentliga sektorns underskott och skuld. Statistikcentralen

Förfrågningar: Niina Suutarinen 029 551 2307, Atte Virtanen 029 551 3685, financial.accounts@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ville Vertanen

Publikationen i pdf-format (233,3 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor

Figurer
Revideringar i denna statistik

Uppdaterad 31.3.2017

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Offentliga sektorns underskott och skuld [e-publikation].
ISSN=1799-5906. 2016. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 24.5.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/jali/2016/jali_2016_2017-03-31_tie_001_sv.html