Dokumentation som var i kraft 18.8.2022

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Statistiken beskriver studievägen för nya studerande inom utbildning efter den grundläggande utbildningen, ända till utexaminering. Statistiken omfattar uppgifter om inledd utbildning, utbildningens längd, byte av utbildning och uppgifter om vad de studerande har gjort, ifall de har avbrutit sin utbildning.

Statistikens population

Statistiken beskriver studievägen för nya studerande inom utbildning efter den grundläggande utbildningen, ända till utexaminering. Statistiken omfattar uppgifter om inledd utbildning, utbildningens längd, byte av utbildning och uppgifter om vad de studerande har gjort, ifall de har avbrutit sin utbildning.

Statistisk enhet

Den statistiska enheten i statistiken Studiernas gång är en person.

För framställning av statistiken används uppgifter i Statistikcentralens personbaserade examensregister, material om sysselsättning och studier samt befolkningsmaterial.  Uppgifter i statistiken över sysselsättning har framställts genom att nyttja befintligt administrativt registermaterial. Statistikens offentliggörande görs utifrån förhandsmaterial från statistiken över sysselsättning och variabeln huvudsaklig verksamhet, som beskriver läget under statistikårets sista arbetsdag.

 

Måttenhet

Statistikens basmåttenheter är antalet personer samt andelen som inlett en utbildning och avlägger examen inom utsatt tid.

Basperiod

Statistiken granskar varje år den nya kohorten som inlett en utbildning. Inget index beräknas i statistiken.

Referensperiod

Statistikuppgifterna publiceras 12 månader efter referensperioden.

Referensområde

Statistiken framställs om personer som studerar i Finland. På områdesnivå är kommuner den minsta rapporterade enheten.

Sektortäckning

Har inte anknytning till ekonomiska näringsgrenar eller sektorer.

Tidstäckning

Statistiken framställdes för första gången år 2003, varefter den har framställts årligen. Årsstatistiken är slutgiltig.

Distributionsfrekvens

Statistiken publiceras i mars.

Begrepp

Examen

I statistiken över befolkningens utbildningsstruktur, placering efter utbildning och studiegången är personer som avlagt examen de som före utgången av studieåret har avlagt studentexamen, internationell studentexamen (IB-, Reifeprüfung- eller Gymnasieexamen), yrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen eller universitetsexamen. Till personer som avlagt examen räknas också de som avlagt examen inom försvarsmakten, gränsbevakningsverket eller utomlands. För statistiken väljs en examen för varje person: den yrkesexamen som avlagts på den högsta utbildningsnivån/senast.

Utbildningsuppgifterna har tagits ur Statistikcentralens examensregister. Examensuppgifter har kunnat införas i registret bara för personer som har en finländsk personbeteckning. Av denna anledning omfattar examensregistret inte examensuppgifter om personer som inte har någon personbeteckning (t.ex. många utlänningar).

Huvudsaklig verksamhet

Begreppet huvudsaklig verksamhet avser arten av en persons ekonomiska verksamhet. Befolkningen indelas i personer som tillhör arbetskraften och sådana som står utanför arbetskraften. De båda huvudkategorierna kan indelas i undergrupper. Klassificeringen bygger på uppgifter om personens verksamhet under årets sista vecka.

Klassificeringen enligt huvudsaklig verksamhet är följande:

Arbetskraft
- sysselsatta
- arbetslösa

Utanför arbetskraften
- 0-14-åringar
- studerande, skolelever
- pensionärer
- beväringar, civiltjänstepliktiga
- övriga utanför arbetskraften

Uppgifterna om den huvudsakliga verksamheten grundar sig på olika register. Då man avgjort personens huvudsakliga verksamhet har tillhörighet i arbetskraften fått företräde. Vid indelningen av arbetskraften har man först avgjort vilka som skall räknas till de arbetslösa innan man avgjort frågan om de sysselsatta.

Gruppen "övriga utanför arbetskraften" består av personer som inte tillhör arbetskraften och inte heller någon av följande grupper: 0-14-åringar, studerande, beväringar eller pensionärer.

