Dokumentation som var i kraft 14.12.2022

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Lönesummaindexen är index som beskriver den månatliga utvecklingen av den lönesumma som företagen betalar inom olika näringsgrenar. Vid indexberäkningen används materialet i inkomstregistret, som är en elektronisk databas över inkomstuppgifter. Den innehåller alla ersättningar som betalats ut i Finland utan en nedre gräns i euro. Dessutom används Statistikcentralens direkta datainsamling och företagsregister.

Statistikens population

Lönesummaindexens population utgörs av alla arbetsgivare som betalar ut löner. I beräkningen inkluderas de näringsidkare som i Statistikcentralens företagsregister klassificeras inom de granskade näringsgrenarna. Man strävar efter att statistikföra lönesumman för företag som betjänar koncernen i koncernens näringsgren. De viktigaste företagen som omfattar flera näringsgrenar har delats in i så kallade branschenheter för att bevara branschrenheten.

Statistisk enhet

I lönesummaindexen är den statistiska enheten företag, men de viktigaste företagen som omfattar flera näringsgrenar har delats in i branschenheter för att bevara branschrenheten.

Måttenhet

Uppgifterna i lönesummaindexen publiceras som indextal. På basis av indexen beräknas också förändringsprocent.

Basperiod

Basåret för tidsserierna är år 2015 (2015 = 100).

Referensperiod

Referensperioden för lönesummaindexen är en månad. Statistiken publiceras med en och en halv månads eftersläpning från utgången av den månad som statistikförs. 

Referensområde

Lönesummaindexen publiceras på riksnivå.

Sektortäckning

Lönesummaindexen publiceras för huvudklasserna i följande näringsgrenar: A–X Hela ekonomin, Industri (B, C, D, E ), F Byggverksamhet, G Handel, Övriga tjänster (H, I, J, L, M, N, R, S), K Finans- och försäkringsverksamhet, P Utbildning (exkl. offentlig sektor) och Q Vård- och omsorg, sociala tjänster (exkl. offentlig sektor). Lönesummaindexen publiceras dessutom för följande sektorer: den privata sektorn (sektorklasserna 11102–03) och OPQ den offentliga sektorn. Inom industri, byggverksamhet, handel och övriga tjänster publiceras dessutom lönesummaindex för flera undernäringsgrenar: 35 undernäringsgrenar inom industri, 3 inom byggverksamhet, 24 inom handel och 33 inom övriga tjänster.

Tidstäckning

På webbplatsen finns de månatliga, kvartalsvisa, halvårsvisa och årliga uppgifterna om lönesummaindexen från och med 1995. Serien för den privata sektorn börjar 2005 och två serier inom handeln börjar 2010.

Distributionsfrekvens

Statistiken publiceras månatligen på Statistikcentralens webbplats.

Begrepp

Anställningsoption

Med traditionell anställningsoption avses ett normalt optionssystem där den anställde har rätt att i framtiden teckna företagets eller koncernens moderbolags aktier enligt villkor som fastslagits på förhand.

Basår

Tidsseriens basperiod kallas för basår. Som basår används i huvudsak ett år som är delbart med fem, men också andra år kan användas undantagsvis. I offentliggörandena är beteckningen för basåret t.ex. 2015=100 eller 2021=100. Medeltalet av basårets indextal är 100. Till exempel i de månatliga indexen anger indextalen för månaderna under basåret hur den variabel som granskas fördelas på olika månader.

Enkät om försäljning

Enkäten om försäljning omfattar omkring de 2 000 största företagen inom respektive näringsgren. Av dessa företag insamlas varje månad uppgifter om omsättningen. Dessutom frågas av omkring 45 företag, som indelats i branschenheter, uppgifter om lönesumman eftersom uppgifter om lönesumman inte kan erhållas från andra källor.

Enkäten omfattar inte företag inom finansieringsverksamheten, den offentliga sektorn, utbildning eller hälsovårds- och socialtjänster eftersom uppgifter om omsättning inte produceras för dessa näringsgrenar. Kriteriet för valet är storleken på företagets omsättning i förhållande till näringsgrenens omsättning.

