XXXXXXXXXXXXXXXXXX

Begrepp och definitioner

Anställningsförhållandets art

Anställningsförhållandets art beskriver det juridiska förhållandet mellan löntagare och arbetsgivare. I lönestatistiken är anställningsförhållandets art antingen ordinarie/tillsvidare eller visstid. Dessutom kan anställningsförhållandets art omfatta andra bestämningar såsom praktikant, läroavtalselever, handikappad eller avlönad med sysselsättningsmedel.

Arbetade timmar

Inom lönestatistikens branscher med timlöner statistikförs lönerna efter arbetade timmar. Med arbetade timmar avses den arbetstid, då löntagaren har utfört sina egentliga arbetsuppgifter. Till arbetade timmar räknas de timmar som gjorts inom tids-, ackords- och premiearbete samt söndags- och övertidstimmar. Arbetstimmarna grundar sig på arbetstidslagen.

Arbetsställe

Ett statistiskt arbetsställe är en enhet som finns på en enda adress och som producerar varor eller tjänster av huvudsakligen ett slag.

En särskiljning görs enligt näringsgrensindelningen. För att olika verksamheter ska kunna slås samman till ett arbetsställe, ska de i princip finnas på samma adress och vara tillräckligt lika när det gäller näringsgren. Å andra sidan är det inte nödvändigt att särskilja verksamheter inom samma näringsgren som befinner sig på samma adress till separata arbetsställen.

Då samma personal arbetar på flera adresser och det inte är meningsfullt att bilda ett eget arbetsställe för var och en av adresserna, bildas arbetsstället på den adress där personalens närmaste arbetshandledning finns. Så gör man t.ex. inom transport, byggverksamhet, skolhälsovård och familjedagvård.

Avtalsbransch

Avtalsbranschen fastställs enligt det kollektivavtal som tillämpas på anställningsförhållandet. Inom kommunsektorn fastställs avtalsbranscherna i huvudavtalet mellan Kommunala arbetsmarknadsverket och arbetstagarorganisationerna. Kollektivavtalet är ett avtal mellan arbetstagarorganisationen och arbetsgivaren eller arbetsgivarorganisationen om arbetsvillkoren för de olika branscherna. I kollektivavtalet kommer man till exempel överens om lönerna, arbetstiderna, semestrarna och andra förmåner som ska tillämpas i den bransch avtalet gäller.

Deltidsanställd

Löntagarnas hel- eller deltidsanställning bestäms efter anställningsförhållandets natur samt villkoren.

Jfr Heltidsanställd.

Grundlön

Grundlönen baserar sig på minimilönen för arbetsuppgiften, där man beaktar tilläggsansvar, dyrortsklass enligt arbetsplatsens belägenhet eller ett eventuellt obehörighetsavdrag för en obehörig person. I grundlönen ingår inte personliga tillägg, årstillägg eller andra motsvarande årsbundna lönedelar. Grundlönen bestäms på basis av tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens uppgifter och de krav som anges i kollektivavtalet. Ofta bestäms grundlönen utgående från hur krävande tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens uppgifter är.

Heltidsanställd

Inom den offentliga sektorn bestäms hel- eller deltidsanställning efter anställningsförhållandets natur samt villkoren. Uppgiften om hel- och deltidsanställning fås vanligen i samband med enkäten.

jfr Deltidsanställd

Lön för ordinarie arbetstid

Som lön för ordinarie arbetstid räknas för varje lönebetalningsperiod

  • grundlön
  • tillägg som betalas på basis av uppgift, yrkesskicklighet, tjänsteår o.d.
  • tillägg som betalas på basis av arbetsplatsens läge och miljötillägg
  • arbetstidstillägg
  • tjänstemännens lönedel som utbetalas på basis av resultat och prestationer, arbetstagarnas löner på basis av prestationer
  • naturaförmånernas beskattningsvärde

I lönen för ordinarie arbetstid ingår inte löneposter av engångsnatur som semesterpenning och resultatpremier. Inom lönestatistiken används dock också begreppet lön för ordinarie arbetstid tillsammans med resultatpremierna.

Jfr Totallön

Löntagare

En löntagare har ett anställningsförhållande till en arbetsgivare och får överenskommen ersättning för utfört arbete. Löntagarna är antingen i tjänstemanna- eller arbetarställning hos en arbetsgivare.

I lönestatistiken särskiljs huvudsakligen inte löntagare i tjänstemän eller arbetare. En särskiljning kan dock göras efter yrke eller också efter löneform. I lönestatistiken klassificeras inte  företagare som betalar lön till sig själv som löntagare, eftersom deras löner avviker från andra likadana löntagares löner oftast allt för mycket. I lönestatistiken kan samma löntagare ha flera anställningsförhållanden som dock behandlas i statistiken som separata löntagare.

Månadsavlönad

En månadsavlönad löntagare får ersättning för utfört arbete varje månad. Den arbetstid som ligger som grund för lönen är vanligtvis en månad och lönen är ofta lika stor varje månad. En månadsavlönad löntagare är vanligtvis en tjänsteman. Löneformen fastställs enligt kollektivavtalet.

Ordinarie veckoarbetstid

Ordinarie veckoarbetstid bygger på arbetstidslagen och den följer ofta ett visst arbetstidssystem eller en viss arbetsform. Ibland kan man dock separat komma överens om den ordinarie veckoarbetstiden och den kan avvika från den normala arbetstiden inom branschen. För lärare är den ordinarie veckoarbetstiden det antal timmar per vecka som ligger till grund för löneutbetalningen.

Lön för ordinarie arbetstid baserar sig på ordinarie veckoarbetstid. Se Lön för ordinarie arbetstid

Timavlönad

Lönerna hos en timavlönad löntagare bestäms i huvudsak enligt arbetade timmar. Dessutom kan en timavlönad löntagare få löner för icke-arbetad tid. Ersättning för utfört och icke utfört arbete kan betalas flera gånger i månaden. En timavlönad löntagare är i allmänhet en arbetare. Löneformen fastställs enligt kollektivavtalet.

Totallön

Totallönen beskriver den lön som betalas för ordinarie arbetstid samt annan arbetstid som t.ex. övertid och tilläggsarbetstid. 

Till totallönen räknas för varje avlöningsperiod

  • grundlön
  • tillägg som betalas på basis av uppgift, yrkesskicklighet, tjänsteår o.d.
  • tillägg som betalas på basis av arbetsplatsens läge och miljötillägg
  • arbetstidstillägg
  • tjänstemännens lönedel som utbetalas på basis av resultat och prestationer, arbetstagarnas löner på basis av prestationer
  • naturaförmånernas beskattningsvärde
  • lön för tilläggs- och övertidsarbete
  • delvis också eventuella beredskaps-, jour- och utryckningsersättningar
  • övriga tillägg som betalas oregelbundet

I totallönen ingår inte löneposter av engångsnatur som semesterpenning och resultatpremier. I lönestatistiken ingår också begreppet totallön med resultatpremier.

jfr Lön för ordinarie arbetstid

Yrke

I lönestatistiken används yrkes-, tjänste- och uppgiftsbenämningar samt Statistikcentralens yrkesklassificering (Yrkesklassificering 2010) för att beskriva löntagarnas yrken. Antalet branschvisa yrkesbenämningar är omkring 18 000. Inom kommunsektorn grundar sig yrkes- och tjänstenomenklaturen på Kommunernas pensionsförsäkrings yrkesnomenklatur.

Yrkesklassificeringen bildas i lönestatistiken på basis av yrkesnomenklaturen genom beaktande av löntagarens arbetsgivarsektor, examen och näringsgren.

Årsverken

Ett årsverke innebär ett helt års arbetsinsats av en heltidsarbetande. En deltidsarbetandes arbetsinsats räknas om till årsverken i förhållande till deltidsprocenten (t.ex. en person som arbetar 50 % hela året = 0,5 årsverken). Deltiden beräknas enligt arbetstiden.

Årsverke = avlönade anställningsdagar angivna i kalenderdagar/365 * (deltidsprocenten/100)

Arbetsinsatsen för en person som varit anställd endast en del av året räknas som arbetsdagar i förhållande till hela året (t.ex. för en anställd 1.3–31.5 = 92/365 = 0,25 årsverken). De årsverken som räknats ut på detta sätt räknas sedan ihop. Ett årsverke är alltid maximalt ett (1), vilket betyder att övertid och annan arbetstid utöver normal arbetstid inte beaktas i uträkningen.