Publicerad: 27.8.2015

Sysselsättningen inom kultur har försvagats

Kulturnäringsgrenarna sysselsätter allt färre, medan sysselsättningen bland personer verksamma inom kulturyrken har varit stabil från år 2011 till år 2014.

Sysselsättningen inom kulturnäringsgrenarna har minskat med över nio procent från år 2011. Den största minskningen av sysselsättningen, över 30 procent, hade förlagsverksamhet. Från år 2013 till år 2014 försvagades sysselsättningen inom näringsgrenarna med nästan en och en halv procent.

Sysselsättningen bland personer verksamma inom kulturyrken har ökat med en procent från nivån år 2011.

År 2014 sysselsatte kulturnäringsgrenarna i genomsnitt ungefär 110 000 personer och antalet sysselsatta inom kulturyrken uppgick till mer än 128 000.

Sysselsatta inom kulturyrken och kulturnäringsgrenar 2011–2014

Sysselsatta inom kulturyrken och kulturnäringsgrenar 2011–2014

Inom kulturnäringsgrenarna arbetar också andra än personer som är verksamma inom kulturyrken. Dessutom kan personer som är verksamma inom kulturyrken vara sysselsatta inom andra näringsgrenar än kultur och inom dessa näringsgrenar är det också vanligt med självsysselsättning.

Sett till yrken minskade sysselsättningen mest bland arkitekter samt produkt- och modedesigner och samhälls- och trafikplanerare, med närmare 30 procent. Också när det gäller informatörer, specialister inom museisektorn, arkivanställda och bibliotekarier samt informatiker hade sysselsättningen minskat med 27 procent jämfört med år 2011. Antalet journalister minskade med 12 procent. Sysselsättningen bland personer som verkar inom reklam och marknadsföring ser ut att ha ökat betydligt. Förändringen torde dock åtminstone delvis bero på klassificerings- och metodändringar. Bland konstnärer och författare steg sysselsättningen med nio procent.

Datainsamlingen baserar sig på ett slumpmässigt urval som görs två gånger om året ur Statistikcentralens befolkningsdatabas. Det månatliga urvalet består av omkring 12 000 personer och uppgifterna samlas in genom datorstödda telefonintervjuer. Utgående från de uppgifter som intervjupersonerna lämnar skapas en bild av verksamheten bland hela befolkningen i åldern 15–74 år. Som sysselsatta räknas personer som under undersökningsveckan har utfört förvärvsarbete i minst en timmes tid mot ersättning i form av penninglön eller naturaförmån eller i vinstförvärvssyfte, eller som varit tillfälligt frånvarande från arbetet. Personer som varit frånvarande från arbetet under undersökningsveckan räknas som sysselsatta, om orsaken är moderskaps- eller faderskapsledighet eller egen sjukdom, eller om frånvaron varat en kortare tid än tre månader. Sysselsatta kan vara löntagare, företagare eller personer som arbetar utan lön i ett företag som ägs av en familjemedlem som bor i samma hushåll. Begreppen och definitionerna i undersökningen följer FN:s internationella arbetsorganisations ILO:s rekommendationer och förordningar hos Europeiska unionens statistikväsen. Det nuvarande datainnehållet i arbetskraftsundersökningen bygger i huvudsak på EU:s förordningar om arbetskraftsundersökningar (577/98, 2257/2003 och 430/2005). En mer detaljerad beskrivning av Europeiska unionens arbetskraftsundersökning finns på adressen: http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/employment_unemployment_lfs/introduction


Källa: Kulturstatistik 2014, Statistikcentralen

Förfrågningar: Kaisa Weckström 029 551 2348, kulttuuri.tilastokeskus@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Publikationen i pdf-format (261,6 kB)

Översikter
Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor

Figurer

Uppdaterad 27.8.2015

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Kultur [e-publikation].
ISSN=2341-7390. Kulturarbetskraft i Finland 2014. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 20.9.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/klt/2014/01/klt_2014_01_2015-08-27_tie_001_sv.html