1. Bruttonationalprodukten ökade med 2,9 procent år 2011

Korrigerad 5.3.2012. Figur 3 har lagts till.

Volymen av bruttonationalprodukten ökade med 2,9 procent i fjol. Under oktober–december ökade bruttonationalprodukten med 0,1 procent från föregående kvartal. Jämfört med fjärde kvartalet år 2010 ökade bruttonationalprodukten med 1,4 procent. Förändringen av bruttonationalprodukten för tredje kvartalet reviderades till +1,1 procent från föregående kvartal (var +0,9 %) och till +3,3 procent från året innan (var +2,7 %).

Den relativt höga tillväxten på årsnivå beror huvudsakligen på den låga utgångsnivån för första kvartalet 2010. Jämfört med nivån för fjärde kvartalet 2010 var den ekonomiska tillväxten i fjol dock anspråkslös. Bruttonationalprodukten ökade kraftigast under tredje kvartalet, men under andra kvartalet minskade den säsongrensade BNP-volymen rentav en aning jämfört med föregående kvartal.

I fjol nådde den säsongrensade BNP-volymen upp till den nivå den hade i början av år 2007, men den var fortfarande nivåmässigt klart mindre än år 2008.

Figur 1. Revidering av den säsongrensade volymen av bruttonationalprodukten i kvartalsräkenskapernas publikationer

Figur 1. Revidering av den säsongrensade volymen av bruttonationalprodukten i kvartalsräkenskapernas publikationer

Enligt Eurostats preliminära uppgifter minskade bruttonationalprodukten inom EU27-området med 0,3 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal, men ökade med 0,9 procent jämfört med året innan.

1.1. Produktion

Volymen av förädlingsvärdet inom alla näringsgrenar gick upp med 0,1 procent under fjärde kvartalet och med 2,5 procent under hela år 2011. Till ökningen av förädlingsvärdet år 2011 bidrog främst metallindustrin, handeln och företagstjänster (näringsgrenarna M–N).

Volymen av förädlingsvärdet för primärproduktionen minskade under oktober–december med 0,4 procent från föregående kvartal. Under hela år 2011 ökade primärproduktionen dock med 3,5 procent. Inom lantbruket ökade förädlingsvärdet i fjol med 6,7 procent och inom skogsbruket med 1,8 procent.

Förädlingsvärdet inom industrin (näringsgrenarna B–E) steg med 0,4 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. Inom skogsindustrin minskade förädlingsvärdet med 7,4 procent, medan förädlingsvärdet inom metallindustrin ökade med 3,4 procent. Inom el- och elektronikindustrin ökade förädlingsvärdet med 4,3 procent. Volymen av förädlingsvärdet inom byggverksamhet ökade under oktober–december med 2,3 procent från föregående kvartal.

Under hela år 2011 ökade volymen av förädlingsvärdet inom industrin med 1,9 procent. Inom skogsindustrin minskade förädlingsvärdet med 1,1 procent, medan förädlingsvärdet inom metallindustrin ökade med 8,6 procent. Inom el- och elektronikindustrin minskade förädlingsvärdet med 3,4 procent. Förädlingsvärdet inom byggverksamhet steg med 3,8 procent från året innan.

Volymen av förädlingsvärdet inom servicenäringarna ökade under oktober–december med 0,5 procent från föregående kvartal. Handeln ökade med 1,3 procent och trafiktjänsterna med 0,9 procent. Fastighetsverksamheten (näringsgren L) ökade med 0,3 procent och företagstjänsterna (näringsgrenarna M–N) likaså med 0,3 procent.

Under hela år 2011 ökade volymen av förädlingsvärdet inom servicenäringarna med 2,6 procent. Förädlingsvärdet för handeln ökade med 4,1 procent och förädlingsvärdet för trafiktjänsterna med 3,5 procent. Fastighetsverksamheten ökade med 2 procent och företagstjänsterna (näringsgrenarna M–N) rentav med 7,1 procent. Förädlingsvärdet inom finansierings- och försäkringsverksamhet sjönk något i fjol.

1.2. Import, export, konsumtion och investeringa

Till den ökade efterfrågan i samhällsekonomin bidrog år 2011 den privata konsumtionen, investeringarna och förändringen av lager.

