XXXXXXXXXXXXXXXXXX

Ofta frågade frågor (FAQ)

Hur och varför anges betalningsperioder?

Uppgiften om betalningsperiod ska anges i samband med alla lönetillägg och arvoden. Uppgifterna om betalningsperiod påverkar i hög grad resultaten, eftersom Statistikcentralen räknar om det eurobelopp som angetts på basis av uppgiften om betalningsperiod till månadsnivå med hjälp av en koefficient. Koefficienterna baserar sig på att en kalendermånad i genomsnitt är 4,35 veckor (365/7/12=4,35). T.ex. koefficienten för sex veckor är 4,35 / 6 = 0,73.

Exempel. Löntagaren har i oktober två lönebetalningsperioder på tre veckor. Om lönetilläggets eurobelopp och antal timmar innehåller uppgifter om båda betalningsperioderna, anges 6 som betalningsperiod. Om euro och timmar bara innehåller en betalningsperiod, anges 3 som betalningsperiod.

Omvandling av tillägget till månadsnivå (exempel):

Till personen betalas 300 euro i ersättning för kvällsarbete under en betalningsperiod på 6 veckor. Multiplicerat (0,73*300 €) till månadsnivå är tillägget 219 euro.

En felaktig betalningsperiod leder till skevheter i uppgifterna:

Om ersättningen för kvällsarbete i exemplet hade varit 600 euro för två betalningsperioder på 3 veckor, men betalningsperioden felaktigt hade angetts till 3 istället för sex, är tilläggets storlek multiplicerat på månadsnivå (1,45*600 €) 870 euro. Då kan en felaktig uppgift om betalningsperiod, t.ex. i arbetstidstilläggen, göra att lönenivån för hela avtalsbranschen stiger eller sjunker i kommunen.

Betalningsperiodkoefficienter:

Senare betalningstidpunkt än oktober:

Om tillägg eller arvoden (t.ex. åtgärdsarvoden till läkare) som tjänats i oktober betalas vid en senare tidpunkt, ska de ändå anges. Löneuppgifterna kan sändas först då alla tillägg för oktober har betalats.

Tillägg på årsnivå:

Semesterpenning, resultatpremie, engångsarvode och skådespelarnas föreställningsarvode anges för hela året eller för föregående 12 månader. Även om dessa arvoden betalas t.ex. regelbundet varje månad eller några gånger per år, anges beloppet för dessa arvoden för hela året. Ett undantag är engångsarvode som betalas på månadsnivå och som anges med koden 01132.

Hur definieras ett arbetsställe?

Ett statistiskt arbetsställe är en enhet som finns på en enda adress och som producerar varor eller tjänster av huvudsakligen ett slag.

En särskiljning görs enligt näringsgrensindelningen. För att olika verksamheter ska kunna slås samman till ett arbetsställe, ska de i princip finnas på samma adress och vara tillräckligt lika när det gäller näringsgren.

Då samma personal arbetar på flera adresser och det inte är meningsfullt att bilda ett eget arbetsställe för var och en av adresserna, bildas arbetsstället på den adress där personalens närmaste arbetshandledning finns. Så gör man t.ex. inom transport, byggverksamhet, skolhälsovård och familjedagvård.

I regel bildas inga separata arbetsställen för enheter som sysselsätter mindre än tre årsverken, utan dessa anges också samlat på adressen till den närmaste arbetshandledningen.

På så sätt kan ett arbetsställe i en kommun t.ex. vara en hälsocentral, ett bibliotek, ett daghem eller arbetsledarkontoret inom byggservice som finns på en adress.

Kan jag uppdatera arbetsställena som filöverföring?

Uppgifter om arbetsställe kan skickas i form av en lista som filöverföring. Filöverföringen är avsedd speciellt för sådana situationer då kommunens eller samkommunens hela arbetsställestruktur förnyas t.ex. i samband med kommunsammanslagningar. Listan över arbetsställen ska skapas enligt given mall och sparas i csv-format. Närmare anvisningar för filöverföringen finns i blankettanvisningarna under "Anvisningar för användning av webbtjänsten".

Enskilda nya arbetsställen anges fortfarande på den webblankett som finns på löneenkätens datainsamlingssidor under "Hantering av arbetsställen". Där bearbetas också uppgifterna om de arbetsställen som redan finns.

Hur meddelar jag deltidsanställning?

Ett deltidsarbete grundar sig alltid på avtal (KOKOTIED = 2, 4, 5 eller 6). En deltidsanställd löntagare har veckoarbetstimmar och lön enligt sin deltidsprocent. Deltidsprocenten räknas ut på basis av överenskommen arbetstid.

Exempel: En person håller partiell vårdledighet och arbetar därför deltid 30 timmar per vecka av den fulla veckoarbetstiden på 38,25 timmar. Deltidsprocenten är 78,43 % (30/38,28 =0,7843).

Hur meddelas uppgiften om full lön?

När löntagaren får full månadslön för oktober, ska antalet veckoarbetstimmar motsvara timmarna för en heltidsanställd löntagare och lönen uppges till fullt belopp (VPMJ=1 lönen har betalats till fullt belopp).

När löntagaren får reducerad månadslön för oktober anges veckoarbetstimmarna med en minskning och lönen uppges till fullt belopp (VPMJ= 2 lönen har betalats för en del av månaden eller till minskat belopp). Dessutom anges orsakskoden för löneinnehållning PALPI.

Kontrollera att orsakskoden inte finns angiven för löntagare som får full lön. Om t.ex. gamla permitteringsuppgifter hänger kvar, visar statistiken obefogade permitteringar för arbetsgivaren.

Som deltidsanställda anges bara de som verkligen arbetar deltid, och de ska ha en deltidsprocent. När det gäller heltidsanställda som av någon anledning får reducerad lön för enkätmånaden anges ingen deltidsprocent (t.ex. för personer som börjat jobba mitt i månaden, permitterade).