Förstasidan > Statistik > Finansräkenskaper > 2016 > Tilläggsinformation som kompletterar pensionsrätterna > Beloppet av pensionsrätter uppgick till 644 miljarder euro i slutet av år 2016

Publicerad: 8.3.2019

Beloppet av pensionsrätter uppgick till 644 miljarder euro i slutet av år 2016

I slutet av år 2016 uppgick de intjänade pensionsrätter i Finlands lagstadgade arbetspensionssystem till 644,2 miljarder euro, med en förväntad real diskonteringsränta på tre procent, det vill säga 298 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Pensionsrätter i arbetspensionssystemet för privata branscher uppgick till 431,2 miljarder euro och för offentliga branscher till 213,0 miljarder euro. Från år 2015 ökade pensionsrätterna med 12,7 miljarder euro. Av ökningen härrörde 9,6 miljarder euro från privata och 3,0 miljarder euro från offentliga branscher.

Intjänade pensionsrätter med olika diskonteringsräntor i slutet av år 2016, miljarder euro

Med pensionsrätter avses det penningbelopp som skulle räcka för att finansiera de pensioner som intjänats till den aktuella tidpunkten diskonterat med nuvärdet. Beloppet av pensionsrätterna i arbetspensionssystemet beror på ett avgörande sätt på den diskonteringsränta som använts i kalkylerna: Med en reell diskonteringsränta på två procent var pensionsrätterna 761,7 miljarder euro, dvs. 353 procent i förhållande till bruttonationalprodukten och med en reell diskonteringsränta på fyra procent 553,9 miljarder euro, dvs. 256 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

Finlands arbetspensionssystem är ett system med partiell fondering. Enligt finansräkenskaperna var beloppet av arbetspensionsmedlen 191,7 miljarder euro i slutet av år 2016. Fonderingsgraden, dvs. förhållandet mellan pensionsmedlen och pensionsrätterna var 30 %.

Mera om ämnet i bloggen (på finska)

Pensionstilläggstabellen kompletterar finansräkenskaperna

Vid revideringen av Europeiska unionens nationalräkenskapssystem (ENS 2010) kompletterades statistikföringen av pensionsrätterna med en pensionstilläggstabell utanför ”kärnräkenskaperna”. Den innehåller uppgifter om alla pensionsrätter som hör till socialförsäkringen. Uppgifterna om år 2015 har publiceras för alla EU-länders del på Eurostats sidor . När det gäller Finland bestod den nya statistikinformationen av ovan nämnda pensionsrätter i det lagstadgade arbetspensionssystemet, som inte ingår i finansräkenskaperna, men som statistikförs i pensionstilläggstabellerna. Information om pensionsrätterna i arbetspensionssystemet har också publicerats i Pensionsskyddscentralens rapporter om lagstadgade pensioner ( Lakisääteiset eläkkeet – pitkän aikaväliin laskelmat ).

Utöver det lagstadgade arbetspensionssystemet innehåller pensionstabellen uppgifter om pensionsrätter i frivilliga tilläggspensionssystem som baserar sig på arbete och som redan nu ingår i finansräkenskaperna i försäkringsföretagens och frivilliga pensionsinstituts pensionsrätter. Beloppet av pensionsrätterna i de frivilliga tilläggspensionssystemen beskriver den försäkringstekniska ansvarsskulden. I slutet av år 2016 var den 10,4 miljarder euro, dvs. fem procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

Pensionstilläggstabellen beskriver pensioner som klassificeras som socialförsäkring. Folkpensionsanstaltens (Fpa) folk- och garantipensioner klassificeras enligt nationalräkenskaperna som socialhjälp som inte ingår i pensionstilläggstabellen. En central skillnad mellan socialförsäkring och socialhjälp är att i fråga om socialhjälp betalas pensionerna till pensionstagarna oberoende av om de deltar i systemet genom att betala pensionsavgifter eller inte.

Vid beräkningen av pensionsrätter som intjänats i det lagstadgade arbetspensionssystemet är utgångspunkten en fiktiv situation där man betalar alla pensioner som intjänats fram till den aktuella tidpunkten till pensionstagarna, men nya pensioner intjänas inte. Beloppet av pensionsrätterna beskriver inte pensionssystemets hållbarhet. Begreppet beskriver framtida pensionsutgifter, dvs. pensioner som betalas till pensionstagarna och på vilkas belopp arbetsinkomsterna och intjäningsprocenterna inverkar, men också bl.a. den förväntade livslängden och andra antaganden i kalkylmodellen. Intäkter i arbetspensionssystemet, dvs. inkomsterna från pensionsavgifterna och intäkterna från arbetspensionsmedlen beaktas inte i kalkylen.