Figur 2. Förändringar i BNP och efterfrågeposterna från föregående kvartal (säsongrensat, löpande priser)

Figur 2. Förändringar i BNP och efterfrågeposterna från föregående kvartal (säsongrensat, löpande priser)

Exportvolymen minskade under oktober–december med 0,7 procent från föregående kvartal. Exporten av varor minskade med 9,1 procent från föregående kvartal, men exporten av tjänster ökade med 20 procent. Under hela år 2011 minskade exportvolymen med 0,8 procent. Exporten av varor steg med 2,1 procent, men exporten av tjänster sjönk med 8,6 procent.

Importvolymen ökade under oktober–december med 3,8 procent från föregående kvartal. Importen av varor steg med 0,3 procent och importen av tjänster med 6,7 procent från föregående kvartal. Under hela år 2011 ökade importvolymen med 0,1 procent. Importen av varor ökade med 6,2 procent, men importen av tjänster krympte med 14,8 procent.

Volymen av den privata konsumtionen gick upp med 0,1 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. Volymen av de offentliga konsumtionskostnaderna ökade med 0,2 procent. Den privata konsumtionen ökade volymmässigt med 3,3 procent under hela år 2011 och de offentliga konsumtionsutgifterna med 0,8 procent.

Volymen av investeringarna gick upp med 0,4 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. Byggnadsinvesteringarna ökade med 0,2 procent. Volymen av investeringar i maskiner, inventarier och transportmedel steg med 3 procent.

Under hela år 2011 ökade volymen av investeringarna med 4,6 procent. Investeringarna inom bostadsbyggandet ökade med 4,4 procent och byggandet av kontorslokaliteter med 6 procent. Volymen av anläggningsinvesteringar sjönk med 2 procent. Investeringarna i maskiner, inventarier och transportmedel ökade med 12,1 procent. Övriga investeringar som huvudsakligen består av programvaruinvesteringar, minskade med 10,8 procent.

1.3. Sysselsättning

Antalet sysselsatta ökade med 0,3 procent under fjärde kvartalet. Antalet arbetade timmar i samhällsekonomin ökade med 0,4 procent från föregående kvartal. Antalet sysselsatta och arbetstimmar ökade under hela år 2011 med 1,2 procent.

Arbetsproduktiviteten, dvs. volymen av bruttoförädlingsvärdet per arbetstimme steg i fjol med 1,3 procent, men var fortfarande över en procent lägre än år 2007.

Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var det relativa arbetslöshetstalet under oktober–december 6,9 procent. Under motsvarande period året innan var det 7,4 procent. Det relativa arbetslöshetstalet var 7,8 procent för hela år 2011.

1.4. Priserna steg snabbare än tidigarePriser

Prisnivån inom hela samhällsekonomin beräknas ha stigit med 3,6 procent i fjol, mätt med prisindexet för bruttonationalprodukten. Prisstegringen var snabbare än under de senaste åren.

I fjol steg konsumentprisindexet med 3,4 procent, medan prisindexet för hushållens konsumtionsutgifter i nationalräkenskaperna steg med 3,0 procent. I nationalräkenskaperna mäts priset på alla boendetjänster med hyresförändringar, medan man i konsumentprisindexet också beaktar utgifterna för ägarboende. Prisutvecklingen inom försäkrings- och finansieringstjänster mäts också på ett annat sätt i nationalräkenskaperna än i konsumentprisindexet.

Bytesförhållandet försämrades ytterligare, eftersom importpriserna på varor och tjänster steg med 7,6 procent, medan exportpriserna steg mindre, med 4,7 procent.

1.5. Nationalinkomsten ökade reellt med 1,4 procent

I fjol ökade nettonationalinkomsten nominellt med 6,5 procent och reellt med 1,4 procent och var 30 400 euro per capita. Finlands bruttonationalinkomst var i fjol 194 miljarder euro, dvs. 2 miljarder euro mer än bruttonationalprodukten. Bruttonationalinkomsten ökade reellt med 1,3 procent, dvs. mindre än bruttonationalprodukten, eftersom bytesförhållandet försvagades och de primära nettoinkomsterna från utlandet minskade.

