Pressmeddelande 1.3.2010
Bruttonationalprodukten minskade med 7,8 procent år 2009
Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade volymen av Finlands bruttonationalprodukt med 7,8 procent år 2009. Det var den största minskningen av produktionen under ett enskilt år sedan åren 1917 och 1918. Bruttonationalprodukten, dvs. det sammanlagda förädlingsvärdet av producerade varor och tjänster, var i fjol 171 miljarder euro.
Produktionen minskade kraftigast under första kvartalet, med 5,2 procent från föregående kvartal, och sjönk ännu under andra kvartalet med 0,3 procent. Under tredje kvartalet ökade däremot produktionen med 0,3 procent från föregående kvartal och låg fortsättningsvis på samma nivå under fjärde kvartalet.
Enligt Eurostats preliminära uppgifter ökade bruttonationalprodukten inom EU-området med 0,1 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal, men minskade med 2,3 procent jämfört med året innan.
Förändringar i volymen av bruttonationalprodukten från föregående kvartal %
Mest minskade efterfrågan i fjol på grund av att exportvolymen gick ned med 24 procent. Investeringarna minskade med över 13 procent och den privata konsumtionen med 2,1 procent. Den offentliga konsumtionen ökade med 0,7 procent. Importen sjönk med 22 procent och lagren krympte.
Efterfrågan ökade under fjärde kvartalet
Under fjärde kvartalet ökade efterfrågan inom samhällsekonomin något jämfört med föregående kvartal. Exportvolymen steg under oktober-december med 7,4 procent från föregående kvartal. Till detta bidrog en stor fartygsleverans. Volymen av den privata konsumtionen ökade med 0,7 procent och den offentliga konsumtionen med 0,1 procent från föregående kvartal. Investeringsvolymen ökade med 2,7 procent. Lagren minskade. Importvolymen ökade med 0,7 procent.
Förädlingsvärdet för tillverkningen ökade med 1,4 procent under årets sista kvartal från föregående kvartal, närmast tack vare metallindustrin. Förädlingsvärdet för byggverksamheten minskade däremot med 1,6 procent. Förädlingsvärdet för servicenäringarna sjönk med 0,2 procent, medan bl.a. handel och samfärdsel visade en ökning. Deras förädlingsvärde ökade med 0,6 procent.
Under hela år 2009 minskade förädlingsvärdet för tillverkningen med 20 procent och för byggverksamheten med 13 procent. Handelns förädlingsvärde sjönk med 11 procent och samfärdselns med 7 procent.
Eftersom antalet arbetade timmar sjönk mindre än produktionen, försvagades arbetsproduktiviteten inom hela samhällsekonomin i fjol med 2 procent.
Företagens vinster minskade kännbart
Företagens företagarinkomst minskade i fjol med hela 44 procent från året innan. Företagarinkomsten motsvarar grovt taget vinst före betalning av skatter och dividender. Företagen betalade 44 procent mindre i direkta skatter än föregående år och 34 procent mindre i dividender.
På grund av minskade investeringar och lager visade företagens finansiella ställning ett överskott på 4,8 miljarder euro. Året innan var den finansiella ställningen nästan i balans.
Den offentliga sektorns underskott 2,2 procent av bruttonationalprodukten
Statsförvaltningens finansiella ställning vände brant nedåt i fjol och visade ett underskott på 8,6 miljarder euro. Det var det största underskottet sedan år 1995. Statens inkomster av indirekta skatter minskade med 4,4 procent och av direkta skatter med hela 31 procent. Statens intäkter av samfundsskatten minskade till mindre än hälften, men också hushållens inkomstskatter till staten gick ned med 21 procent. Däremot ökade de löpande transfereringarna, bl.a. till socialskyddsfonderna och kommunerna, med totalt 12 procent.
Kommunerna och samkommunerna hade ett underskott på 0,7 miljarder euro, lika mycket som året innan. Kommunernas skatteinkomster ökade med en halv procent och konsumtionsutgifterna med 2,6 procent.
Arbetspensionsanstalternas finansiella överskott minskade till 5,1 miljarder euro, eftersom de betalda pensionerna ökade. Pensionsavgiftsinkomsterna var på oförändrad nivå, medan kapitalinkomsterna minskade.
Totalt var den offentliga sektorns EMU-underskott 2,2 procent av bruttonationalprodukten. Den offentliga ekonomin visade senast ett underskott år 1997. Den offentliga sektorns s.k. EMU-skuld i förhållande till bruttonationalprodukten ökade med nästan 10 procentenheter på årsnivå och var 44 procent.
De offentliga utgifterna ökade kännbart till 55,6 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Föregående år var förhållandet 49,5 procent. Skattekvoten, dvs. skatterna och de obligatoriska socialskyddsavgifterna i förhållande till bruttonationalprodukten, minskade i fjol till 43 procent.
Hushållens realinkomster ökade med en procent
Trots depressionen ökade hushållens disponibla inkomst ytterligare i fjol, nominellt med 1,9 procent och reellt med en procent.
Hushållens löneinkomster minskade med en procent, men de sociala förmånerna ökade och beskattningen blev lindrigare. Löneinkomsterna minskade på grund av den ökade arbetslösheten, eftersom inkomstnivån steg med omkring 4 procent. De sociala förmånerna ökade med 6,6 procent, särskilt pensionerna ökade. Hushållens kapital- och företagarinkomster minskade med 3,4 procent.
Källa: Nationalräkenskaperna 2009 (preliminära
uppgifter) och kvartalsräkenskaperna 2009, 4:e kvartalet.
Statistikcentralen
Den offentliga sektorns underskott och bruttoskuld enligt
EMU-kriterier 2009 (preliminära uppgifter).
Statistikcentralen
Skatter och avgifter av skattenatur 2009 (preliminära uppgifter).
Statistikcentralen
Förfrågningar:
Nationalräkenskaperna: Pasi Koikkalainen (09) 1734 3332, Olli
Savela (09) 1734 3316, skt.95@stat.fi
Den offentliga sektorns underskott och skuld samt skatter: Mika
Sainio (09) 1734 2686, Mira Kuussaari (09) 1734 3538, rahoitus.tilinpito@stat.fi
Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö