Dokumentation som var i kraft 29.3.2024

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Statistiken Studerande och examina beskriver elever och studerande inom förskoleundervisning, grundläggande utbildning och examensinriktad utbildning efter grundnivå samt utexaminerade. Statistiken innehåller uppgifter om de studerandes och de utexaminerades ålder, regionala rörlighet, medborgarskap, härkomst och modersmål. Med utbildning efter grundnivå avses gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskole- och universitetsutbildning. Uppgifterna används bland annat för planering av utbildning, forskning och utvärdering och för internationell utbildningsstatistik.

Med studerande avses studerande i en examensinriktad utbildning per 20.9 under statistikåret. Också elever som varit inskrivna i grundskolan 20.9 räknas som studerande i examensinriktad utbildning. Uppgifterna om yrkesinriktad utbildning är från kalenderåret från och med år 2013, uppgifterna om förberedande utbildning för fristående examen och läroavtalsutbildning redan från och med år 2004.

Som utexaminerade räknas personer som under statistikåret 1.1–31.12 avlagt studentexamen, en yrkesinriktad examen, en yrkeshögskoleexamen eller en studentexamen. Också de som gått ut grundskolan räknas som personer som avlagt examen.
  
Elevuppgifterna om förskoleundervisning och grundläggande utbildning beskriver antalet elever och antalet studerande i den grundläggande undervisningen för vuxna den 20 september. Uppgifterna om dem som avslutat den grundläggande utbildningen beskriver det läsår som upphört på våren under statistikåret.

Uppgifterna om studerande i gymnasieutbildningen beskriver antalet studerande den 20 september under det år som statistikförs, medan examensuppgifterna beskriver avlagda examina under hela det år som statistikförs.

Uppgifterna om studerande och examen i yrkesutbildningen är kalenderårsuppgifter.  Uppgifterna beskriver den yrkesinriktade grundexamensutbildningen, yrkesexamensutbildningen och specialyrkesexamensutbildningen. Den kompetens som behövs för utbildningen kan inhämtas i utbildning i läroanstaltsform, i läroavtalsutbildning, i utbildningsavtalsutbildning eller så kan utbildningen innehålla perioder av såväl utbildning i läroanstaltsform som läroavtalsutbildning och/eller utbildningsavtalsutbildning. Vid behov är det möjligt att producera information också för tvärsnittstidpunkten (20.9).

Uppgifterna om studerande i såväl yrkeshögskoleutbildning som i universitetsutbildning beskriver antalet studerande den 20 september under det år som statistikförs, medan examensuppgifterna beskriver de examina som avlagts under hela det år som statistikförs.
 

Statistikens population

Statistiken Studerande och examina baserar sig på individbaserade (när det gäller uppgifterna om förskoleundervisning och grundläggande utbildning fram till statistikåret 2019 läroanstaltsvisa) uppgifter om studerande och examina som Statistikcentralen samlat in via utbildningsanordnarna från läroanstalterna, direkt från läroanstalterna, via informationsresursen KOSKI, Högskolornas riksomfattande datalager (VIRTA) och studentexamensregistret. Fr.o.m. statistikåret 2019 baserar sig uppgifterna om studerande i gymnasieutbildning och uppgifterna om studerande och examina i yrkesutbildning och fr.o.m. statistikåret 2020 uppgifterna om förskoleundervisning och grundläggande utbildning på de uppgifter som utbildningsanordnarna/läroanstalterna har meddelat i Utbildningsstyrelsens informationsresurs KOSKI. Dessutom har datainsamlingar som kompletterar informationsresursen KOSKI använts. Materialet är ett totalmaterial.

Förskoleundervisning och grundläggande utbildning 
Populationen för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen utgörs av eleverna i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen och dem som avslutat den grundläggande utbildningen. Till statistiken insamlas data om antalet elever i grundskolorna och dem som gått ut grundskolan. Uppgifterna om antalet studerande beskriver i huvudsak tvärsnittstidpunkten 20.9 under innevarande år och uppgifterna om dem som avslutat den grundläggande utbildningen det senaste läsåret. Därtill publiceras information om personer i läropliktsåldern som är annanstans än i grundskolan (utomlands, i hemundervisning, fått uppskov). 

Gymnasieutbildning  
Populationen för gymnasieutbildningen utgörs av dem som studerar hela gymnasielärokursen och dem som avlagt examen. Med studerande i gymnasieutbildning avses studerande som studerar hela gymnasielärokursen (en gällande studierätt 20.9 för hela lärokursen). Med nya studerande avses de som anmält sig som närvarande eller frånvarande till examen i fråga vid läroanstalten i fråga 20.9.

Yrkesutbildning
Populationen för yrkesutbildningen utgörs av studerandena i examensinriktad yrkesutbildning och dem som avlagt examen. Med studerande i yrkesutbildningen avses de som under kalenderåret deltagit i examensinriktad yrkesutbildning. Med nya studerande avses de som anmält sig som närvarande eller frånvarande till examen i fråga vid läroanstalten i fråga under kalenderåret.  Uppgifter om studerande och nya studerande fås också för tvärsnittstidpunkten 20.9. Det är möjligt att avlägga en yrkesutbildning i sin helhet eller examensdelar. 

Yrkeshögskoleutbildning 
Populationen för studerande i yrkeshögskoleutbildning utgörs av alla som anmält sig som närvarande eller frånvarande till en utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen den 20 september under statistikåret.
Populationen för dem som avlagt en yrkeshögskoleexamen utgörs av alla som avlagt yrkeshögskoleexamen och en högre yrkeshögskoleexamen under statistikåret

Bland de utbildningar som inte leder till examen omfattar materialet också studerande i yrkespedagogisk lärarutbildning, de som avlägger specialiseringsstudier och de som avlägger specialiseringsutbildningar samt genomförda prestationer inom dessa.

Dessa uppgifter om utbildningar som inte leder till examen behövs inte för statistikpubliceringen, vare sig uppgifterna om studerande eller uppgifterna om utexaminerade, men de används i examensregistret och utifrån dem är det möjligt att producera datatjänstmaterial.

Universitetsutbildning 
Populationen för studerande i universitetsutbildning bildas av alla studerande i utbildning som leder till universitetsexamen som anmält sig som närvarande eller frånvarande den 20 september. Varje universitet anmäler den primära studierätten för en studerande, men en studerande kan ingå i årsmaterialet fler än en gång, om hen studerar vid fler än ett universitet.

