Modellens egenskaper

SISU-modellen är en statisk mikrosimuleringsmodell. I en statisk modell beaktas inte de beteendeförändringar (t.ex. utbudet av arbete) som eventuellt uppstår till följd av en lagreform och inte heller den långsiktiga dynamiken. Den statiska simuleringsmodellen lämpar sig därför för evalueringen av direkta och potentiella effekter av olika politiska alternativ.

Modellen tillåter både materialsimulering och exempelberäkning. Med hjälp av exempelberäkningar kan man göra en simulering när det gäller vissa typer av individer eller hushåll som användaren själv genererat genom att beräkna skatter, förmåner och disponibla inkomster för dessa individer eller hushåll. Med hjälp av exempelberäkningar kan man enkelt och snabbt beskriva hur inkomstöverförings- och skattesystemet fungerar, t.ex. genom att simulera en individs nettoinkomster efter en viss lagändring.

Resultaten från exempelberäkningarna kan emellertid inte generaliseras att gälla en mer omfattande del av befolkningen eller hela befolkningen. I detta syfte används materialsimulering där beräkningen görs med ett individbaserat material som är representativt för hela befolkningen. Man kan då beräkna vilka effekter lagändringar eller åtgärder i inkomstöverföringssystemet får på inkomstfördelningen samt på olika befolkningsgruppers ekonomiska ställning och på hela den offentliga ekonomin

SISU-modellen består av en huvudmodell, som kopplar samman hela inkomstöverföringssystemet, och delmodeller som alla kan användas var för sig i simuleringsberäkningarna. Varje delmodell innehåller alltså vanligen de skatter och förmåner som hör till samma författningssamling. I SISU-modellen beaktas följande lagstiftningselement (inom parentes de lagstiftningsår gällande vilka lagstiftningen har modellerats).

  • inkomstbeskattning (1980/1990–)
  • fastighetsbeskattning för fysiska personer (2008–)
  • sjukförsäkringens dagpenning och föräldradagpenning (1982–)
  • arbetslöshetsskydd (1985–)
  • folkpensioner och förmåner i anslutning till dem (1957/1991–)
  • hemvårdsstöd för barn (1985–)
  • barnbidrag, moderskapsunderstöd och underhållsbidrag (1948–)
  • kommunala dagvårdsavgifter (1997–)
  • studiebidrag, bostadstillägg för studerande och studiepenning (1992–)
  • allmänt bostadsbidrag (1990–)
  • bostadsbidrag för pensionstagare (1990–)
  • utkomststöd (1989–)

I materialsimuleringen kan man använda antingen servicematerial om inkomstfördelning baserat på en mindre urvalsbas (urval på ca 27 000 individer) eller ett omfattande registerbaserat material (urval på ca 800 000 individer) som bättre representerar befolkningen.

De basmaterial som används i mikrosimuleringen uppdateras fr.o.m. basåret framåt i tiden. Med uppdatering av ett basdokument avses både att uppgifterna för basåret uppdateras till innevarande års nivå och att en prognos görs framåt i tiden (följande 5–6 år efter basåret). Detta är nödvändigt eftersom lagstiftningsarbetet ofta görs minst två år före basåret för i basmaterialet.