Läroanstalt

Med läroanstalt avses en sådan administrativ enhet som har en rektor eller annan chef med underlydande lärare och annan personal (arbetsgivarroll), som är skyldig att upprätta bokföring eller andra handlingar, som registrerar studerande som studerande, som bedriver verksamhet som regleras i lag eller förordning, som följer den riksomfattande undervisningsplanen och som finansieras eller övervakas av en offentlig myndighet. En ny läroanstalt inrättas, en läroanstalt läggs ned eller slås samman med en annan läroanstalt enligt beslut av utbildningsanordnaren (huvudmannen för läroanstalten) eller av myndigheterna.

Statistikcentralen har gett varje läroanstalt en egen läroanstaltsbeteckning som identifierar läroanstalten. Läroanstalterna klassificeras enligt klassificeringen av läroanstaltstyper.

Ny studerande

I statistiken över personer som sökt till utbildning och statistiken över studiegången avses med nya studerande i gymnasieutbildning och yrkeshögskoleutbildning studerande som studerat den 20 september, som blivit inskrivna vid läroanstalten i en viss utbildning 1.1- 20.9 Med nya studerande i yrkesutbildning avses studerande i läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning och studerande i utbildning som förbereder för fristående examen som under kalenderåret skrivit in sig vid läroanstalter samt de studerande som ingått ett läroavtal under kalenderåret. Före år 2013 var nya studerande inom läroplansbaserad yrkesutbildning studerande som inskrivits 1.1–20.9. From år 2010 avses i universitetsutbildning med nya studerande sådana studerande som påbörjat sin universitetsutbildning för nuvarande examen vid universitetet i fråga och som studerade den 20 september. Tidigare avsågs med nya studerande som inskrivits för första gången för lägre eller högre högskoleexamen i vilken som helst utbildning vid universitetet i fråga, och som studerade den 20 september.

Antalet nya studerande är mindre än i annan statistik efter utbildningssektor, bl.a. på grund av att statistiken bara beaktar sådana studerande som har en riktig finsk personbeteckning i materialen och på grund av att en ny studerande räknas bara en gång enligt utbildningssektor, utbildningsstadium eller någon annan uppgift (t.ex. läroanstalt).

Studerande

I statistiken "Studerande och examina vid läroanstalter", "Studiernas gång", "Sysselsättning bland studerande" och "Placering efter utbildning" avses med studerande de studerande som var inskrivna 20.9 statistikåret vid läroanstalter för examensinriktad gymnasie-, yrkes-, yrkeshögskole- och universitetsutbildning och fr.o.m. år 2004 även de studerande som var inskrivna för utbildning som förbereder för fristående examen och för läroavtalsutbildning under perioden 1.1-31.12. I statistiken "Studerande och examina vid läroanstalter" omfattar studerandena också grundskoleeleverna efter situationen den 20 september. Uppgifterna om studerande inom universitetsutbildning gäller fram till år 2001 situationen 31.12 och omfattar dem som avlagt examen på hösten.

Studerande

Inlärare som studerar inom annan utbildning än förskoleundervisning eller grundläggande utbildning.

Anmärkning:
Studerande är personer som studerar på gymnasier, inom yrkesutbildningar på andra stadiet, vid högskolor och inom fritt bildningsarbete.
Även vuxna som studerar inom den grundläggande utbildningen kallas studerande.
I Statistikcentralens statistikföring avser begreppet studerande inlärare på andra stadiet och på högre nivå.
I Statistikcentralens statistikföring förutsätts att studerandena är inskrivna vid läroanstalten.

Universitetsutbildning

Högskoleutbildning vid universitet.

Anmärkning:
Målet för utbildningen är lägre eller högre högskoleexamen eller vetenskaplig påbyggnadsexamen, dvs. licentiat- eller doktorsexamen.
Även studier som inte leder till examen kan genomföras inom utbildningen.

Utbildning

Organiserad verksamhet med syfte att generera undervisningsbaserad kompetens.

Anmärkning:
Utbildning kan delas in i sådan som leder till examen och sådan som inte leder till examen.

Utbildning

Här avses med utbildning utbildning som leder till examen.

Med utbildning som leder till examen (examensinriktad utbildning) avses utbildning som leder till grundskolans hela lärokurs (avgångsbetyg från grundskolan), gymnasieutbildningens hela lärokurs (studentexamen), International Baccalaureate-examen, Reifeprüfung-examen, European Baccalaureate-examen, Gymnasieexamen, grundläggande yrkesexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen eller universitetsexamen.