Populationen för dem som avlagt en universitetsexamen utgörs av alla som avlagt en universitetsexamen under statistikåret. En person som avlagt en examen kan ingå i årsmaterialet flera än en gång, om hen avlagt flera examina under statistikåret.
Av de utbildningar som inte leder till en examen innehåller universitetsutbildningsmaterialet studerande i utbildning till specialistläkare och specialisttandläkare och dem som avlägger specialiseringsutbildningar samt genomförda prestationer inom dessa.
Dessa uppgifter om utbildningar som inte leder till examen behövs inte för statistikpubliceringen, vare sig uppgifterna om studerande eller uppgifterna om utexaminerade, men de används i examensregistret och utifrån dem är det möjligt att producera datatjänstmaterial.
 

Statistisk enhet

De statistiska enheterna är person (ny studerande, studerande, utexaminerad) och examen.
 

Måttenhet

De måttenheter som använts i statistiken Studerande och examen är antalet elever och studerande och antalet utexaminerade samt den procentuella andelen av studerandena och de utexaminerade.
 

Referensperiod

Uppgifterna i statistiken Studerande och examen publiceras årligen per kalenderår. Referensperioden är ett kalenderår eller uppgiften vid tvärsnittstidpunkten 20.9.

Uppgiften om antalet elever i förskoleundervisning och grundläggande utbildning är en uppgift från tvärsnittstidpunkten 20.9.

Uppgifterna om gymnasieutbildningen beskriver antalet studerande enligt tvärsnittsläget 20.9 under statistikåret och antalet examina under hela kalenderåret.

Referensperioden för uppgifter om yrkesutbildning är kalenderåret eller tvärsnittstidpunkten 20.9.

Uppgifterna om yrkeshögskoleutbildningen beskriver antalet studerande enligt tvärsnittsläget 20.9 under statistikåret och antalet examina under hela kalenderåret.

Universitetsutbildningsuppgifterna beskriver antalet studerande enligt tvärsnittsläget 20.9 under statistikåret och antalet examen under hela kalenderåret.
 

Referensområde

Referensområdet är hela Finland. Uppgifterna är tillgänglig med alla de regionala uppgifter som Statistikcentralen använder.
 

Sektortäckning

I statistiken finns det uppgifter om elever, studerande och examina i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen och i examensinriktad utbildning efter grundstadiet i Finland. Statistikmaterialet är helhetsmaterial och det innehåller uppgifter om alla utbildningsanordnare.
 

Tidstäckning

Jämförbarheten mellan olika år påverkas av ändringar i utbildningssystemet, i klassificeringarna och i statistikföringen. Uppgifter om studerande har producerats på varierande sätt beroende på utbildningssektorn. Alla individbaserade data om studerande som täcker utbildningssektorerna efter grundnivå började samlas in på omfattande sätt år 1999. Uppgifterna om grundnivån är individbaserade uppgifter från och med statistikåret 2020. Examensuppgifter är tillgängliga ur examensregistret från och med år 1971.

Tidsserieuppgifter om grundskolor är tillgängliga från och med 1980-talet. Grundskoleuppgifterna är skolspecifika från och med år 1998 fram till år 2019.

Tidsserieuppgifter om gymnasieutbildningen är tillgängliga från och med år 1980. Uppgifter om studentexamina är tillgängliga från och med år 1910. Individbaserade studerandeuppgifter finns från och med år 1999. Uppgifterna om år 2019 om studerande i gymnasieutbildning är inte till alla delar jämförbara med tidigare år på grund av en ändring av datakällan.

Uppgifter om yrkesutbildning har samlats in vid Statistikcentralen från och med början av 1970-talet. Tidsserieuppgifter är tillgängliga på mer omfattande sätt från och med år 1999 och från och med den tidpunkten är uppgifterna på genomgående individbaserade. Från och med år 2004 ficks uppgifter om studerande i förberedande utbildning för fristående examen för hela kalenderåret, då de tidigare var enbart från tvärsnittstidpunkten 20.9. År 2013 insamlades uppgifter om läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning för hela kalenderåret. Under tidigare år har uppgifterna samlats in om läget 20.9. År 2018 ingick inte läroavtalsutbildning för yrkesinriktad grundexamen i antalet studerande 20.9. Uppgiften från tvärsnittstidpunkten gäller alla andra studerande och utbildningstyper (yrkesinriktad grundexamensutbildning, yrkesexamensutbildning och specialyrkesexamensutbildning) eftersom utbildning inte längre delas in i utbildning som riktats till unga och vuxna (utbildning som förbereder för fristående examen) enligt den lag som trädde i kraft vid ingången av år 2018 (lagen om yrkesutbildning 531/2017). Antalet tvärsnittsstuderande är inte jämförbart med antalet studerande under tidigare år, eftersom data om tvärsnittstidpunkten 20.9 före år 2018 endast gällde studerande inom den läroplansbaserade grundläggande yrkesutbildningen för unga.

Från och med år 2019 gäller uppgiften från tvärsnittstidpunkten alla studerande som avlägger grundexamen inom yrkesutbildning, oberoende av sättet för att inhämta kunnande. Sätten för att inhämta kunnande utgörs av utbildning i läroanstaltsform, läroavtal och utbildningsavtal. År 2019 var inte uppgifter om utbildningslandskap tillgängliga på omfattande sätt och därför används det landskap där läroanstalten är placerad som regional uppgift.

Yrkeshögskoleuppgifter har samlats in på summanivå från och med år 1991. Uppgifter började samlas in individbaserat om stadigvarande yrkeshögskolor år 1997. Från och med år 1999 fram till statistikåret 2013 har examensuppgifter och fram till statistikåret 2014 studerandeuppgifter samlats in som individbaserade uppgifter direkt från läroanstalterna. Från och med statistikåret 2014 har examensuppgifter om yrkeshögskolorna och från och med statistikåret 2015 uppgifter om studerande i yrkeshögskolorna fåtts från högskolornas riksomfattande datalager.
Universitetsuppgifter har samlats in på summanivå (enligt universitet, fakultet och examen) från och med år 1938. Individbaserade uppgifter har samlats in från och med år 1966 ända till statistikåret 2013 direkt från läroanstalterna och från och med statistikåret 2014 från högskolornas riksomfattande datalager. Tidsserier i elektroniskt format kan levereras från och med år 1984. Från och med år 2010 innehåller universitetsstatistiken också Försvarshögskolans uppgifter. Från och med år 2012 är nya studerande personer som för första gången börjar avlägga ifrågavarande examen vid ifrågavarande universitet. Tidigare var nya studerande de som för första gången var inskrivna vid universitet i fråga.
Statistiken är slutlig.
 