Handelsdagskorrigering

Med handelsdagskorrigering beaktar man den olikartade fördelningen av veckodagar och helger i de månader som jämförs. Handelsdagar inverkar till exempel på så sätt att försäljningen inom en näringsgren någon månad kan vara större än vanligt, eftersom antalet fredagar har varit fler än vanligt denna månad. Med handelsdagskorrigering strävar man alltså efter att eliminera inverkan som beror på kalendern, för att indextalen för motsvarande månader olika år ska vara så jämförbara som möjligt. Den månatliga s.k. säsongvariationen kan dock inte elimineras med handelsdagskorrigering.

Index

Indexet är ett relationstal, som beskriver den relativa förändringen av en variabel (t.ex. pris, antal eller värde) i förhållande till basperioden (t.ex. år). Varje tidpunkts indextal anger hur många procent en viss variabel är av basperiodens pris, mängd eller värde vid ifrågavarande tidpunkt. Medeltalet av basperiodens indextal är 100.

Konjunkturtjänst för kunder

Konjunkturtjänsten för kunder producerar snabbt som avgiftsbelagd informationstjänst områdesvisa uppgifter om till exempel omsättning, export, löner eller antalet anställda. Med hjälp av tillväxtöversikten erhålls dessutom exaktare uppgifter som beskriver konjunkturutvecklingens bakgrund. Uppgifter om konjunkturutvecklingen levereras till kunderna enligt överenskommelse varje månad, kvartalsvis eller årsvis.

Lön

I lönerna inkluderas alla penningersättningar som betalats till de anställda i företaget för arbete under månaden. I lönerna ingår alla inkomstskatter och sociala avgifter som uppbärs av de anställda samt olika tilläggsarbeten (övertid, nattarbete), bonus och semesterpenning. I lönen ingår däremot inte anställningsoptioner, kostnader i samband med utförande av arbete eller arbetsgivarens socialskyddsavgifter.

Lönesumma

Lönesumman utgör summan av bruttolöner som betalats till arbetstagaren utan anställningsoptioner.

Material över skatter som betalas på eget initiativ

Skatteförvaltningens material över skatter på eget initiativ innehåller månatliga, kvartalsvisa och årliga momsuppgifter. Observationsenheten är ett företag. Materialet över skatter på eget initiativ omfattar alla momsskyldiga företag som omfattas av skattekontoförfarandet, dvs. nästan hela företagsverksamheten i Finland.

Månadsgrafer över affärsverksamheten

Månadsgrafer över affärsverksamheten är månatliga och branschvisa grafer avsedda för uppföljning av konjunkturen inom företagsverksamheten. De beskriver omsättningen, exporten, lönesumman och antalet anställda. Produktionen av graferna regleras av förordningen om europeisk företagsstatistik.

Panelräkning

Med panelräkning avses en kalkylmetod som används vid produktion av en del konjunkturstatistik. Ifall källmaterialets ackumulering inte är fullständig under de nyaste perioderna inkluderas i beräkningen i huvudsak de statistikföringsenheter som har jämförbar information både för den aktuella perioden och motsvarande period året innan. Utgående från denna grupp, dvs. panel, räknas en förändring. Med hjälp av förändringen kan man från föregående års index räkna ut indexet för referensperioden.

Revision

Revision avser granskning av uppgifter. Att uppgifter preciseras beror till exempel på ändringar i materialet som används vid kalkyleringen eller tillgång till nya uppgifter.

Säsongrensad serie

En säsongrensad serie får man när man eliminerar säsongvariationens inverkan på den ursprungliga tidsserien. Uppgifterna i en säsongrensad serie är sinsemellan jämförbara och således är det också meningsfullt att jämföra två successiva observationer. En säsongrensad serie kan användas för att upptäcka utvecklingstrender under en kortare period samt betydande konjunktursvängningar.

