Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Publicerad: 27.6.2017

Konsumenternas förtroende fortsatt starkt – tveksamhet om den egna ekonomin

Konsumenternas förtroendeindikator var i juni 23,9 medan den i maj var 24,1 och i april 21,5. Siffrorna för maj–juni är de högsta under hela mätningshistorien 1995–2017. I juni i fjol fick förtroendeindikatorn värdet 14,9. Indikatorns långtidsmedelvärde är 12,0. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens konsumentbarometer. För barometern intervjuades den 1–16 juni 1 161 personer bosatta i Finland.

Konsumenternas förtroendeindikator

Konsumenternas förtroendeindikator

Delfaktorerna i konsumenternas förtroendeindikator visade inga tydliga förändringar i juni jämfört med maj. Förväntningarna på konsumenternas egen ekonomi har dock försvagats gradvis från och med våren. Samtidigt har synen på Finlands ekonomi och den allmänna arbetslösheten haft en stigande trend redan under drygt ett års tid. Jämfört med motsvarande period i fjol förstärktes alla delfaktorer i juni.

I juni var konsumenternas syn på Finlands ekonomi och arbetslöshet mycket ljus. Konsumenternas tro på att arbetslösheten minskar var den starkaste på tio år och synen på Finlands ekonomi var den bästa på sju år. Synen på möjligheterna att spara var också optimistiska. Förväntningarna på den egna ekonomin var i juni på samma nivå som långtidsmedelvärdet.

Konsumenterna ansåg i juni att tidpunkten var mycket god för att ta lån och någorlunda god för att spara och köpa kapitalvaror. I juni upplevde sysselsatta konsumenter att risken för att själva råka ut för arbetslöshet har minskat betydligt de senaste månaderna.

Egen och Finlands ekonomi

I juni trodde 50 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. Bara 9 procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. För ett år sedan i juni var motsvarande andelar 47 och 18 procent.

I juni litade 26 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och 13 procent befarade att den blir sämre inom ett år. En månad tidigare var motsvarande andelar 27 och 12 procent.

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands ekonomi om ett år

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands ekonomi om ett år

Arbetslöshet och inflation

I juni litade 45 procent av konsumenterna på att arbetslösheten minskar under det följande året, medan 14 procent uppskattade att arbetslösheten ökar. För ett år sedan var motsvarande andelar något dystra 25 och 35 procent.

Av de sysselsatta antog 18 procent i juni att risken för arbetslöshet minskat under de senaste månaderna för deras egen del, medan 12 procent antog att risken hade ökat. Av de sysselsatta upplevde 26 procent att de inte alls är i farozonen att bli arbetslösa.

I juni bedömde konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 1,8 procent under de följande 12 månaderna. Inflationsförväntningarna var för ett år sedan 1,3 procent. Långtidsmedelvärdet för inflationsförväntningarna är 2,2 procent.

Köp av kapitalvaror

Av konsumenterna bedömde 45 procent i juni att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. De allmänna planerna på att använda pengar var återhållsamma i juni, eventuellt med undantag av planerna på semesterresor. Av hushållen hade 17 procent för avsikt att mycket eller ganska säkert köpa bil inom ett år. Av hushållen planerade 7 procent att köpa bostad. I juni planerade 21 procent av hushållen att spendera pengar på renovering av bostaden inom ett år.

Sparande och låntagning

I juni antog 62 procent av konsumenterna att tidpunkten för att spara var god. Av hushållen hade 65 procent sparat och rentav 79 procent trodde sig kunna spara under det följande året.

I juni ansåg 73 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att ta lån. Långtidsmedelvärdet är 62 procent. Av hushållen planerade 14 procent att ta lån inom ett år.

Konsumenternas förtroende efter storområde och befolkningsgrupp

I juni var konsumenternas förtroende för ekonomin starkast i huvudstadsregionen. Av befolkningsgrupperna var högre tjänstemän de klart mest optimistiska. Mest pessimistiska när det gäller den ekonomiska utvecklingen var pensionärer, studerande och arbetslösa.

Förekomsten av apparater i hushållen i maj

I maj hade redan 86 procent av hushållen med personer i åldern 15–84 år dator och 90 procent internetförbindelse. Femtiofyra procent av hushållen hade skaffat en surfplatta. Åttio procent av hushållen ägde minst en smarttelefon och 20 procent kroppsnära datateknik såsom aktivitetsarmband, smartklockor eller smarta glasögon.

I maj hade 28 procent av hushållen smart-tv. I lika många hushåll fanns en spelkonsol och i vissa till och med en fjärrstyrd kamerahelikopter. I maj ägde 79 procent av hushållen en personbil. Mera information om hur vanligt det är med apparater finns i figurbilagorna 12–15 samt i databastabellen.

Konsumenternas syn på ekonomin

  Medeltal 10/1995- Maxvärde 10/1995- Minvärde 10/1995- 06/2016 05/2017 06/2017 Utsikter
A1 Konsumenternas förtroendeindikator = (B2+B4+B7+D2)/4 12,0 24,1 -6,5 14,9 24,1 23,9 ++
B2 Egen ekonomi om 12 månader (nettotal) 8,3 14,1 2,3 7,4 9,0 8,3 =
B4 Finlands ekonomi om 12 månader (nettotal) 3,6 25,3 -27,1 13,8 21,9 22,0 ++
B6 Inflationen om 12 månader (procent) 2,2 4,6 0,6 1,3 1,7 1,8  
B7 Arbetslösheten i Finland om 12 månader (nettotal) -3,7 27,6 -51,1 -7,1 15,2 15,9 ++
B8 Egen arbetslöshetsrisk nu (nettotal) -1,2 7,6 -18,8 -2,0 5,8 6,3 ++
C1 Tidpunktens fördelaktighet för att köpa kapitalvaror (nettotal) 18,4 41,8 -14,2 26,0 19,4 23,7 +
C2 Tidpunktens fördelaktighet för att spara (nettotal) 10,4 36,8 -19,6 4,3 12,8 15,6 +
C3 Tidpunktens fördelaktighet för att ta lån (nettotal) 17,8 42,0 -47,1 27,0 31,8 32,3 ++
D2 Hushållets möjligheter att spara 12 månader framåt (nettotal) 39,7 52,2 10,9 45,4 50,2 49,3 +

Nettotalet erhålls genom att vikta svarsalternativen och subtrahera den procentuella andelen nekande svar från den procentuella andelen jakande svar på en fråga. Konsumenternas förtroendeindikator beräknas som ett genomsnitt av delfaktorernas nettotal. Nettotalen och förtroendeindikatorn kan variera mellan -100 och +100, ju högre (positiv) siffra desto mer optimistisk är synen på ekonomin.

Förklaringar till kolumnen “ Utsikter ”: ++ Mycket goda utsikter, + Goda utsikter, = Neutrala utsikter, - Dåliga utsikter, -- Mycket dåliga utsikter. Nettotalets avvikelse från medeltalet har jämförts med standardavvikelsen.

EU-resultat

Alla EU-länders (säsongrensade) barometerresultat publiceras på EU-kommissionens webbplats: European Commission, DG ECFIN, Business and Consumer Survey Results .


Källa: Konsumentbarometern 2017, juni. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pertti Kangassalo 029 551 3598, Kaisa Lahtinen 029 551 3554, konsument.barometern@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Publikationen i pdf-format (497,9 kB)

Översikter
Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Figurer

Uppdaterad 27.6.2017

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Konsumenternas förtroende [e-publikation].
ISSN=2669-8870. juni 2017. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 29.3.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2017/06/kbar_2017_06_2017-06-27_tie_001_sv.html