Distributionsfrekvens

Uppgifterna i statistiken Studerande och examina publiceras flera gånger om året. Uppgifterna om förskoleundervisning och grundläggande utbildning publiceras i mars, uppgifterna om yrkeshögskoleutbildning i april, uppgifterna om universitetsutbildning i maj, uppgifterna om gymnasieutbildning och yrkesinriktad utbildning i juni och uppgifter om alla utbildningssektorer i oktober–november på Statistikcentralens webbplats.

Begrepp

Allmänbildande utbildning

Utbildning som syftar till att ge kunskaper och färdigheter som hjälper till att fungera och påverka i samhället.

Anmärkning:
Allmänbildande utbildning är förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och andra icke-yrkesstudier t.ex. vid läroanstalter för fritt bildningsarbete.

Avgångsbetyg

Intyg över fullständigt avlagd lärokurs inom en viss utbildning.

Anmärkning:

Avgångsbetyg är till exempel grundskolans avgångsbetyg och avgångsbetyg från gymnasiet.

Befolkning

Uppgifter om den i landet bosatta befolkningen erhålls från befolkningsdatasystemet som förs av Befolkningsregistercentralen. Uppgifterna gäller tidpunkten 31.12.

Från och med materialet för år 1993 är både Statistikcentralens och Befolkningsregistercentralens "statistiktidpunkt" densamma, dvs. midnatt vid årsskiftet.

Doktorsexamen

Högsta påbyggnadsexamen vid universitet.

Elev

Inlärare inom förskoleundervisning eller grundläggande utbildning.

Anmärkning:

Elever är alla elever som är inskrivna i grundskolan: förskoleelever, elever i årskurserna 1–9 samt elever i påbyggnadsundervisning (elever i årskurs 10).

Även personer som får förskoleundervisning på daghem är elever.

Examen

I statistiken Studerande och examina vid läroanstalter omfattar personer som avlagt examen under statistikåret 1.1-31.12 dem som avlagt studentexamen, internationell studentexamen (IB- eller Reifeprüfung-examen), Gymnasieexamen, yrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen eller universitetsexamen. Med studerande som avlagt examen inom grundläggande utbildning avses studerande som erhållit avgångsbetyg från grundskola. Examensuppgifterna omfattar inte militära examina och examina som avlagts utomlands.

Examen från specialiseringsutbildning för läkare

Specialistveterinärexamen samt specialistläkarexamen och specialisttandläkarexamen som avlagts före 1.2.2015.

Examen på andra stadiet

Examen från utbildning på andra stadiet.

Anmärkning:
Examina på andra stadiet är t.ex. gymnasieexamina, studentexamen, EB-examen(European Baccalaureate), IB-examen (International Baccalaureate), DIA-examen (Deutsche Internationale Abitur, tidigare Reifeprüfung) och yrkesinriktad examen.

Förskoleundervisning

Allmänbildande utbildning som man i regel deltar i året innan läroplikten börjar och vars syfte är att främja barnets förutsättningar för lärande.

Anmärkning:
Förskoleundervisning kan ges på daghem eller i grundskolor.

Grundläggande utbildning

Allmänbildande utbildning för alla med en lagstadgad lärokurs på nio år.

Anmärkning:

Grundläggande utbildning ges i grundskolor. Dessutom kan den ges vid folkhögskolor, vuxengymnasier eller andra läroanstalter. Genom att delta i den grundläggande utbildningen eller på annat sätt förvärva motsvarande kunskaper avläggs den lärokurs som fastställs i lagen om grundläggande utbildning 628/1998.

Grundläggande utbildning för vuxna

Utbildning som syftar till att få avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen och som är avsedd för personer som passerat läropliktsåldern men som inte har slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs.

Anmärkning:

Personer som passerat läropliktsåldern har inom den grundläggande utbildningen för vuxna möjlighet att komplettera sin examen inom den grundläggande utbildningen eller att höja vitsorden i läroämnen inom den grundläggande utbildningen.

Grundskola

Läroanstalt som ger allmänbildande grundläggande utbildning för hela åldersklassen.

Grundskola

I statistiken "För- och grundskoleundervisning", "Ämnesval" "Specialundervisning" och "Studerande och examina vid läroanstalter" avses med grundskola läroanstalter där det ges allmänbildande grundundervisning till hela åldersklassen (grundläggande utbildning vid grundskola, läropliktsskola). Alla 7-16-åringar i läropliktsålder går i grundskola. Det tar nio år att avlägga grundskolan.

Till grundskolorna räknas de läroanstalter som hör till följande läroanstaltstyper:
11 Grundskolor
12 Specialskolor på grundskolstadiet
19 Skolor på grundskol- och gymnasiestadiet.

Det är också möjligt att studera grundskolans hela lärokurs eller grundskolans ämnesstudier vid gymnasier och folkhögskolor, men den grundläggande utbildning som ges vid dessa läroanstalter riktar sig till studerande som är äldre än i läropliktsåldern (grundläggande utbildning för vuxna). Dessa läroanstalter och studeranden räknas vanligen inte med i de uppgifter som beskriver grundskolorna.

Gymnasieutbildning

I statistiken över gymnasieutbildning avser gymnasieutbildning allmänbildande utbildning med målet att avlägga gymnasiets hela lärokurs (studentexamen) eller en motsvarande examen (IB-examen, Reifeprüfung-examen, EB-examen eller Gymnasieexamen). Vid läroanstalter som ger gymnasieutbildning är det också möjligt att studera enskilda läroämnen i gymnasiet som ämnesstuderande.

Gymnasieutbildning ges vid läroanstalter av följande läroanstaltstyper:
15 Gymnasier
19 Skolor på grundskole- och gymnasiestadiet
63 Folkhögskolor.

Härkomst och bakgrundsland

Statistikcentralen har under år 2012 infört en ny klassificering efter härkomst. En liknande klassificering används redan i de övriga nordiska länderna. Härkomst och bakgrundsland bestäms utgående från uppgiften om födelseland för en persons föräldrar. Med hjälp av klassificeringen efter härkomst är det lätt att särskilja utrikes födda och inrikes födda personer med utländsk bakgrund.

Uppgifter om personer som dött före år 1964 har inte förts in i Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem. I Finlands befolkning ingår något under 900 000 personer födda i Finland, vars båda föräldrar har okänt födelseland, eftersom dessa personers föräldrar var döda innan befolkningsdatasystemet grundades. Då uppgifter saknas om föräldrar till personer som är födda i Finland före år 1970 har man slutit sig till att de är av finländsk bakgrund, om de talar ett inhemskt språk som sitt modersmål (finska, svenska, samiska). Även alla personer som har minst en förälder som är född i Finland är av finländsk bakgrund. Alla personer som är av finländsk bakgrund har Finland som bakgrundsland.