Utbildning som leder till examen klassificeras med hjälp av utbildningsklassificeringen.

Utbildning som leder till examen; formell utbildning

Med utbildning som leder till examen avses utbildning som leder till grundskolans hela lärokurs, gymnasieutbildningens hela lärokurs, studentexamen, internationell studentexamen, gymnasieexamen, grundläggande yrkesexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen, lägre högskoleexamen, högre högskoleexamen, licentiatexamen, doktorsexamen eller specialistveterinärexamen.

Utbildningsnivå

Nivå för indelning av utbildningar som leder till examen utgående från kravnivån.

Anmärkning:
För att bli antagen till utbildning på en viss utbildningsnivå krävs ofta att personen har avlagt en utbildning på lägre utbildningsnivå.

Utbildningsnivån mäts både på grundval av den planerade totala längden eller den målsatta tiden och på grundval av hur krävande utbildningen är.

Utbildningsnivåer: småbarnspedagogik och förskoleundervisning (varierar i längd), lägre grundnivå (6 år), högre grundnivå (3 år, totalt 9 år från början av grundnivån), andra stadiet (3 år, totalt 12 år från början av grundnivån), specialyrkesutbildningsnivå (1–2 år, totalt 13–14 år från början av grundnivån) på lägsta högre nivå (2–3 år, totalt 14–15 år från början av grundnivån) lägre högskolenivå (3–4 år, totalt 15–16 år från början av grundnivån) högre högskolenivå (5–6 år, totalt 17–18 år från början av grundnivån) och forskarutbildningsnivå (2–4 år, totalt 19–22 år från början av grundnivån).

Måttet för utbildningsnivå kan inte direkt beräknas på basis av de utbildningslängder som presenteras i det här begreppet.

Utbildningssektor

Grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning, universitetsutbildning.

Utbildningssektor

I läroanstaltsstatistiken indelas utbildningen i följande utbildningssektorer:
- grundskoleutbildning
- gymnasieutbildning
- yrkesutbildning
- yrkeshögskoleutbildning
- universitetsutbildning.

Utbildningssystem

Utbildningssystemet i Finland har följande sammansättning:

Förskoleundervisning ges i Finland till 6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det har varit obligatoriskt att delta i förskoleundervisningen från år 2015.

Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass).

Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet.

Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet.

Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga.
Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.

Yrkesutbildning

Utbildning efter den grundläggande utbildningens lärokurs med syfte är att generera yrkeskompetens.

Anmärkning:
Inom yrkesutbildning kan man avlägga yrkesinriktade grundexamina samt yrkes- och specialyrkesexamina.
Inom yrkesutbildning kan man avlägga hela examina eller delar av dem.

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

Statistiken granskar personer som har en finsk personbeteckning. Alla felaktiga personbeteckningar avgränsas ur granskningen, vilket leder till en viss undertäckning i uppgifterna om godkända studerande med utländsk bakgrund.

Aktualitet

Uppgifterna publiceras 15 månader efter referensperioden.

Punktlighet

Uppgifterna sänds inom utsatt tid. Om eventuella fördröjningar meddelas fall för fall.

Jämförbarhet

Geografisk jämförbarhet

Uppgifterna täcker hela Finland.

Jämförbarhet över tid

Om statistiken publiceras inte tidsserieuppgifter. I granskningen är det alltid fråga om en startkohort.

Enhetlighet över statistikområdena

Motsvarande ämnesområde granskas även i statistiken ”Avbrott i utbildningen”, dock avviker perspektivet, de producerade indikatorerna och rapporteringen från statistiken ”Studiernas gång”.

Intern enhetlighet

Uppgifterna inom statistiken är enhetliga. Undantag, såsom reformer i utbildningssystemet, meddelas separat.

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

Statistiken grundar sig på administrativt material.

Datainsamlingsmetod

Statistiken grundar sig på administrativt material.

Frekvens för datainsamling

Uppgifterna samlas in varje år.

Metoder

Databehandling

Studiernas gång är en statistik som grundar sig på administrativt material och för framställningen behövs inte separata statistiska metoder. Bristfälliga personbeteckningar kan korrigeras med hjälp av gammalt material.

Datavalidering

Statistiken baserar sig på publicerade uppgifter om studerande och examina, som är validerade. I statistiken över studiernas gång granskas inträffade förändringar och den interna logiken i materialet.