Säsongrensning

Med säsongrensning avses estimering av säsongvariation och eliminering av dess inverkan på tidsserien. Till följd av detta får vi en säsongrensad tidsserie. Då man eliminerar både säsongvariation och oregelbunden slumpvariation från tidsserien, får man tidsseriens trend. Handels- eller arbetsdagskorrigerade serier får man däremot när man från den ursprungliga tidsseriens observationer eliminerar de faktorer som beror på variationen i antalet handels- eller vardagar. Vid säsongrensning av tidsserier använder Statistikcentralen Tramo/Seats-metoden. I Tramo/Seats-metoden grundar sig förhandsrensningen på regressionsmodellen (som beaktar bl.a. extremvärden, söckenhelger och veckodagsstruktur) och den egentliga säsongrensningen på ARIMA-modellen, som gjorts upp för tidsserien.

Säsongvariation

Med säsongvariation avses de svängningar som i stort sett sker regelbundet inom ett år i en tidsserie. Säsongvariation kan förorsakas av bl.a. temperatur, nederbörd, helgdagar, säsonger och semestrar.

Trend

En trend beskriver tidsseriens utveckling under en längre period. Trendserien har rensats från periodisk och tillfällig variation. Detta betyder att väderleksförhållandenas och kortvariga strejkers inverkan inte syns i trenden. Däremot syns permanenta förändringar som t.ex. större efterfrågan, som beror på skatteändringar. Vid tolkningen av riktningen i trendens slutskede är det bra att följa omdömet. Trendgrafens slutskede kan förändras efter att kommande månadsuppgifter har uppdaterats.

Ursprunglig serie

En ursprunglig serie är en indexserie där man inte har raderat effekten av icke-produktiva faktorer. Icke produktiva faktorer är t.ex. variationer i antalet arbetsdagar i månaden och produktionsförändringar som beror på säsongvariation.

Värdeindex

Värdeindexet är en mätare (relationstal) som beskriver utvecklingen av det nominella värdet i förhållande till basårets motsvarande värde. Indextalet för varje period anger hur många procent ifrågavarande periods värde är av basperiodens värde. Sålunda beskriver värdeindextalet för månaden som granskas i månadsstatistiken ifrågavarande månads värde i procent i förhållande till basårets månadsmedeltal.

Årsförändring

Årsförändring är indexets relativa förändring jämfört med motsvarande period året innan (t.ex. årsförändring av totalindexet för konsumentpriset, dvs. inflation).

Översikt av tillväxten

Översikten av tillväxten är ett analyspaket som via diagram, tabeller och beskrivningar ger information om hur till exempel omsättningen, lönesumman eller ökningen av antalet anställda har fördelats mellan olika företag. Översikten hjälper till att reda ut hur mycket exempelvis småföretag eller lokala företag, som enbart verkar i sitt eget område, inverkar på branschens tillväxt eller om branschens tillväxt enbart beror på tillväxten hos några få företag med stor tillväxt. Med hjälp av översikten kan man följa med tillväxtföretagens andel av branschens företag.

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

Materialet om lönesummaindexen täcker nästan all företagsverksamhet i Finland. De senaste indextalen kan revideras något i takt med att materialet samlas in på grund av ändringar i de uppgifter som företagen har uppgett. På grund av kompletteringen av materialet uppdateras uppgifterna under mer än ett år från publiceringen. Uppgifterna revideras mest de fem första månaderna efter den första publiceringen. Revideringarna av uppgifterna inom huvudnäringsgrenarna mellan olika publiceringstillfällen samt på lång sikt i genomsnitt presenteras i egna tabeller https://stat.fi/sv/statistik/ktps.

Den mätbara variabeln motsvarar Eurostats definitioner väl. Materialet kan innehålla fel till exempel på grund av den optiska läsningen eller felaktiga uppgifter från uppgiftslämnarna. Tidsmässigt riktas uppgifterna exakt och de metoder som används vid beräkningen är utan bias. Företagets näringsgren avgörs av huvudverksamheten. Effekten av sidoverksamheter har minskats genom att de viktigaste sidoverksamheterna har delats in i egna branschenheter.

Aktualitet

Lönesummaindexen publiceras med en och en halv månads eftersläpning.

Punktlighet

Det förekommer ingen eftersläpning i offentliggörandet av lönesummaindexen. Undantagsvis avbröts publiceringen av statistiken i början av 2019 eftersom materialet från inkomstregistret var bristfälligt (http://www.stat.fi/til/ktps/ktps_2019-04-02_uut_001_sv.html).
 