De personer vars enda kända förälder eller båda föräldrar är födda utomlands är av utländsk bakgrund. Av utländsk bakgrund är också utrikes födda personer med föräldrar om vilka det inte finns uppgifter i befolkningsdatasystemet. Man har slutit sig till att personer som är födda i Finland före år 1970 och som talar ett främmande språk som modersmål är av utländsk bakgrund liksom också personer som är födda i Finland år 1970 eller efter det, om det inte finns uppgifter om någondera föräldern i befolkningsdatasystemet.

Om personens båda föräldrar är utrikes födda är bakgrundslandet i första hand det land där den biologiska modern är född. Om det bara finns uppgift om den utrikes födda fadern, är bakgrundslandet det land där fadern är född. Om det inte finns uppgifter om någondera förälderns födelseland, är utrikes födda personers bakgrundsland personens eget födelseland. I sådana fall där det inte finns uppgifter om föräldrarna till inrikes födda personer och då man slutit sig till att personerna är med utländsk bakgrund är bakgrundslandet okänt.

I fråga om barn som är adopterade från utlandet jämställs adoptivföräldrar med biologiska föräldrar. På så sätt betraktas barn som adopterats från utlandet av personer födda i Finland som barn med finländsk bakgrund och deras bakgrundsland är sålunda Finland.

Högre yrkeshögskoleexamen

Högskoleexamen som avläggs vid yrkeshögskola efter yrkeshögskoleexamen eller annan lämplig högskoleexamen.

Högskoleexamen

Examen som avläggs efter examen på andra stadiet vid yrkeshögskola eller universitet.

Licentiatexamen

Lägre påbyggnadsexamen vid universitet.
Anmärkning:
Licentiatexamen är en mellanexamen inom påbyggnadsutbildningen vid universitet och den näst högsta högskoleexamen. Undantag är områdena medicin, odontologi och veterinärmedicin där licentiatexamen är högre högskoleexamen.

Lägre högskoleexamen

Lägsta högskoleexamen vid universitet.

Läroanstalt

Med läroanstalt avses en sådan administrativ enhet som har en rektor eller annan chef med underlydande lärare och annan personal (arbetsgivarroll), som är skyldig att upprätta bokföring eller andra handlingar, som registrerar studerande som studerande, som bedriver verksamhet som regleras i lag eller förordning, som följer den riksomfattande undervisningsplanen och som finansieras eller övervakas av en offentlig myndighet. En ny läroanstalt inrättas, en läroanstalt läggs ned eller slås samman med en annan läroanstalt enligt beslut av utbildningsanordnaren (huvudmannen för läroanstalten) eller av myndigheterna.

Statistikcentralen har gett varje läroanstalt en egen läroanstaltsbeteckning som identifierar läroanstalten. Läroanstalterna klassificeras enligt klassificeringen av läroanstaltstyper.

Lärokurs

Omfattning och innehåll av de studier som hör till utbildningen eller undervisningen.

Anmärkning:
Inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen kan man också tala om lärokursen inom ett enskilt läroämne.

Läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning

I statistiken över yrkesutbildning avses med läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning utbildning med en fastställd läroplan(mål, studiehelhet och omfattning, centrala innehåll, bedömning). Examina som avläggs inom utbildningen är yrkesinriktade grundexamina som bygger på grundskolans lärokurs.

Ny studerande

I statistiken "Studerande och examina vid läroanstalter" avses med nya studerande sådana studerande, som under statistikåret blivit inskrivna för en viss utbildning vid en viss läroanstalt. Inom grundläggande utbildning i grundskolan räknas alla elever i första klass som nya studerande. Inom den grundläggande utbildningen för vuxna samlas inte statistikuppgifter in om nya studerande.

Uppgiften om nya studerande reviderades år 2012 för universitetsutbildningens del: före år 2012 erhölls bara uppgifter om inskrivning vid ett visst universitet, fr.o.m. år 2012 fås uppgifter om inledande av ett visst utbildningsprogram vid universitetet.

Fram till år 2001 omfattade nya yrkeshögskolestuderande bara de studerande som anmält sig som närvarande.

Person som avslutat grundskolan

Elev i läropliktsåldern som med godkänt resultat har slutfört den grundläggande utbildningens hela lärokurs och fått grundskolans avgångsbetyg.

Påbyggnadsexamen

Högskoleexamen som avläggs vid universitet efter högre högskoleexamen.
Anmärkning:
Påbyggnadsexamina är doktorsexamina och licentiatexamina, med undantag av licentiatexamina i medicin, odontologi och veterinärmedicin.

Påbyggnadsundervisning

Frivillig allmänbildande utbildning som pågår i ett läsår och som är avsedd för dem som fått avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen samma eller föregående år.

Anmärkning:

I påbyggnadsundervisningen deltar också elever som får särskilt stöd och har förlängd läroplikt.

Studerande

I statistiken "Studerande och examina vid läroanstalter", "Studiernas gång", "Sysselsättning bland studerande" och "Placering efter utbildning" avses med studerande de studerande som var inskrivna 20.9 statistikåret vid läroanstalter för examensinriktad gymnasie-, yrkes-, yrkeshögskole- och universitetsutbildning och fr.o.m. år 2004 även de studerande som var inskrivna för utbildning som förbereder för fristående examen och för läroavtalsutbildning under perioden 1.1-31.12. I statistiken "Studerande och examina vid läroanstalter" omfattar studerandena också grundskoleeleverna efter situationen den 20 september. Uppgifterna om studerande inom universitetsutbildning gäller fram till år 2001 situationen 31.12 och omfattar dem som avlagt examen på hösten.

Studerande

Inlärare som studerar inom annan utbildning än förskoleundervisning eller grundläggande utbildning.

Anmärkning:
Studerande är personer som studerar på gymnasier, inom yrkesutbildningar på andra stadiet, vid högskolor och inom fritt bildningsarbete.
Även vuxna som studerar inom den grundläggande utbildningen kallas studerande.
I Statistikcentralens statistikföring avser begreppet studerande inlärare på andra stadiet och på högre nivå.
I Statistikcentralens statistikföring förutsätts att studerandena är inskrivna vid läroanstalten.

Studierätt

Rätt att avlägga examen eller delta i utbildning eller undervisning.

Universitetsutbildning

Högskoleutbildning vid universitet.

Anmärkning:
Målet för utbildningen är lägre eller högre högskoleexamen eller vetenskaplig påbyggnadsexamen, dvs. licentiat- eller doktorsexamen.
Även studier som inte leder till examen kan genomföras inom utbildningen.

Utbildning

Organiserad verksamhet med syfte att generera undervisningsbaserad kompetens.