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Organisationsenhet

Befolknings- och välfärdsstatistik

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av en allmän lag om statens statistikväsen, statistiklagen (280/2004, ändr. 361/2013). Från uppgiftslämnarna samlas endast sådana nödvändiga uppgifter in som inte kan fås från administrativa register. Indexserierna publiceras på ett sådant sätt att det inte går att identifiera ett enskilt företags uppgifter eller utveckling.

Principer för dataskydd

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras ovillkorligen i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), personuppgiftslagen (532/1999) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) samt EU:s dataskyddsförordning (2016/679). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Avsiktliga överträdelser av datasekretessen bestraffas.

Sekretess – behandling av uppgifter

Ett centralt rättesnöre i dataskyddet är att undvika att publicera statistikuppgifter i ett format där enskilda personer kan identifieras. Utbildningsanordnarnas och läroanstalternas uppgifter om studerande och examina är i övrigt offentliga, eftersom de utbildningar som anordnas finansieras eller övervakas av offentliga myndigheter (12 § i statistiklagen).

Databastabellerna är i högre grad av standardformat och informationsinnehållet är precisare än i publikationstabeller. Bakgrundsvariablerna är vanligen precisare än i publiceringstabellerna.  

Offentliggörandets tabeller framställs med SAS. Som dataskyddsmetod har klassificeringens exakthet reducerats redan när tabellerna planerats; databastabeller publiceras inte med de mest precisa variablerna, av dataskyddsorsaker. Till exempel är uppgiften om utbildning en grov indelning i utbildningsgrad och utbildningsområde och bostadsorten för dem som avlagt examen anges i landskap, då tabellen innehåller uppgifter om den huvudsakliga verksamheten.

 

Principer för offentliggörande

I Statistikcentralens publiceringskalender anges på förhand vilka statistikuppgifter och publikationer som kommer att publiceras under året. Offentliggörandena är tillgängliga under statistikvisa publikationer. Statistikuppgifterna offentliggörs på internet kl. 8, om inte annat anges. Kalendern uppdateras på vardagar. Publiceringskalendern för följande år publiceras för användarna årligen i december.

Datautbyte

Uppgifter delas till Undervisningsförvaltningen som material i enlighet med ett avtal om informationstjänst.

Tillgänglighet och tydlighet

Uppgifterna publiceras i en statistikpublikation samt i databastabeller. .

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Lisäksi suhdannetilastoihin tarvittaessa tämä lisäys:

De säsongrensade uppgifterna i konjunkturstatistiken revideras på grund av den använda beräkningsmetoden. Den tilläggsinformation som en ny observation i tidsserien medför utnyttjas i en modellbaserad beräkningsmetod, vilket återspeglas i ändringar i gamla offentliggöranden. Information om revideringen av de senaste säsongrensade siffrorna finns i offentliggörandena och kvalitetsbeskrivningarna.

I samband med den centrala konjunkturstatistiken och viss årsstatistik publiceras också en tabell om revideringarna. Av tabellen framgår hur uppgifterna för de senaste statistikperioderna förändrats mellan det första och det senaste offentliggörandet.

Kvalitetsbedömning

I fråga om dem som inlett studier bedöms uppgifternas kvalitet i relation till uppgifterna om studerande. Uppgifterna jämförs även med dem som avbrutit utbildning, eftersom de beskriver samma fenomen ur olika perspektiv.

Kvalitetssäkring

Vid framställning av statistik följer Statistikcentralen riktlinjerna för europeisk statistik (Code of Practice, CoP) och den kvalitetssäkringsram (Quality Assurance Framework, QAF) som baserar sig på dem. Riktlinjerna gäller statistikmyndigheternas oberoende och ansvar samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras. Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik. Principerna överensstämmer också med principerna för det europeiska kvalitetspriset (EFQM).
Mera information finns på Statistikcentralens sida för kvalitetsledning (på finska).
Statistikcentralen genomför årligen genomlysningar av statistik, med vilka man för sin del säkerställer kvaliteten på statistiken.
 

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

Statistikexperter

Anna Loukkola
överaktuarie
029 551 3678

Söker du tidigare publicerad dokumentation?

Dokumentation som publicerats före 5.4.2022 finns på statistikens arkivsidor.

Gå till arkivsidorna