Hushållens löneinkomster ökade med 4,7 procent och arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter med 0,6 procent. Totalt ökade löner och kollektiva avgifter med 4 procent och deras andel av nationalinkomsten sjönk till 58,8 procent. Föregående år var andelen 60,2 procent. Kapital- och företagarinkomsterna inom samhällsekonomin ökade med 8,5 procent och deras andel av nationalinkomsten var 26,4 procent. Föregående år var andelen 25,9 procent.

1.6. Företagens vinster ökade

Driftsöverskottet, som beskriver vinster från företagens huvudsakliga verksamhet, ökade nominellt med 15 procent från året innan. Företagens företagarinkomst ökade med 5,5 procent, men var ännu klart mindre än under toppåret 2007. I företagarinkomsten beaktas också kapitalinkomster och betalda räntor och den motsvarar grovt vinsten före skatter och dividender.

Företagen betalade i fjol 14 procent mer i direkta skatter och 16 procent mer i dividender jämfört med året innan.

Företagens nettoutlåning, dvs. finansiella ställning, visade ett överskott på 5,2 miljarder, året innan var överskottet 9,3 miljarder euro. Till detta bidrog att företagens fasta investeringar inom landet började öka i fjol, ökningen var nominellt 8,2 procent. Också lagren ökade.

De finansiella företagens ränteintäkter netto (de indirekt mätta finansiella tjänsterna) ökade, men provisionsintäkterna var på samma år som året innan. Kredit- och inlåningsstocken ökade ytterligare och räntenivån var högre än året innan. De finansiella företagens och försäkringsföretagens finansiella ställning visade ett överskott på 1,6 miljarder euro.

1.7. Den offentliga sektorns underskott 0,5 procent av bruttonationalprodukten

Statsförvaltningens finansiella ställning visade i fjol ett betydande underskott, för tredje året i följd. Underskottet var 6 miljarder euro, året innan var det 10 miljarder euro. Framför allt bidrog ökade skatteinkomster till att underskottet minskade.

Statens skatteinkomster steg med över 13 procent. Mest ökade intäkterna av direkta skatter och särskilt då hushållens inkomstskatter på kapital- och förvärvsinkomster. Också intäkterna av samfundsskatten ökade. Intäkterna från direkta skatter ökade bland annat på grund av höjningen av energiskatter och mervärdesskatten.

De löpande transfereringarna till kommuner och samkommuner (inkl. momsåterbäringar) steg med 3,6 procent medan transfereringarna till socialskyddsfonder var på samma nivå som året innan. Statens konsumtionsutgifter ökade nominellt med 1,4 procent. Däremot minskade investeringarna med nästan 13 procent.

Kommunerna och samkommunerna hade ett underskott på 0,8 miljarder euro, något mer än året innan. Kommunernas skatteinkomster steg med 3,4 procent. Konsumtionsutgifterna ökade nominellt med 4,4 procent och investeringarna uppskattas ha ökat med 6,8 procent.

Arbetspensionsanstalternas finansiella ställning var på samma nivå som året innan, dvs. visade ett överskott på 5,3 miljarder euro. Pensionsavgifts- och kapitalinkomsterna ökade ungefär lika mycket som de betalda arbetspensionerna. När det gäller den finansiella ställningen beaktas inte förändringar i investeringarnas värde. Övriga socialskyddsfonders ekonomi var i balans.

Sammantaget visade den offentliga sektorns finansiella ställning, dvs. nettoutlåning, ett underskott på 1,5 miljarder euro, medan underskottet året innan var 5,1 miljarder euro. Det s.k. EDP-underskottet enligt EU:s stabilitets- och tillväxtavtal var 0,9 miljarder euro, dvs. 0,5 procent av bruttonationalprodukten. Det avviker från den offentliga sektorns nettoutlåning på så sätt att man också beaktat swapavtalens inverkan på ränteutgifterna.

Den offentliga sektorns s.k. EDP-skuld, dvs. konsoliderade bruttoskuld, ökade till 93 miljarder euro. I förhållande till bruttonationalprodukten ökade den till 48,6 procent, dvs. med 0,2 procentenheter. Statistikcentralen publicerar 30.3.2012 de uppgifter om underskott och skuld som levereras till EU-kommissionen. Då kan de uppgifter om underskott och skuld som nu publicerats komma att revideras.