Anmärkning:
Utbildning kan delas in i sådan som leder till examen och sådan som inte leder till examen.

Utbildning på andra stadiet

Yrkesutbildning eller gymnasieutbildning efter den grundläggande utbildningen.

Utbildning på högre nivå

Utbildning som ges vid högskola eller institut efter utbildning på andra stadiet.

Anmärkning:
Till utbildningen på högre nivå räknas lägsta högre nivå, lägre högskolenivå, högre högskolenivå och forskarutbildningsnivå.

Utbildning som leder till examen; formell utbildning

Med utbildning som leder till examen avses utbildning som leder till grundskolans hela lärokurs, gymnasieutbildningens hela lärokurs, studentexamen, internationell studentexamen, gymnasieexamen, grundläggande yrkesexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen, lägre högskoleexamen, högre högskoleexamen, licentiatexamen, doktorsexamen eller specialistveterinärexamen.

Utbildningsnivå

Nivå för indelning av utbildningar som leder till examen utgående från kravnivån.

Anmärkning:
För att bli antagen till utbildning på en viss utbildningsnivå krävs ofta att personen har avlagt en utbildning på lägre utbildningsnivå.

Utbildningsnivån mäts både på grundval av den planerade totala längden eller den målsatta tiden och på grundval av hur krävande utbildningen är.

Utbildningsnivåer: småbarnspedagogik och förskoleundervisning (varierar i längd), lägre grundnivå (6 år), högre grundnivå (3 år, totalt 9 år från början av grundnivån), andra stadiet (3 år, totalt 12 år från början av grundnivån), specialyrkesutbildningsnivå (1–2 år, totalt 13–14 år från början av grundnivån) på lägsta högre nivå (2–3 år, totalt 14–15 år från början av grundnivån) lägre högskolenivå (3–4 år, totalt 15–16 år från början av grundnivån) högre högskolenivå (5–6 år, totalt 17–18 år från början av grundnivån) och forskarutbildningsnivå (2–4 år, totalt 19–22 år från början av grundnivån).

Måttet för utbildningsnivå kan inte direkt beräknas på basis av de utbildningslängder som presenteras i det här begreppet.

Utbildningssektor

Grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning, universitetsutbildning.

Utbildningssystem

Utbildningssystemet i Finland har följande sammansättning:

Förskoleundervisning ges i Finland till 6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det har varit obligatoriskt att delta i förskoleundervisningen från år 2015.

Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass).

Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet.

Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet.

Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga.
Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.

Utländsk studerande

I statistiken över studerande och examina vid läroanstalterna, yrkeshögskoleutbildning och universitetsutbildning avses med utländska studerande studerande som den 20 september statistikåret är inskrivna i examensinriktad utbildning vid läroanstalterna och har ett annat medborgarskap än finskt. Till utlänningarna räknas dessutom alla de studerande för vilka uppgiften om medborgarskap saknas. Uppgifterna om utländska studerande i universitetsutbildning gäller fram till år 2001 situationen den 31 december och inkluderar dem som avlagt examen under hösten.

Yrkesexamen

Yrkesexamen som visar yrkesskicklighet som är inriktad enligt arbetslivets behov och som är mer djupgående än yrkesinriktad grundexamen eller inriktar sig på mer begränsade arbetsuppgifter.

Yrkeshögskoleexamen

Lägsta högskoleexamen vid yrkeshögskola.

Yrkeshögskoleutbildning

Högskoleutbildning vid yrkeshögskolor.
Anmärkning:
Målet för utbildningen är yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen.
Även studier som inte leder till examen kan genomföras inom utbildningen.

Yrkesinriktad examen

Examen för att höja och upprätthålla yrkeskompetensen samt för att visa yrkesskicklighet.

Anmärkning:
Yrkesinriktade examina är yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen och specialyrkesexamen.

Yrkesinriktad grundexamen

Yrkesinriktad examen som visar omfattande grundläggande yrkesfärdigheter för olika uppgifter inom branschen samt mer specialiserat kunnande och sådan yrkesskicklighet som arbetslivet förutsätter inom minst ett delområde som anknyter till arbetslivet.

Yrkesutbildning

Utbildning efter den grundläggande utbildningens lärokurs med syfte är att generera yrkeskompetens.

Anmärkning:
Inom yrkesutbildning kan man avlägga yrkesinriktade grundexamina samt yrkes- och specialyrkesexamina.
Inom yrkesutbildning kan man avlägga hela examina eller delar av dem.

Årskurs

Elever i samma skede av skolgången.

Anmärkning:

Grundskolan indelas i årskurserna 1–9.

Till grundskolan räknas också påbyggnadsundervisningen, dvs. årskurs 10.

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

Brister i de uppgifter som läroanstalterna meddelat och fel i källmaterialet påverkar statistikens kvalitet. Ett fel kan uppkomma då läroanstalterna lagrar uppgifter om sina studerande i informationsresursen KOSKI eller datalagret VIRTA eller då uppgifterna tas ur informationsresursens eller datalagrets gränssnitt vid Statistikcentralen.
 

Aktualitet

Tidsperioden mellan att uppgifterna blir tillgängliga och den händelse eller det fenomen som uppgifterna beskriver.
Uppgifter om förskoleundervisning och grundläggande utbildning publiceras med tre månaders eftersläpning.
Uppgifter om gymnasie- och yrkesutbildning publiceras med sex månaders eftersläpning.
Uppgifter om yrkeshögskoleutbildning publiceras med fyra månaders eftersläpning.
Uppgifter om universitetsutbildning publiceras med fem månaders eftersläpning.
Uppgifter om alla utbildningssektorer ges ut med tio månaders eftersläpning.
Ingen eftersläpning förekommer mellan publiceringskalendern och det egentliga publiceringsdatumet.
 

Punktlighet

Ingen eftersläpning förekommer mellan publiceringskalendern och det egentliga publiceringsdatumet.

Jämförbarhet

Geografisk jämförbarhet

I statistiken används den nationella utbildningsklassificeringen 2016, som baserar sig på Unescos klassificering International Standard Classification of Education 2011 (ISCED 2011). Statistiken är internationellt jämförbar, och omfattar hela Finland. Uppgifterna i statistiken är tillgängliga för hela Finland med alla kommunbaserade grupperingsuppgifter.

Jämförbarhet över tid

Den nationella utbildningsklassificeringen har genom ett avtal mellan Statistikcentralen och utbildningsförvaltningen tagits i bruk från och med statistiken för år 2016. Klassificeringen baserar sig på Unescos International Standard Classification of Education 2011 (ISCED 2011). Klassificeringen avviker från tidigare klassificeringar av utbildning (Statistikcentralens utbildningsklassificering, Utbildningsförvaltningens utbildningsklassificering 1995 och 2002).

