El- och värmeproduktion samt bränslen 2011

Elproduktionen och -förbrukningen nedåtgående

Den totala elförbrukningen minskade med fyra procent från året innan till 84,2 terawattimmar (TWh), dvs. miljarder kilowattimmar (kWh). Av förbrukningen täcktes 84 procent med inhemsk produktion och 16 procent med nettoimport av el. El importeras till Finland från de nordiska länderna samt från Ryssland och Estland. El exporteras också till de övriga nordiska länderna och Estland. Sommaren 2011 vände de senaste årens nettoexport till de nordiska länderna till en nettoimport. I Sverige och Norge ökade tillgången på vattenkraft från åren innan och i Sverige ökade också produktionen i kärnkraftverk. Under åren innan har Finland importerat en relativt jämn mängd el från Ryssland, men i slutet av år 2011 minskade importvolymen på grund av öppnandet av den ryska elmarknaden och högre priser. Nettoimporten av el ökade med 32 procent från året innan. Nettoimporten beräknas på så sätt att exportvolymen dras av från importen.

Produktionen av el, fjärrvärme och industrivärme 2000-2011

Produktionen av el, fjärrvärme och industrivärme 2000-2011

När det gäller elförbrukningen var året tudelat. Under början av året var efterfrågan på el hög på grund av den kalla vintern och den goda drifttiden inom industrin. Enligt Meteorologiska institutet var hösten 2011 exceptionellt varm, och ökningen inom industrin mattades av och vände delvis nedåt till följd av eurokrisen. Enligt Statistikcentralens volymindex för industriproduktionen ökade industriproduktionen sammantaget i Finland med något under en procent år 2011. Inom den elintensiva industrin var den preliminära årsförändringen inom skogsindustrin nedåtgående. Årsförändringarna av indexen inom den kemiska industrin och metallindustrin visade däremot en tillväxt från året innan.

År 2011 producerades 70,4 TWh el i Finland. Produktionen minskade med nio procent från året innan. Särproduktionen av el med kondenskraft minskade med 31 procent. Produktionsvolymen av kondensel varierar enligt efterfrågan på el och tillgången på nordisk vattenkraft. Den el som producerades genom samproduktion av el och värme minskade med nio procent och den el som producerades med vattenkraft minskade med fyra procent. Den el som producerades med kärnkraft i Finland var ganska konstant på omkring 22 TWh. Med kärnkraft producerades 32 procent av den el som producerades i Finland år 2011 och mängden el ökade med två procent från året innan. Vindkraften ökade däremot till 0,481 TWh i och med nya vindkraftverk. Ökningen från året innan var 64 procent, men dess andel av elproduktionen stannar på något under en procent.

Mängden el som producerades med fossila bränslen minskade med en fjärdedel. Mest minskade el producerad med stenkol, med 33 procent. Andelen el som producerades med fossila bränslen sjönk till 27 procent. El producerad med torv täckte sju procent av elproduktionen. Med förnybara energikällor producerades 33 procent av den el som producerades i Finland. Omkring hälften av detta producerades med vattenkraft och nästan hela den resterande delen med trä. Som trä, dvs. träbaserade bränslen, räknas träbränslen, s.k. skogsindustrins avlutar med anknytning till massaindustrins processer samt övriga träbaserade bränslen, såsom papper och skogsindustrins luktgaser. Med både avlutar och övriga träbränslen producerades 7 procent av elen, dvs. sammanlagt 14 procent.

Elproduktion efter energikällor 2011

Elproduktion efter energikällor 2011

Den varma hösten minskade fjärrvärmen

Fjärrvärmeproduktionen uppgick till 34,0 TWh år 2011. Produktionen minskade med 13 procent från året innan. Byggnadernas behov av uppvärmningsenergi var stort liksom året innan på grund av den kalla vintern under början av året. Förbrukningen av fjärrvärme minskade år 2011 jämfört med året innan, då hösten enligt Meteorologiska institutet var exceptionellt varm till skillnad från året innan. År 2010 var efterfrågan på fjärrvärme rekordhög, eftersom också hösten var kall.

Fjärrvärme producerades till 55 procent med fossila bränslen. Hälften av det producerades med naturgas. Andelen energi som producerades med torv var 18 procent av totalproduktionen. Fjärrvärme producerad med fossila bränslen och torv minskade mer än genomsnittet: båda minskade med 18 procent. Andelen fjärrvärme som producerades med förnybara bränslen ökade till 23 procent. Jämfört med föregående år var ökningen tre procent. Särskilt minskade fjärrvärmeproduktionen med olja, naturgas och torv.

Produktion av fjärrvärme efter bräslen 2000–2011

Produktion av fjärrvärme efter bräslen 2000–2011

Produktion av värme 2000–2011

Produktion av värme 2000–2011

Konjunkturerna inom industrin minskade industrivärmen

Produktionen av industrivärme uppgick till 56,2 TWh år 2011. Produktionen minskade med fyra procent från året innan. Liksom under tidigare år låg användningen av industrivärme på en lägre nivå än normalt, även om konjunkturerna inom industrin såg ut att fortsätta sin återhämtning som började året innan. Under andra hälften av året saktade tillväxten ned inom industrin, och inom skogsindustrin, där mycket värme utnyttjas i processer, vände tillväxten nedåt.