I de långsiktiga kalkylerna har bakgrundsantagandena såsom diskonteringsräntan samt befolknings- och ekonomiutvecklingen en betydande inverkan på slutresultaten. Hur stor inverkan den förväntande diskonteringsräntan har på slutresultatet visas genom att publicera slutresultaten med ovan nämnda tre realräntor.

Privata och offentliga branscher

Finlands lagstadgade arbetspensionssystem täcker i praktiken allt arbete både i privata och i offentliga branscher. Arbetspensionssystemet består av flera pensionslagar som tillsammans täcker de olika sektorerna i ekonomin. I de privata branscherna ingår pensionsrätter enligt följande pensionslagar: Lagen om pension för arbetstagare (ArPL), lagen om sjömanspensioner (SjPL), lagen om pension för företagare (FöPL), lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL), tilläggspensioner enligt lagen om pension för arbetstagare (upphört i slutet av 2016), den evangelisk-lutherska kyrkans pensioner.

I de offentliga branscherna ingår pensionsrätter enligt följande pensionslagar och -bestämmelser: Pensionslagen för den offentliga sektorn (OffPL, exkl. kyrkans pensioner) samt pensionsbestämmelser för personalen på Finlands Bank och Ålands landskapsregering. I pensionslagen för den offentliga sektorn förenades i början av år 2017: lagen om statens pensioner (StaPL), lagen om kommunala pensioner (KomPL), pensionslagen för den evangelisk-lutherska kyrkan (KyPL) och pensionsbestämmelser för personalen på Folkpensionsanstalten. Pensionsrätter som baserar sig på StPEL (Lag om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier) ingår både för privata och offentliga branscher.

Pensionstilläggstabellen omfattar frivilliga pensionskassornas och -stiftelsernas alla tilläggspensioner samt försäkringsföretagens gruppensionsförsäkringar, eftersom de räknas till socialförsäkringen. Individuella pensionsförsäkringar som tagits av företag och privatpersoner ingår inte i definitionen av socialförsäkring i pensionstilläggstabellen.

Intjäningskalkyler för pensionsrätterna i arbetspensionssystemet

Beloppet av pensionsrätterna i arbetspensionssystemet beräknas vid Pensionsskyddscentralen (PSC) med en modell för långsiktig planering (PTS-modellen). Uppgifter om beräkningsmodellen och de pensionsrätters kalkyler som Pensionsskyddscentralen tidigare publicerat, dvs. intjänade pensionsrätter, finns i Pensionsskyddscentralens rapporter över lagstadgade pensioner (Lakisääteiset eläkkeet – pitkän aikavälin laskelmat) särskilt i bilagorna 3 och 8. Den senaste rapporten är Lakisääteiset eläkkeet – pitkän aikavälin laskelmat 2016. Till skillnad från kalkylen i Pensionsskyddscentralens rapport har man i pensionstilläggstabellerna använt bakgrundsantaganden som avtalats i Europeiska unionens AWG-arbetsgrupp (Agening Working Group) och som Eurostats rekommenderat för att förbättra internationell jämförbarhet mellan kalkylerna. Pensionsskyddscentralens långsiktiga planeringsmodell beskriver detaljerat pensionssystemets funktion och dess nuvarande bestämmelser. Den kommande utvecklingen av pensioner beräknas i modellen efter pensionslag genom att använda ålders- och könsspecifika uppgifter om pensionsförsäkrade personer och Finlands befolkning.

När man räknar ut pensionsrätter beaktar man alla intjänade pensionsrättigheter och de pensioner som redan betalas fram till granskningstidpunkten. Också kommande indexhöjningar och inverkan av livslängdskoefficienten har beaktats i pensionsrätters beloppet. Som intjänad pensionsrätt räknas inte pensionsdelar som intjänas för framtida arbete eller kommande socialförmånsperioder. Inte heller framöver kommer pensionsdelen för den återstående tiden ifråga om de begynnande invalidpensionerna att räknas till intjänad pension.

Källa: Finansräkenskaper, Statistikcentralen

Förfrågningar: Antti Suutari 029 551 3257, Jarkko Kaunisto 029 551 3551, rahoitus.tilinpito@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ville Vertanen

Publikationen i pdf-format (237,3 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

• Databastabellerna och deras variabler
• Arkiverade tabeller

Tabellbilagor

• Pensionsrätter i slutet av 2016 (8.3.2019)

---

Uppdaterad 8.3.2019