Jämförbarheten mellan olika år påverkas av ändringar i utbildningssystemet, i klassificeringarna och i statistikföringen.

Uppgifter om studerande har producerats på varierande sätt beroende på utbildningssektorn. Individbaserad studerandedatainsamling och preliminär datainsamling som omfattar alla utbildningssektorer inleddes år 1999. Examensuppgifter är tillgängliga i examensregistret från och med år 1971.

Förskoleundervisning och grundläggande utbildning
Tidsserieuppgifter om grundskolor är tillgängliga från och med 1980-talet. Grundskoleuppgifterna är skolspecifika från och med år 1998 fram till år 2019. Från och med år 2020 produceras uppgifterna i statistiken som individbaserade uppgifter ur informationsresursen KOSKI.

Gymnasieutbildning
Den tidsserie som gäller studerande i gymnasieutbildningen är jämförbar från och med år 2001 och den tidsserie som gäller studentexamina är jämförbar från och med år 1910. I databastabellerna för statistiken finns det jämförbara tidsserieuppgifter från och med år 2002. Äldre uppgifter finns i papperspublikationer.


Uppgifterna om år 2019 om studerande i gymnasieutbildning är inte till alla delar jämförbara med tidigare år på grund av en ändring av datakällan. Studerandeuppgifterna från år 2019 baserar sig på uppgifterna i utbildningsförvaltningens informationsresurs KOSKI. Tidigare samlade Statistikcentralen in uppgifter om studerande i gymnasieutbildningen direkt från läroanstalterna med en egen datainsamling. Vid övergångsskedet upptäcktes det att en del av läroanstalterna inte tidigare anmält alla de uppgifter som begärts i datainsamlingen på ett heltäckande sätt. Vissa läroanstalter hade tidigare låtit bli att anmäla studierätter för frånvarande studerande och studerande som eventuellt samtidigt avlade en yrkesexamen. 

Yrkesutbildning
Uppgifter om yrkesutbildning har samlats in vid Statistikcentralen från och med början av 1970-talet. Mer omfattande tidsserieuppgifter är tillgängliga från och med år 1999 och från denna tidpunkt är uppgifterna genomgående individbaserade. Från och med år 2004 ficks uppgifter om studerande i förberedande utbildning för fristående examen för hela kalenderåret, då de tidigare var enbart från tvärsnittstidpunkten 20.9. År 2013 insamlades uppgifter om läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning för hela kalenderåret. Under tidigare år har uppgifterna samlats in om läget 20.9. År 2018 ingick inte läroavtalsutbildning för yrkesinriktad grundexamen i antalet studerande 20.9. Uppgiften från tvärsnittstidpunkten gäller alla andra studerande och utbildningstyper (yrkesinriktad grundexamensutbildning, yrkesexamensutbildning och specialyrkesexamensutbildning) eftersom utbildning inte längre delas in i utbildning som riktats till unga och vuxna (utbildning som förbereder för fristående examen) enligt den lag som trädde i kraft vid ingången av år 2018 (lagen om yrkesutbildning 531/2017). Antalet tvärsnittsstuderande är inte jämförbart med antalet studerande under tidigare år, eftersom data om tvärsnittstidpunkten 20.9 före år 2018 endast gällde studerande inom den läroplansbaserade grundläggande yrkesutbildningen för unga.

Från och med år 2019 framåt gäller uppgiften från tvärsnittstidpunkten alla studerande som avlägger grundexamen, oberoende av sättet att inhämta kunnande. Sätten för att inhämta kunnande utgörs av utbildning i läroanstaltsform, läroavtal och utbildningsavtal. År 2019 och 2020 var inte uppgifter om utbildningslandskap tillgängliga på omfattande sätt och därför används det landskap där läroanstalten är placerad som regional uppgift. 

Yrkeshögskoleutbildning 
Statistikens databastabeller innehåller jämförbara tidserieuppgifter från och med år 2002 med den nationella utbildningsklassificeringen. Äldre uppgifter finns i publikationen Läroanstaltsstatistik från och med år 1997. 

Universitetsutbildning 
Universitetsuppgifter har samlats in på summanivå (enligt universitet, fakultet och examen) från och med år 1938. Individbaserade uppgifter har samlats in från och med år 1966 ända till statistikåret 2013 direkt från läroanstalterna och från och med statistikåret 2014 från högskolornas riksomfattande datalager. Tidsserier i elektroniskt format kan levereras från och med år 1984.
Från och med år 2010 innehåller universitetsstatistiken också Försvarshögskolans uppgifter. Från och med år 2012 är nya studerande personer som för första gången börjar avlägga ifrågavarande examen vid ifrågavarande universitet. Tidigare var nya studerande de som för första gången var inskrivna vid universitet i fråga. Också andra ändringar i statistikföringen kan påverka olika års jämförbarhet. Statistikens databastabeller innehåller jämförbara tidserieuppgifter från och med år 2001 med den nationella utbildningsklassificeringen.

Gamla papperspublikationer om utbildningsstatistik har överförts till digital form till Nationalarkivets publikationsarkiv Doria.
 

Enhetlighet över statistikområdena

Uppgifterna i statistiken Studerande och examina baserar sig på samma informationskällor och de har framställts genom att iaktta samma principer som Statistikcentralens övriga statistikgrenar som beskriver utbildning. Statistikgrenarna kan användas parallellt, bara man beaktar deras särdrag.
 

Intern enhetlighet

Det förekommer inte interna motstridigheter i enskilda statistikårs material inom statistiken Studerande och examina. Jämförbarheten mellan olika år påverkas dock av förändringar i utbildningssystemet, klassificeringarna och statistikföringen.

Uppgifterna om studerande i den förberedande utbildningen för fristående examen i statistiken över yrkesutbildning år 2004 ficks för hela kalenderåret, då de tidigare fåtts enbart från tvärsnittstidpunkten 20.9.

År 2013 insamlades uppgifter om läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning för hela kalenderåret. Under tidigare år har uppgifterna samlats in om läget 20.9.


År 2018 ingick inte läroavtalsutbildning för yrkesinriktad grundexamen i antalet studerande 20.9. Uppgiften från tvärsnittstidpunkten gäller alla andra studerande och utbildningstyper (yrkesinriktad grundexamensutbildning, yrkesexamensutbildning och specialyrkesexamensutbildning) eftersom utbildning inte längre delas in i utbildning som riktats till unga och vuxna (utbildning som förbereder för fristående examen) enligt den lag som trädde i kraft vid ingången av år 2018 (lagen om yrkesutbildning 531/2017). Antalet tvärsnittsstuderande är inte jämförbart med antalet studerande under tidigare år, eftersom data om tvärsnittstidpunkten 20.9 före år 2018 endast gällde studerande inom den läroplansbaserade grundläggande yrkesutbildningen för unga.