Jämförbarhet

Geografisk jämförbarhet

När statistiken framställs används de europeiska definitionerna i enlighet med förordningen om konjunkturstatistik. De statistiska uppgifterna är därför internationellt jämförbara och täcker hela Finland.

Jämförbarhet över tid

Lönesummaindexets tidsserier är tidsmässigt jämförbara från och med 1995. Uppgifterna i statistiken beräknas på nytt för minst ett år i samband med varje offentliggörande. Uppgifterna i offentliggörandet är tidsmässigt jämförbara, även om de senaste uppgifterna kan revideras på grund av att materialet kompletteras.
 

Enhetlighet över statistikområdena

Den företagsstatistik som Statistikcentralen framställer kan delas in i struktur- och konjunkturstatistik. Skillnaderna i statistiken uppstår i redogörelseintervallets längd, publiceringsfördröjningen och datainnehållets omfattning; konjunkturstatistiken har ett kortare redogörelseintervall och en kortare publiceringsfördröjning samt ett snävare datainnehåll än strukturstatistiken. Till företagens strukturstatistik hör bland annat struktur- och bokslutsstatistiken över företag, som beskriver företagens struktur och verksamhet på årsnivå. Företagens konjunkturstatistik består bland annat av månadsgrafer över affärsverksamheten (omsättningsindex och lönesummaindex). Årsstatistiken är tvärsnitt av företagsverksamheten under det aktuella året. Däremot har konjunkturuppgifterna gjorts tidsmässigt jämförbara till exempel i fråga om företagsarrangemang och överföringar av näringsgrenar så att indikatorerna beskriver den tidsmässiga konjunkturutvecklingen inom respektive näringsgren.

Av den årliga struktur- och bokslutsstatistiken över företag publiceras varje år preliminär och slutlig statistik. De preliminära uppgifterna blir klara i september året efter statistikåret och de slutliga uppgifterna i december.

Intern enhetlighet

I lönesummaindexen riktas den löneutbetalning som sker under kalendermånaden till respektive kalendermånad oberoende av företagets räkenskapsperiod. Uppgifterna i Statistikcentralens företagsregister och bokslutsstatistik följer resultaträkningen för den räkenskapsperiod som går ut året i fråga.

Lönesummaindexen omfattar alla arbetsgivare som betalar ut löner. Lönesummaindexen omfattar också löner som betalas av offentliga samfund och icke-vinstsyftande organisationer och som inte ingår i företagsregistrets årsstatistik, utan publiceras separat. Vid beräkningen av lönesummauppgifterna beaktas nya och nedlagda företag genast när företaget börjar anmäla arbetsgivarprestationer eller när uppgiften om nedläggningen har fåtts. I struktur- och bokslutsstatistiken över företag ingår företag som har varit verksamma i mer än ett halvt år under statistikåret och som har sysselsatt fler än en halv person eller vars omsättning eller balansräkning har överskridit en statistikgräns som fastställs årligen.

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

Inkomstregistrets elektroniska databas

Vid beräkningen av indexet används inkomstuppgifter från inkomstregistret, som sedan den 1 januari 2019 ersätter Skatteförvaltningens material över skatter på eget initiativ. Materialet innehåller heltäckande uppgifter om löner och förvärvsinkomster på individnivå och uppgifterna anmäls till inkomstregistret i realtid och per utbetalning.

