Publicerad: 13.10.2017

Sysselsättningen inom kulturnäringsgrenar och -yrken försämrades från året innan

Sysselsättningen inom kulturnäringsgrenarna försämrades med ungefär tre procent från år 2015 till år 2016 och var ungefär 110 000. Mest försämrades sysselsättningen inom förlagsverksamhet. Också sysselsättningen för personer vars huvudsyssla fanns inom kulturyrken försämrades från året innan med omkring fyra procent. Inom kulturyrken verkade år 2016 över 126 000 sysselsatta.

Sysselsättningen inom kulturnäringsgrenar och -yrken 2011–2016

Sysselsättningen inom kulturnäringsgrenar och -yrken 2011–2016

Källa: Statistikcentralen Arbetskraftsundersökning

En anmärkningsvärt stor andel av yrkesverksamma inom kulturyrken arbetade som företagare. Sammanlagt 74 procent arbetade som löntagare och 26 procent som företagare, medan andelarna inom övriga yrken var 87 och 13 procent. Av de stora yrkesgrupperna arbetade omkring en tredjedel av journalisterna och författarna samt arkitekterna som företagare.

Mer noggrannare uppgifter om andelen företagare inom olika yrken finns i sysselsättningsstatistiken. Den beskriver sysselsättningen på hela befolkningens nivå i slutet av året och baserar sig på ett flertal registermaterial. Enligt det är företagarnas andel stor bl.a. bland fotografer, inredningsplanerare, bildkonstnärer, regissörer och producenter samt musikinstrumentmakare, juvel-, guld- och silversmeder, ler- och tegelgjutare samt drejare, glasblåsare, -skärare, -slipare och -efterbehandlare (Sysselsatt arbetskraft inom kulturyrken efter arbetsgivarsektor, pä finska) .

Av de yrkesverksamma inom kulturyrken har bara 62 procent fast anställning medan motsvarande andel i andra yrken är 73 procent. Skillnaden förklaras med den stora andelen företagare. Inom kulturyrken är 12 procent visstidsanställda och resten är företagare.

Varaktighet i anställningsförhållandena inom kulturyrken och andra yrken år 2016, %

Varaktighet i anställningsförhållandena inom kulturyrken och andra yrken år 2016, %

Inom kulturyrken arbetade 21 procent deltid, medan bara 16 procent av personer verksamma inom andra yrken arbetade deltid.

Arbetena inom kulturyrken är ofta snuttjobb av projektnatur och det är också vanligt att ha flera arbetsplatser samtidigt. År 2016 hade omkring 9 procent av personerna verksamma inom kulturyrken fler än en arbetsplats och av personer inom övriga yrken omkring 6 procent.

Den genomsnittliga veckoarbetstiden för personer i huvudsyssla inom kulturyrken var något kortare än för personer verksamma i andra yrken. Den var 34 timmar för yrkesverksamma inom kulturyrken och nästan 36 timmar för yrkesverksamma inom övriga yrken.

Både i kulturyrken och -näringsgrenar finns det nästan lika många män som kvinnor totalt sett. Mansdominerade yrken är t.ex. försäljnings- och marknadsföringschefer, sändnings- och AV-tekniker, musikinstrumentmakare och -stämmare, glasblåsare, -skärare, -slipare och efterbehandlare, glasgravörer, glasetsare och tryckare, efterbehandlare och bokbinderiarbetare.

Kvinnodominerade yrken är t.ex. arkivanställda och bibliotekspersonal, inredningsplanerare, danskonstnärer och koreografer samt lärare i konst- och färdighetsämnen (Sysselsatt arbetskraft inom kulturyrken efter kön, på finska) .

Av näringsgrenarna var bl.a. tryckning av dagstidningar och andra tidningar en mansdominerad näringsgren, medan översättning och tolkning var en kvinnodominerad.

De professionella kulturutövarna är högt utbildade. Nästan 60 procent av personer verksamma i kulturyrken hade utbildning på högre nivå medan andelen i övriga yrken var bara 42 procent. Trettioen procent av sysselsatta inom kulturyrken hade utbildning på mellannivå. Nio procent saknade utbildning efter grundnivå (Figur 3).

Uppgifterna framgår av Statistikcentralens arbetskraftsundersökning och sysselsättningsstatistik.

Personer i huvudsyssla inom kulturyrken och andra yrken efter utbildningsnivå 2016 %

Personer i huvudsyssla inom kulturyrken och andra yrken efter utbildningsnivå 2016 %

Arbetskraften och relativt arbetslöshetstal för personer med examen inom kultur

Arbetskraften med examen inom kultur har fr.o.m. år 2000 ökat till mer än det dubbla och var år 2015 sammanlagt 84 167. Också andelen arbetskraft med examen inom kultur av hela arbetskraften med examen har från år 2000 till år 2015 ökat med 2,1 procent till 3,7 procent.

Det relativa arbetslöshetstalet bland dem som avlagt examen inom kultur har redan länge varit högre än det genomsnittliga relativa arbetslöshetstalet för alla utbildningsområden (tabelltjänsten, tabell 11.6, på finska) .

Det relativa arbetslöshetstalet inom kultur och andra utbildningsområden 2000–2015

Det relativa arbetslöshetstalet inom kultur och andra utbildningsområden 2000–2015

Källa: Statistikcentralen, Utbildning

År 2016 var antalet arbetslösa arbetssökande inom konstbranschen 8 412, medan de år 2000 uppgick till bara 3 214. Av alla arbetslösa arbetssökande var andelen professionella utövare inom konstbranschen 2,4 procent. Rentav 36 procent av de arbetslösa arbetssökande inom konstbranschen var bildkonstnärer (tabelltjänsten, tabell 11.7, på finska) .

Uppgifterna framgår av Statistikcentralens utbildningsstatistik och Arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik.

Inkomster för yrkesgrupper inom kultur

Inom den privata sektorn uppgick antalet personer som var verksamma inom vissa kulturyrken till över 27 000 år 2015. Av dem var nästan hälften kvinnor. Inom den privata sektorn var den genomsnittliga ordinarie månadsinkomsten för yrkesgrupper inom dessankulturyrken 3 574 euro, 3 974 euro för män och 3 151 euro för kvinnor.

Försäljnings- och marknadsföringschefer tjänade mer än 6 000 euro. Männen tjänade i genomsnitt 6 552 euro och kvinnorna 5 901 euro. Minst tjänade inredningsplanerarna, dvs. 2 280 euro (tabelltjänsten, tabell 11.9, på finska) .

Inom kommunsektorn arbetade 5 448 personer i vissa yrken inom kultur år 2016. Inom kommunsektorn var den genomsnittliga ordinarie månadsinkomsten 3 036 euro, 3 461 euro för män och 2 928 euro för kvinnor. Mest tjänade teaterdirektörerna, i genomsnitt 5 144 euro. Också stadsarkitekterna nådde upp till över 5 000 euro. Museibiträdena tjänade mindre än två tusen euro, i genomsnitt 1 981 euro (tabelltjänsten, tabell 11.8, på finska) .

Uppgifterna framgår av Statistikcentralens lönestatistik.


Källa: Kulturstatistik 2016, Statistikcentralen

Förfrågningar: Kaisa Weckström 029 551 2348, kulttuuri.tilastokeskus@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Publikationen i pdf-format (192,9 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser


Uppdaterad 13.10.2017

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Kultur [e-publikation].
ISSN=2341-7390. Kulturarbetskraft i Finland 2016. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 16.12.2017].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/klt/2016/01/klt_2016_01_2017-10-13_tie_001_sv.html

Dela