Den värme som industrin använder producerades till mer än 60 procent med förnybara bränslen. Merparten av de förnybara bränslena utgjordes av avlutar från skogsindustrin, 45 procent av totalvolymen för år 2011, och resten av andra träbränslen. Nitton procent av värmen producerades med fossila bränslen. Det största fossila bränslet inom produktionen av industrivärme var naturgas, vars andel av totalvolymen var 11 procent. Med torv producerades nio procent av värmen.

Produktion av industrivärme efter bräslen 2000–2011

 Produktion av industrivärme efter bräslen 2000–2011

Skogsindustrins avlutar steg till det mest betydande bränslet, medan övriga minskade

Förbrukningen av bränslen inom el- och värmeproduktionen minskade med 10 procent år 2011. Inom bränsleförbrukningen gick förnybara bränslen förbi fossila bränslen. Av de bränslen som användes var 42 procent förnybara bränslen, 41 procent fossila bränslen och 14 procent torv. Förbrukningen av förnybara bränslen ökade med bara tre procent från året innan, men förbrukningen av fossila bränslen minskade med 21 procent och förbrukningen av torv med 12 procent.

Vid en granskning av bränslen beaktas inte energiproduktionsformerna vatten- och vindkraft, som inte använder bränsle. Kärnkraft jämställs inte heller med bränslen vid den här granskningen. Enligt internationell statistikföringspraxis antas kärnkraftens verkningsgrad vara 33 procent, dvs. till primärenergi räknas omkring tre gånger mer energi än den producerade elen.

Förbrukningen av avlutar från skogsindustrin var ungefär på samma nivå som tidigare, även om den glidande årsförändringen inom skogsindustriproduktionen var -3,8 procent enligt volymindexet för industriproduktionen. Förbrukningen av stenkol och naturgas minskade, av dessa rasade rentav förbrukningen av stenkol. Förbrukningen av torv minskade, då torvproduktionen minskade från tidigare år. För torvproduktionens del innehåller en idealisk sommarsäsong långa perioder utan regn. Även om sommaren 2011 var solig och varm, regnade det mycket och med jämna mellanrum. Den minskade torvvolymen ersattes med användningen av träbränslen.

Bränsleförbrukning inom el- och värmeproduktion 2010–2011

Bränsleförbrukning inom el- och värmeproduktion 2010–2011

Med förbrukning av bränslen inom den separata elproduktionen avses förbrukning av bränslen inom produktionen av kondenskraft. Annan särproduktion av el räknas som produktion som inte använder bränsle. Produktionsvolymen av kondenskraft minskade med nio procent, men bränslemängden som användes inom produktionen av kondenskraft minskade med 27 procent. Skillnaden förklaras av produktionens verkningsgrad, dvs. förhållandet mellan den producerade elen och den förbrukade bränslemängden. Verkningsgraden för kondenskraft är vanligen mellan 35 och 40 procent, medan man med samproduktion av el och värme kan utnyttja omkring 75–85 procent av energin i bränslet och med separat värmeproduktion omkring 80–90 procent.

Av de bränslen som användes inom produktionen av kondenskraft var 60 procent fossila bränslen. En dryg femtedel var torv. Det mest betydande fossila bränslet var stenkol. Dess förbrukning minskade med 44 procent. Förbrukningen av torv sjönk. Förbrukningen av andra träbränslen ökade däremot. Då förbrukningen av fossila bränslen och torv minskade ökade andelen förnybara bränslen till 20 procent av förbrukningen.

Bränsleförbrukning inom separat elproduktion 2010–2011

 Bränsleförbrukning inom separat elproduktion 2010–2011
Det skedde inga större förändringar i de bränslen som används inom samproduktionen av el och värme. De största förändringarna var minskningen av förbrukningen av naturgas och torv. På grund av den minskade förbrukningen av fossila bränslen och torv ökade andelen förnybara bränslen till 50 procent av förbrukningen.

Bränsleförbrukning inom samproduktion av el och värme 2010–2011

 Bränsleförbrukning inom samproduktion av el och värme 2010–2011
Inom den separata värmeproduktionen minskade oljeförbrukningen med 20 procent, vilket ledde till att gruppen 'övriga träbränslen' blev den största gruppen. Förbrukningen av fossila bränslen minskade med 21 procent och förbrukningen av torv med 18 procent.

Bränsleförbrukning inom separat värmeproduktion 2010–2011

Bränsleförbrukning inom separat värmeproduktion 2010–2011

Källa: Statistiken över el- och värmeproduktion, Statistikcentralen och Elstatistiken, Finsk Enrergiindusti rf

Förfrågningar: Minna Niininen 09 1734 3549, energia@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds


Uppdaterad 18.10.2012

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): El- och värmeproduktion [e-publikation].
ISSN=1798-5080. 2011, El- och värmeproduktion samt bränslen 2011 . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 20.1.2020].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/salatuo/2011/salatuo_2011_2012-10-16_kat_001_sv.html