Direkt datainsamling

Den direkta datainsamlingen omfattar ungefär 2 000 av de viktigaste företagen inom respektive näringsgren och från dessa samlar man in uppgifter om omsättningen varje månad. Dessutom efterfrågas uppgifter om lönesumman från de viktigaste företagen som delats in i branschenheter, eftersom den inte fås från andra källor. I enkäten ingår inte företag inom finansverksamhet, offentlig sektor, utbildning eller vård- och omsorg och sociala tjänster. Urvalskriterierna är omsättningens storlek och antalet anställda. Från urvalet avlägsnas företag som upphört och företag vars verksamhet har minskat avsevärt. Urvalet kompletteras med nya företag och företag som utvidgat sin verksamhet. Den direkta enkäten skickas till företagen i början av månaden efter den månad som statistikförs och blanketten ska returneras till Statistikcentralen senast den 15:e i månaden efter månaden som statistikförs. Rapporteringen sker elektroniskt och man har strävat efter att hålla blanketten kort och tydlig, och endast efterfrågat nödvändiga uppgifter för att minska uppgiftslämnarbördan hos de företag som ingår i urvalet. Vid utformningen av urvalet har man strävat efter att med ett så litet urval som möjligt uppnå en tillräcklig täckning för varje näringsgren i fråga om omsättningen. Urvalets andel av antalet företag inom varje huvudnäringsgren är i genomsnitt 0,1–7 procent.

Datainsamlingsmetod

Uppgifterna i Statistikcentralens egen datainsamling samlas in med en webblankett. Därtill har Statistikcentralen ett avtal med Skatteförvaltningen om att Skatteförvaltningen skickar uppgifterna i Inkomstregistret till Statistikcentralen. 

Webblanketten för enkäten om försäljning har testats i samband med att det togs i bruk och senare i samband med ändringar på blanketten. Dessutom följs svarsbortfallet upp varje månad.

Frekvens för datainsamling

Uppgifterna till lönesummaindexen samlas in varje månad.

Metoder

Databehandling

Beräkningen av lönesummaindexen bygger på förändringsestimering. Uppgifterna kan inte beräknas direkt genom summering eftersom det inte finns ett fullständigt material att tillgå för de senaste månaderna; uppgifter har samlats in endast från en del av företagen. Med metoden jämför man jämförbara observationer för redovisningsmånaden och motsvarande månad året innan genom att beakta bland annat företagsarrangemang och ändringar i rapporteringspraxis i bokföringen. Indexen beräknas månatligen på nytt till dess materialet är slutligt.

Datavalidering

Materialet i lönesummaindexen valideras i flera skeden av den statistiska processen. Systematiska fel som upptäcks i materialet korrigeras före beräkningen. Felaktiga uppgifter som observeras under beräkningen korrigeras eller så avlägsnas deras inverkan. Materialet granskas på företagsnivå genom att man går igenom de mest betydande företagsarrangemangen och förändringarna i lönesumman, startade och nedlagda företag.

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Organisationsenhet

Samhällsstatistik

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a.om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagensamt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder. 

Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Statistikföringen styrs av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2152 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1197.

Principer för dataskydd

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelserav datasekretessen bestraffas.

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

Sekretess – behandling av uppgifter

Som dominansregel tillämpas gränsen att ett företag får ha högst 70 procents effekt inom en näringsgren och tröskelvärdet för en serie som publiceras ska vara minst 30 företag.

Principer för offentliggörande

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Datautbyte

Uppgifterna i statistiken skickas månatligen vidare för användning inom nationalräkenskaperna. Dessutom skickas uppgifterna månatligen till Eurostat på publiceringsdagen och Eurostat publicerar uppgifterna på sin webbplats.

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads-och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringarså transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Kvalitetsbedömning

Lönesummaindexens kvalitet bedöms i olika skeden av den statistiska processen. Statistiken jämförs kvartalsvis med annan konjunkturstatistik.

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Ramarna kompletterar varandra. Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)

Lönesummaindexen är officiell statistik. Finlands officiella statistik (FOS) är en omfattande statistiksamling som beskriver utvecklingen av och situationen i samhället. Den omfattar nästan 300 statistikgrenar inom 26 ämnesområden. Producenterna av Finlands officiella statistik har godkänt ett gemensamt kvalitetslöfte, där de förbinder sig till gemensamma kvalitetsmål och gemensamma kvalitetssäkringsåtgärder. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik. God praxis för statistik presenteras i Statistikcentralens handbok Laatua tilastoissa (ung. Kvalitet inom statistiken).

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras. 

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

Uppgifterna levereras till Eurostat samma dag som de publiceras i Finland. 

Statistikexperter

Mikko Toiviainen
överaktuarie
029 551 3589

Dokumentation som publicerats före 5.4.2022 finns på statistikens arkivsidor.

Gå till arkivsidorna