Dokumentation som var i kraft 28.3.2024

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Kulturstatistiken beskriver produktion, utbud, ekonomi, offentligt stöd, arbetskraft, utbildning, fritidssysselsättning och konsumtion inom olika konst- och kulturområden. Utifrån uppgifterna produceras en tabelltjänst för kultur med statistiska översikter, en baspublikation om kulturarbetskraft och StatFin-tabeller som innehåller kulturyrken och regionala uppgifter.
Innehållet omfattar språk- och kulturminoriteter, kulturarv och kulturturism, olika konstformer, konst- och kulturarbetskraft, utbildning inom kultur, kulturevenemang, kulturhus och kulturcenter, kulturdeltagande samt kulturens ekonomi och tillgänglighet. Också internationella jämförelseuppgifter ingår.

Uppgifterna fås från Statistikcentralen, kulturinrättningar och kulturorganisationer samt från ett flertal andra källor. Statistikcentralens interna datakällor är bl.a. fritidsundersökningen, tidsanvändningsundersökningen, nationalräkenskaperna, utbildningsstatistiken, konsumtionsundersökningen, statistiken över kommunernas ekonomi och verksamhet, sysselsättningsstatistiken, arbetskraftsundersökningen, statistiken över befolkningsstrukturen och företagsregistret. Externa data- och statistikkällor är bland annat undervisnings- och kulturministeriet, Centret för konstfrämjande, Teaterinfo Finland, Museiverket, Finlands Förlagsförening, Nationalbiblioteket, Finlands filmstiftelse, Finlands Symfoniorkestrar rf, Musiikkituottajat – IFPI Finland ry och Finland Festivals. En liten del av uppgifter samlar man själv in (t.ex. mässor inom konst- och kulturområdet, film- och fotocenter, kulturhus och kulturcenter, kulturtidningar). Källorna är noggrant angivna i tabellerna

Statistikens population

Populationen av företag i kulturstatistiken utgörs av företag som bedriver affärsverksamhet i Finland, varav de som i företagsregistret klassificeras till de näringsgrenar som publiceras tas med i beräkningen.
Populationen av sysselsatta inom kulturområdet utgörs av arbetskraftsundersökningens sysselsatta per år och i slutet av varje år.  Av dessa inkluderas de som i källstatistiken klassificeras till kulturområdet.
 
Populationen av studerande inom kulturområdet utgörs av de studerande i utbildningsstatistiken. Av dessa inkluderas de som i källstatistiken klassificeras till kulturområdet.

Statistisk enhet

De statistiska enheterna i kulturstatistiken är branschenhet, yrkesgrupp och utbildningskategori. Företag, arbetsställe, person, utbildnings- och studieområde, kommun och landskap. För statistiken används företags- och arbetsställeregistret, material som producerats utgående från utbildningsstatistikens registeruppgifter och sysselsättningsstatistikens registerbaserade material.

Måttenhet

I kulturstatistiken är måttenheterna antalet personer och företag (arbetsställen), euro, euro/årsverke, euro/invånare, %.

Basperiod

Basperioden för uppgifterna i konsumentprisindexet i tabell 12.2 i tabelltjänsten för kulturstatistiken är 1995.

Referensperiod

Referensperioden för kulturarbetskraft är ett år i arbetskraftsundersökningen och årets sista vecka i sysselsättningsstatistiken.
Referensperioden för utbildningsstatistiken inom kulturområdet är situationen den 20 september under statistikåret för studerande som studerar inom en examensinriktad utbildning. Som utexaminerade räknas personer som har avlagt
yrkesexamen, yrkeshögskoleexamen eller universitetsexamen mellan den 1 januari och 31 december under statistikåret.
 
För företagsstatistikens del är referensperioden ett år.

Referensområde

Av kulturstatistikens datamaterial produceras baspublikationerna och största delen av uppgifterna i tabelltjänsterna och databastabellerna för kultur på hela landets nivå.
 
Databastabellerna innehåller dock en helhet som innehåller uppgifter på landskapsnivå och tabelltjänsten innehåller sex landskapsvisa statistikhelheter. Tabell 12.5 och 12.6 i tabelltjänsten för kulturstatistiken innehåller uppgifter om import och export inom kulturområdet.

Sektortäckning

Näringsgrensindelningen (TOL2008) och yrkesklassificeringen (2010) för kulturarbetskraft, kulturföretag och arbetsställen inom kulturen finns på statistikens webbplats.

Utbildningsklassificeringen inom kulturområdet följer den nationella utbildningsklassificeringen och finns på statistikens webbplats: https://www.stat.fi/til/klt/index_sv.html.

Tidstäckning

Kulturstatistik har publicerats sedan 1930-talet. Baspublikationen Kulturarbetskraft i Finland omfattar perioden 2010–2018.
Baspublikationen Utbildning inom kultur omfattar perioden 2010–2018.

Tidsperioderna som tabelltjänsterna för kulturstatistiken omfattar varierar, liksom den regionvisa databastabellen för kulturstatistiken.

Distributionsfrekvens

Kulturstatistikens baspublikationer om kulturarbetskraft och utbildning inom kultur publiceras årligen. Statistikhelheten i tabelltjänsten för kulturstatistiken uppdateras kvartalsvis, stegvis beroende på tidsplanen för uppdatering av källstatistiken. I helheterna i tabelltjänsten för kulturstatistiken uppdateras i detta sammanhang de statistiska översikterna som hör till tabelltjänstens ämnen.

Tabelltjänstens tabeller om kulturens regionala tillgänglighet uppdateras vartannat år under udda år.

Begrepp

Allmänt bibliotek

Ett allmänt bibliotek är ett kommun- eller stadsbibliotek. Biblioteket är öppet för alla och dess samlingar är tillgängliga för allmänheten. Bland de allmänna biblioteken finns huvudbibliotek, filialbibliotek, anstaltsbibliotek, bokbussar, bokbåtar samt andra serviceställen. Enligt bibliotekslagen (4.12.1998/904) ska varje kommun ordna bibliotekstjänster, antingen själv eller tillsammans med andra kommuner eller på något annat sätt. Det allmänna bibliotekets egna samlingar kan användas och lånas gratis på biblioteket.

Biografsalong

En biografsalong är ett auditorium eller en sal som hör till en biograf och där bioföreställningar visas. I en biograf kan det finnas en eller flera biografsalonger.

Bok

En bok är en tryckt, för allmänheten tillgänglig publikation som inte är en tidskrift. Antalet sidor är inte begränsat, men publikationer på 4-48 sidor avgränsas i en grupp för sig, i småtryck. Utöver böcker som distribueras kommersiellt betraktas också myndigheters, kommuners, organisationers, föreningars, läroanstalters o.a. sammanslutningars utredningar, rapporter och andra publikationer som böcker. Material som är avsett för tillfälligt bruk, såsom reklamtrycksaker, broschyrer, prislistor, årsberättelser och program är inte böcker.

Fast fornlämning

Enligt museiverkets definition är en fast fornlämning en konstruktion i jordmånen eller under vatten, som uppstått till följd av forntida mänsklig verksamhet. Fornlämningar indelas på basis av ålder i förhistoriska och historiska lämningar. Förhistoriska fornlämningar är bl.a. gravrösen från brons- eller järnåldern, jungfrudanser, borgberg, jättekyrkor, sejtar och offerstenar, fångstgropar, hällristningar och boplatser från stenåldern. Fornlämningar från historisk tid är t.ex. ödelagda medeltida bytomter, stadsarkeologiska kulturlager, närings- och industrihistoriska fornlämningar, platser där det funnits kyrkor, vägruiner, övergivna begravningsplatser och fästningsanläggningar från första världskriget. Med fasta fornlämningar jämställs sådana vrak och vrakdelar som antas ha funnits under vatten i mer än hundra år.

Filmcentrum

Ett regionalt filmcentrum är ett centrum vars syfte är att upprätthålla och utveckla verksamhetsförutsättningarna för filmkonsten inom sitt område. Verksamheten är icke-kommersiell till sin karaktär, även om uppvisningar, utbildningsverksamhet o.d. också förekommer på kommersiell basis. Filmcentrumen finansieras huvudsakligen av staten och kommunerna.

Fotograficentrum

Ett regionalt fotograficentrum är ett centrum vars syfte är att upprätthålla och utveckla verksamhetsförutsättningarna för fotokonsten inom sitt område. Fotograficentrumen fungerar som självständiga föreningar och finansiering erhålls huvudsakligen från staten, kommuner och stiftelser. Verksamheten är icke-kommersiell till sin karaktär i likhet med filmcentrumens verksamhet. De viktigaste verksamhetsformerna är anordnande av utställningar och kurser.

Föreningshus

Med föreningshus avses ett hus avsett för mötes- och festverksamhet samt aktiviteter, som upprätthålls av en förening eller arbetarförening och som är öppet för alla. Undervisnings- och kulturministeriet har understött reparationen av föreningshus sedan år 1978. Finlands Hembygdsförbund sköter utdelningen av bidrag.

Gästateljé och konstnärsresidens

Med gästateljé avses en ateljé för en konstnärsgäst som kan arbeta där under sin vistelse. Ett konstnärsresidens är en bostad som en gästande konstnär får till sitt förfogande. I Finland upprätthålls gästateljéer och konstnärsresidens av Ateljéstiftelsen för Konstnärsgillet i Finland. Stiftelsen verkar för att förbättra konstnärernas arbetsvillkor.

Hantverksförening

Med hantverksförening avses en förening som bedriver närings-, kultur- och utbildningsverksamhet inom branschen. Verksamheten omfattar också anordnande av utställningar, mässor o.d. evenemang. Som takorganisation för de regionala hantverksföreningarna verkar Förbundet för hemslöjd och konsthantverk Taito r.f.

Inhemsk film

Som inhemsk film statistikförs filmer som är helt finländska produktioner samt sådana internationella samproduktioner där huvudproducenten är finländare. Internationella samproduktioner där huvudproducenten är utländsk och minoritetsproducenten är finländare, betraktas inte som inhemska filmer.

Kulturell byggnad

Till de s.k. kulturella byggnader från Statistikcentralens byggnads- och bostadsbestånd som finns med i dess kulturstatistik hör teater-, opera-, konsert- och kongresshus, biografer, bibliotek och arkiv, museer och konstgallerier samt utställningshallar. Byggnaderna i Statistikcentralens byggnads- och bostadsbestånd är indelade enligt byggnadernas huvudsakliga användningssätt.

Kulturevenemang

Till de kulturevenemang som statistikförs i Statistikcentralens kulturstatistik hör Finland Festivals medlemsevenemang samt sådana kulturevenemang som har erhållit stöd från undervisnings- och kulturministeriet.

Läroinrättning inom fritt bildningsarbete

I Statistikcentralens utbildningsstatistik hör idrottsutbildningscentrer, folkhögskolor, medborgarinstitut, arbetarinstitut, studiecentraler och sommaruniversitet till läroanstalter för fritt bildningsarbete.

Läroinrättning med utbildning som leder till kulturexamen

I Statistikcentralens utbildningsstatistik avses med läroinrättning med utbildning som leder till kulturexamen en läroinrättning som ger utbildning inom någon eller några av följande områden: hantverk och konstindustri, mediekultur och informationsvetenskaper, litteratur, teater och dans, musik, bildkonst, kultur- och konstforskning samt några andra ospecificerade kultursektorer. Utbildning som leder till examen inom kultursektorn ges på yrkes-, yrkeshögskole- och universitetsnivå.

Museum som sköts på heltid

Enligt museilagen (729/1992) sköts ett museum på heltid och yrkesmässigt, då minst en tjänst eller en befattning grundats som huvudsyssla för museet och då professionell förtrogenhet med museibranschen krävs av innehavaren av denna tjänst eller befattning. Museisamlingarna indelas i följande kategorier: föremål, konstverk, prover och bilder. Föremålen finns huvudsakligen i kulturhistoriska museer, konstverken i konstmuseer och proverna i naturhistoriska museer. Bilder finns det rikligt av i alla typer av museer. Museiverket publicerar årligen museistatistik som innehåller uppgifter om samlingar, antalet besökare, verksamhet och ekonomi gällande på heltid skötta museer.

Mångkulturcentrum

Ett mångkulturcentrum är en mötesplats för invandrare och etniska minoriteter, som fungerar som evenemangsplats för olika mångkulturella tillställningar och utställningar osv. Mångkulturcentrumet förmedlar också information om olika kulturer. Syftet med ett mångkulturcentrum är dessutom att främja växelverkan mellan majoritetsbefolkningen och etniska minoriteter och lyfta fram minoritetskulturer.

Nettodriftskostnader i kommunerna inom kulturbranschen

I Statistikcentralens regionala ekonomiska statistik som innehåller statistik över kommunalekonomin räknas följande kostnader för kommunernas verksamhetsformer till nettokostnaderna för kulturverksamheten i kommunerna: allmänna bibliotek, musei- och utställningsverksamhet, teater-, dans- och cirkusverksamhet, musikverksamhet, grundläggande konstundervisning exkl. kommunens medborgarinstituts grundundervisning i konst samt annan kulturverksamhet (t.ex. kongress- och kulturcentrum samt stöd och utbud av kulturhobbyer och -tjänster). Nettokostnaderna fås genom att avdra intäkterna från totalkostnaderna.

Regionalt danscentrum

Ett regionalt danscentrum är ett centrum som hör till det nätverk av regionala danscentra som undervisningsministeriet startade år 2004. Dess målsättning är att förbättra verksamhetsförutsättningarna för danskonsten, öka arbetsmöjligheterna för danskonstnärer och utvidga kulturverksamheten runt om i landet.

Statsandelsorkester

En statsandelsorkester är en orkester som omfattas av en lagstadgad statsandel.

Statsandelsteater

En statsandelsteater är en teater som omfattas av en lagstadgad statsandel.

Sysselsatt arbetskraft

Statistikcentralens sysselsättningsstatistik är totalstatistik, där alla 18-74-åringar som var sysselsatta den sista veckan under året och inte var arbetslösa arbetssökande vid arbetskraftsbyrån eller utförde militär- eller civiltjänst hörde till den sysselsatta arbetskraften. Uppgiften om sysselsättning baserar sig på arbetspensionsuppgifter och uppgifter från skattemyndigheterna. I kulturstatistiken ingår i den sysselsatta arbetskraften inom kulturbranschen de personer som arbetar inom följande näringsgrenar enligt Statistikcentralens näringsgrensindelning 2002 (TOL2002):
- konstnärs-, scen- och konsertverksamhet
- biblioteks-, arkiv- och museiverksamhet m.m.
- konsthandlar och antikvitetsaffärer
- bokutgivning och -handel
- produktion och utdelning av tidningar och tidskrifter
- annan tryckning
- radio- och TV-verksamhet
- produktion och utdelning av filmer och videor
- ljudinspelningar
- tillverkning och handel av musikinstrument och -artiklar
- reklamverksamhet
- arkitekt- och konstindustriell planering
- fotoverksamhet
- tillverkning och handel med hemelektronik (utan så kallade vitvaror (kylskåp, tvättmaskiner o.d.))
- nöjesparker, spel och annan underhållnings- och rekreationsverksamhet.

TOL2002

TOL2002 är Statistikcentralens näringsgrensindelning 2002. Statistikcentralens företagsregister omfattar företag klassificerade enligt indelningen TOL2002. I registret finns sådana företag som varit verksamma minst 7 månader under statistikåret och vars personalstyrka är mer än 0,5 årsverken eller vars omsättning överstiger 9 636 euro. Företagen placeras i näringsgrensgrupper på basis av deras huvudsakliga näringsgren. I kulturstatistiken har företag för följande TOL2002-huvudgrupper inräknats i kulturbranschens företag:
- konstnärs-, scen- och konsertverksamhet
- biblioteks-, arkiv- och museiverksamhet m.m.
- konsthandlar och antikvitetsaffärer
- bokutgivning och -handel
- produktion och utdelning av tidningar och tidskrifter
- annan tryckning
- radio- och TV-verksamhet
- produktion och utdelning av filmer och videor
- ljudinspelningar
- tillverkning och handel av musikinstrument och -artiklar
- reklamverksamhet
- arkitekt- och konstindustriell planering
- fotoverksamhet
- tillverkning och handel med hemelektronik (utan så kallade vitvaror (kylskåp, tvättmaskiner o.d.))
- nöjesparker, spel och annan underhållnings- och rekreationsverksamhet.

Traditionsfartyg

Ett traditionsfartyg är ett kulturhistoriskt värdefullt fartyg inkluderat i Museiverkets traditionsfartygsregister.

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

Den centrala källstatistiken i baspublikationen Kulturarbetskraft är arbetskraftsundersökningen. Den är en urvalsundersökning och blir skev på grund av urvalet. Arbetskraftsundersökningen är den enda urvalsundersökning som används för att producera regelbundna baspublikationer. Till övriga delar baserar sig det material som Statistikcentralen regelbundet använder i kulturstatistiken på registeruppgifter.

Andra urvalsbaserade statistiska källmaterial är hushållens internetanvändning, fritidsundersökningen samt undersökningen om tidsanvändning och konsumtionsundersökningen. Deras tillförlitlighet framgår av källmaterialets metodbeskrivningar.