De offentliga utgifternas förhållande till bruttonationalprodukten var 54 procent. Föregående år var det 55,5 procent. Skattekvoten, dvs. skatterna och avgifterna av skattenatur i förhållande till bruttonationalprodukten, steg i fjol till 42,9 procent. Föregående år var den 42,3 procent. För första gången översteg skatterna nivån före recessionen, dvs. 2008 års nivå.

1.8. Hushållen realinkomster ökade ytterligare

Hushållens disponibla inkomst ökade nominellt med 4,4 procent och reellt med 1,4 procent. Hushållens justerade disponibla inkomst ökade nominellt med 4,3 procent och reellt med 1,3 procent. Den justerade inkomsten beaktar också individuella tjänster, såsom utbildnings- och hälsovårdstjänster samt sociala tjänster, som den offentliga sektorn och olika organisationer producerar för hushållen.

Figur 3. Den reala utvecklingen av bruttonationalprodukten (heldragen linje) och hushållens justerade inkomst (streckad linje), 1990=100

Figur 3. Den reala utvecklingen av bruttonationalprodukten (heldragen linje) och hushållens justerade inkomst (streckad linje), 1990=100

Hushållens löner ökade med 4,7 procent och sociala förmåner med 2,9 procent. Till ökningen av löneinkomsterna bidrog högre medellöner och en något förbättrad sysselsättning. Hushållens kapital- och företagarinkomster steg med 7,4 procent.

Hushållens direkta skatter ökade med 7,2 procent och konsumtionsutgifter med 6,6 procent. Då konsumtionsutgifterna ökade mer än den disponibla inkomsten, minskade sparkvoten, dvs. sparandet i förhållande till den disponibla inkomsten till 1,5 procent.

Hushållens fasta investeringar ökade med 9,3 procent i och med att bostadsbyggandet ökade ytterligare. Hushållens finansiella ställning hade ett underskott på 4,7 miljarder euro.

Hushållens skuldsättningsgrad beräknas ha varit 114,4 procent i slutet av år 2011, dvs. den ökade med en procentenhet under året. Skuldsättningsgraden är förhållandet mellan lånen enligt finansräkenskaperna och den disponibla nettoinkomsten under året.

1.9. Följande revideringar i juni och juli 2012

Uppgifterna om nationalräkenskaperna för första kvartalet år 2012 publiceras 5.6.2012. Räkenskaperna för år 2011 publiceras med ett mer detaljerat datainnehåll 12.7.2012. Samtidigt revideras uppgifterna för åren 2009 och 2010.

De preliminära uppgifterna baserar sig på de uppgifter om den ekonomiska utvecklingen som var tillgängliga före 24.2.2012. Mer detaljerade uppgifter om metoderna inom nationalräkenskaperna finns på Statistikcentralens webbsidor : http://tilastokeskus.fi/til/vtp/men_sv.html och http:// tilastokeskus.fi/til/ntp/men_sv.html.


Källa: Nationalräkenskaperna, Statistikcentralen

Förfrågningar: Olli Savela 09 1734 3316, Aila Heinonen 09 1734 3338, skt.95@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö


Uppdaterad 2.3.2012

Innehållet (Nationalräkenskaper, årsvis 2011)

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Nationalräkenskaper, årsvis [e-publikation].
ISSN=1798-0615. 2011, 1. Bruttonationalprodukten ökade med 2,9 procent år 2011 . Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 18.4.2014].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vtp/2011/vtp_2011_2012-03-02_kat_001_sv.html.

Olet sivulla:

Förstasidan > Statistik > Nationalräkenskaper > Nationalräkenskaper, årsvis > 2011 > 1. Bruttonationalprodukten ökade med 2,9 procent år 2011

Statistik

Nationalräkenskaper

Nationalräkenskaper, årsvis


Relaterade sidor

Länk till rss-flöde

Suomeksi In English Utskriftsvänlig sida
Index| Sidokarta| Synpunkter| Kontaktinformation
Etusivu| Home
Förstasidan Statistik Statistikinfo Datainsamling Produkter och tjänster Aktuellt Statistikcentralen
Statistikcentralen
Statistikcentralen PalloVäxel 09 17 341 PalloKontaktinformation PalloUpphovsrätt och användarvillkor PalloSynpunkter