Från och med år 2019 framåt gäller uppgiften från tvärsnittstidpunkten alla studerande som avlägger grundexamen, oberoende av sättet att inhämta kunnande. Sätten för att inhämta kunnande utgörs av utbildning i läroanstaltsform, läroavtal och utbildningsavtal. År 2019 var inte uppgifter om utbildningslandskap tillgängliga på omfattande sätt och därför används det landskap där läroanstalten är placerad som regional uppgift.

I uppgifterna om yrkeshögskoleutbildning avses med nya studerande studerande som studerade 20.9 under statistikåret, studerande som mottagit ifrågavarande utbildning vid ifrågavarande yrkeshögskola 1.1–20.9 och de som för förstag gången anmält sig som närvarande eller frånvarande.

En ny studerande i yrkeshögskoleutbildningen var fram till år 2001 en studerande som för första gången skrivit sig in som närvarande.

I universitetsutbildningsuppgifterna från år 2002 och framåt beskriver studerandeuppgifterna läget per 20.9. Tidigare års uppgifter beskriver läget per 31.12. Därför är uppgifter från år 2002 och därefter inte helt jämförbara med tidigare års uppgifter.

Från och med år 2012 avses med nya universitetsstuderande de som inlett universitetsutbildning, studerar 20.9 och vars studierätt börjat för nuvarande examen vid universitetet i fråga. Tidigare utgjordes nya studerande av studerande som för första gången var inskrivna vid universitet i fråga för lägre eller högre högskoleexamen, inom vilken utbildning som helst och som studerade 20.9. Fram till år 2001 var en ny studerande i universitetsutbildning en studerande som under kalenderåret inlett utbildning vid universitet i fråga.
 

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

Statistiken baserar sig på individbaserade studerande- och examensuppgifter (i grundutbildning fram till år 2019 enligt läroanstalt). Uppgifterna om studerande baserar sig på uppgifter som Statistikcentralen samlat in från utbildningsanordnare, ur informationsresursen KOSKI och ur datalagret VIRTA. Uppgifter om avlagda examina baserar sig på Statistikcentralens uppgifter som i huvudsak insamlats från utbildningsanordnare, ur informationsresursen KOSKI, ur datalagret VIRTA och ur studentexamensregistret. Sysselsättningsuppgifterna baserar sig på Statistikcentralens sysselsättningsstatistik, vars källmaterial
utgörs av främst administrativa register och andra registerbaserade datamaterial. Materialet är ett totalmaterial.

Statistiken över förskoleundervisning och grundläggande utbildning baserade sig fram till år 2019 på direkt datainsamling från utbildningsanordnare. Sedan år 2020 genereras uppgifterna ur utbildningsförvaltningens riksomfattande informationsresurs KOSKI.

Källmaterialet för statistiken över yrkesutbildning är vad gäller utbildning som lyder under utbildningsförvaltningen den riksomfattande informationsresursen KOSKI. Vad gäller uppgifter som inte hör till utbildningsförvaltningen fås uppgifterna ur studeranderegistren vid Räddningsinstitutet, Stiftelsen Utbildning Nordkalotten och Brottspåföljdsområdets utbildningscentral samt studeranderegistren på Åland.

Uppgifterna om studerande i gymnasieutbildning baserar sig på uppgifter ur utbildningsförvaltningens informationsresurs KOSKI, dit utbildningsanordnarna överför individbaserade studerandeuppgifter, och på de uppgifter som Ålands gymnasium meddelat till Statistikcentralen. Studerande- och examensuppgifterna om EB-utbildning baserar sig på de uppgifter som läroanstalterna meddelat till Statistikcentralen. Uppgifterna om studentexamen baserar sig på det studentexamensregister som administreras av Studentexamensnämnden.

Som källmaterial för yrkeshögskoleutbildningsstatistiken används individbaserade studerande- och examensmaterial som tagits ur datalagret VIRTA.

Från och med statistikåret 2016 har också uppgifter som gäller Polisyrkeshögskolan, som lyder under inrikesministeriet, fåtts ur datalagret VIRTA. Av yrkeshögskolorna levererar enbart Högskolan på Åland sina studerande- och examensuppgifter separat.

I universitetsutbildningsstatistiken används som källmaterial individbaserade studerande- och examensmaterialsuppgifter som tagits ur det riksomfattande datalagret för högskolorna (VIRTA).
Försvarshögskolan överlämnar sina studerande- och examensuppgifter separat.

Datainsamlingsmetod

Enligt ett avtal mellan Statistikcentralen och utbildningsförvaltningen får Statistikcentralen ur utbildningsförvaltningens informationsresurs KOSKI uppgifter om eleverna i förskoleundervisning och grundläggande utbildning, de som fått avgångsbetyg från grundskolan, studerande i och utexaminerade från yrkesutbildning samt studerande i gymnasieutbildning. Studentexamensuppgifter fås från Studentexamensnämnden (SEN).
Ur datalagret VIRTA fås uppgifter om yrkeshögskoleutbildning och universitetsutbildning. Därtill fås uppgifter separat om utbildning som inte lyder under utbildningsförvaltningen.
 

Frekvens för datainsamling

Uppgifter om förskoleundervisning och grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och yrkesutbildning tas ur informationsresursen KOSKI en gång per statistikår. Data kompletteras med separata insamlingar en gång per år. Studentexamensuppgifter fås från Studentexamensnämnden två gånger per år. Uppgifter som gäller yrkeshögskoleutbildning och universitetsutbildning plockas från VIRTA-datalagret två gånger per år, studerandeuppgifterna 20.9 enligt tvärsnittsläget på hösten på statistikåret och examensuppgifter på våren efter statistikåret.
 