Aktualitet

Statistiken uppdateras stegvis fyra gånger per år. Uppdateringen beror på tidsplanen för källstatistiken. Databastabellerna uppdateras årligen.

Punktlighet

Beror på tidsplanen för källstatistiken. Tabelltjänsten uppdateras kvartalsvis och databastabellerna årligen.

Jämförbarhet

Geografisk jämförbarhet

Statistiken per landskap är sinsemellan jämförbar.

Jämförbarhet över tid

Jämförbarhet över tid är i huvudsak god. Avbrott i tidsserierna beror främst på ändringar i de officiella klassificeringarna (yrkesklassificeringen, näringsgrensindelningen och utbildningsklassificeringen).

Enhetlighet över statistikområdena

Se kvalitetsbeskrivningarna för baspublikationerna Kulturarbetskraft och Utbildning inom kultur. 

 

Intern enhetlighet

När det gäller sysselsättningen är arbetskraftsundersökningens och sysselsättningsstatistikens resultat inte enhetliga, eftersom definitionen av sysselsatta i arbetskraftsundersökningen följer ILO:s och EU:s definition (http://stat.fi/til/tyti/kas_sv.html, sysselsatt), medan sysselsättningsstatistiken är en kombination av flera registermaterial och beskriver tvärsnittet av hela registermaterialet under årets sista vecka (http://stat.fi/til/tyokay/kas_sv.html, sysselsatt). I företagsregistret har de sysselsatta estimerats i hela arbetsår, likaså i satelliträkenskaperna för kultur. Bland annat på grund av detta är sysselsättningsnivån betydligt lägre än siffran i arbetskraftsundersökningen, eftersom en person som bara har arbetat en timme under undersökningsveckan räknas som sysselsatt den veckan enligt ILO:s definition. I övrigt är uppgifterna separata och det finns inga problem med enhetligheten mellan källorna.

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

Sysselsättningsstatistiken, arbetskraftsundersökningen, företagsregistret, lönestrukturstatistiken, satelliträkenskaperna för kultur, utbildningsstatistiken, konsumentprisindex, undersökningen om tidsanvändning och fritidsundersökningen, hushållens internetanvändning, konsumtionsundersökningen, arbets- och näringsministeriets arbetslöshetssiffror, befolkningsstatistiken, externa källmaterial, bland annat undervisnings- och kulturministeriet, Centret för konstfrämjande, Tinfo, Finlands filmstiftelse, Finlands symfoniorkestrar, Finland Festivals, Utbildningsstyrelsen, Museiverket, FRAME – Contemporary Art Finland, NTM, Riksarkivet, Finlands förlagsförening, stiftelser, kulturområdets fackorganisationer.

Datainsamlingsmetod

Begränsat antal webb-, e-post- eller telefonenkäter till centrala förbund, stiftelser m.m.
 

Frekvens för datainsamling

Huvudsakligen årligen. Tabellerna uppdateras kvartalsvis, tillgänglighetsgranskningarna uppdateras vartannat år.
 

Metoder

Databehandling

Uppgifterna i källmaterialen avgränsas med kulturstatistikens avgränsningar. Tabellerna följer praxis för kulturstatistiken.

Datavalidering

I fråga om Statistikcentralens material sker valideringen av data i källstatistiken. I fråga om externa producenters källmaterial granskas materialen och riktigheten bekräftas i samarbete med materialleverantörerna.

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Organisationsenhet

Samhällsstatistik

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Ytterligare information: Statistiklagstiftning 

Principer för dataskydd

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas.

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

Sekretess – behandling av uppgifter

I fråga om Statistikcentralens källmaterial iakttas praxis för dataskydd och datasäkerhet för källmaterial. När det gäller övriga material grundar sig uppgifterna i tabellerna huvudsakligen på uppgifter och statistik som redan publicerats utanför Statistikcentralen och dessa publiceras i kulturstatistiken i samförstånd med producenterna av de externa materialen.

Principer för offentliggörande

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Datautbyte

Statistikuppgifter lämnas till Statistisk årsbok för Finland. Statistikuppgifter skickas till Eurostat, UIS och Nordiska ministerrådets statistik.

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

Statistikexperter

Kaisa Saarenmaa
överaktuarie
029 551 3517

Dokumentation som publicerats före 5.4.2022 finns på statistikens arkivsidor.

Gå till arkivsidorna