Metoder

Databehandling

I förskoleundervisningens och den grundläggande utbildningens, gymnasieutbildningens och yrkesutbildningens material granskas bland annat uppgifter som saknas, logiska fel och uppgifter som förekommer dubbelt. Data jämförs också med föregående års motsvarande data. Om det finns korrigeringar att göra i materialet, ombeds undervisnings- och utbildningsanordnarna att korrigera uppgifterna i informationsresursen KOSKI. Därefter hämtas materialet på nytt ur datalagret. Felkontroller körs en till gång, då korrigeringar fåtts och förts in i korrigeringsprogrammet. På så sätt granskas det att korrigeringarna har träffat rätt i materialet. Därtill är det nödvändigt att göra vissa korrigeringar direkt i det material som statistikförs, om läroanstalten inte hunnit föra in dem i informationsresursen. Statistikcentralen har tagit bort studierätter från det KOSKI-material som den fått, om läroanstalten till Statistikcentralen meddelat att personerna inte inlett sina studier. Korrigeringar har gjorts i KOSKI-materialet bland annat vad gäller startdatum för studierna och uppgifter om finansiering som saknats. En studerande som avlagt hela examen i en yrkesutbildning har lämnats kvar i enbart en läroanstalt. I fråga om gymnasieutbildning kan en person som avlagt studentexamen inte längre vara en studerande för gymnasiets hela lärokurs. 

Vad gäller yrkeshögskolor och universitet och studerande- och examensmaterial körs kontroll- och fellistor enligt läroanstalt. Kontrollprogrammen (separata för studerande och examina) granskar uppgifterna om alla yrkeshögskolor och universitet och skapar för varje yrkeshögskola och universitet förteckningar över fel enligt nyckel och en pdf-rapport över studerande/examina per läroanstalt. Fellistor och rapporter sänds till varje yrkeshögskola/universitet. Om en högskolas uppgifter bildar en tom fellista, sänds enbart en pdf-rapport och man berättar att fel inte påträffats. Läroanstalterna returnerar uppgifter om korrigeringar enligt fellistan till Statistikcentralen och gör därtill korrigeringarna i själva informationsresursen. De uppgifter som korrigerats vid Statistikcentralen förs till materialet med ett korrigeringsprogram. Om det i uppgifterna om en läroanstalt finns påfallande många fel, kan Statistikcentralen på nytt hämta uppgifterna ur datalagret VIRTA, efter att läroanstalten korrigerat sina uppgifter där.
Felkontroller körs en till gång, då korrigeringar fåtts och förts in i korrigeringsprogrammet. På så sätt granskas det att korrigeringarna har träffat rätt i materialet.


När materialen (studerande och examina) är färdiga, kör man med SAS direkta fördelningar ur materialen, och de jämförs med materialens datalistor och eventuella felaktiga värden antecknas. Felaktiga värden korrigeras på så sätt att materialet är enhetligt med varialbelförteckningens beskrivning.

Materialen kompletteras med klassificeringar och register. Till materialen sammanslås klassificeringar från utbildningsklassificeringen och läroanstaltsregistret. Medborgarskap, hemkommun och modersmålsuppgifter hämtas för personerna ur datalagret efter att befolkningsregistret är klart. För felaktiga personbeteckningar används uppgifter som fåtts av läroanstalterna och ur befolkningsdatasystemet.

Uppgifterna är slutliga då statistiken har publicerats.

Datavalidering

Materialet i statistiken Studerande och examen valideras i många faser av statistikprocessen. Under processen för databehandling säkerställs en hög kvalitet på uppgifterna om studerande och examina med flera olika statistiska kontrollprogram, med tilläggsfrågor till uppgiftslämnarna och med jämförelse med tidigare motsvarande statistik och övriga informationskällor.

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Organisationsenhet

Samhällsstatistik

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Ytterligare information: Statistiklagstiftning 


Data i statistiken används i den rapportering av data till Eurostat som förutsätts i EU-förordningen (Kommissionens förordning (EU) nr 912/2013 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 452/2008 om framställning och utveckling av statistik om utbildning och livslångt lärande vad gäller statistik över utbildningssystem).
 

Principer för dataskydd

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas. 

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi) 

Sekretess – behandling av uppgifter

I baspublikationerna av statistiken följs Statistikcentralens officiella skyddsanvisningar för personuppgifter i tabellformat, vilka baserar sig på statistiketiska principer och lagstiftning. Ett centralt rättesnöre i dataskyddet är att undvika att publicera statistikuppgifter i ett format där enskilda personer kan identifieras. Utbildningsanordnarnas och läroinrättningarnas uppgifter om studerande och examina är i övrigt offentliga, eftersom de utbildningar som anordnas finansieras eller övervakas av offentliga myndigheter (12 § i statistiklagen).

Databastabellerna är i högre grad av standardformat och informationsinnehållet är precisare än i publikationstabeller. Bakgrundsvariablerna är vanligen precisare än i publiceringstabellerna. Som dataskyddsmetod har klassificeringens exakthet reducerats redan när tabellerna planerats; databastabeller publiceras inte med de mest precisa variablerna, av dataskyddsorsaker. I informationstjänster som baserar sig på statistiken Studerande och examina följs de principer som fastställs i ett dokument med dataskyddsanvisningar för baspublikationer inom statistiken Studerande och examina. Vid informationstjänstuppdrag ska man dock beakta särdragen i enskilda uppdrag och särskilt hur små observationsmängder och (eventuellt) noggrannare bakgrundsvariabler påverkar dataskyddet. Om en informationstjänsttabell innehåller variabler som definieras som känsliga, bland annat medborgarskap eller huvudsaklig verksamhet, har man på motsvarande sätt reducerat klassificeringarnas exakthet i fråga om övriga variabler, bland annat regionala uppgifter. Alternativt överlåts läroinrättningsspecifika uppgifter om utlänningars medborgarskap på kontinentnivå och uppgifter om modersmål enligt indelningen finska-svenska-övrigt. Om variablernas exakthet inte reduceras, kan tröskelvärdesregeln användas.

Principer för offentliggörande

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten. 

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik 

Datautbyte

Uppgifterna i statistiken Studeranden och examina överlämnas till utbildningsförvaltningens användning.
Data i statistiken rapporteras till Unesco, OECD och Eurostat med UOE-enkäten om utbildningsstatistik och med anknytande separata enkäter.
 

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.   

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt. 

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.   

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar. 


Statistiktabeller med de klassificeringar som tidigare var i användning finns i arkivdatabasen (obs! Vad gäller yrkesutbildning statistiken Yrkesutbildning från arkivet).

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter. 

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt. 

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter. 

Kvalitetsbedömning

Kvaliteten på statistiken Studerande och examina bedöms i flera faser av statistikprocessen. Under processen för databehandling säkerställs en hög kvalitet på uppgifterna om studerande och examina med flera olika statistiska kontrollprogram, med tilläggsfrågor till uppgiftslämnarna och med jämförelse med tidigare motsvarande statistik och övriga informationskällor.

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik. 

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi) 

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras. 

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik 

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter. 

Statistikexperter

Heli Hiltunen
överaktuarie
029 551 3314

Dokumentation som publicerats före 5.4.2022 finns på statistikens arkivsidor.

Gå till arkivsidorna