Dokumentation som var i kraft 3.7.2022

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Byggnadskostnadsindexen är insatsprisindex som beskriver prisutvecklingen för produktionsinsatser som används vid husbyggande under en vald basperiod. De grundinsatser som används vid husbyggande kan delas in i tre huvudtyper: arbete, förnödenheter och tjänster. Det officiella byggnadskostnadsindexet, som man i allmänhet är intresserad av, mäter prisutvecklingen för produktionsinsatser som används vid nybyggnad av hus ur byggföretagets eller entreprenörens synvinkel. Totalindexet för det officiella byggnadskostnadsindexet beräknas som ett viktat medelvärde för fyra husprojekttyper. För varje husprojekttyp har det fastställts en egen fördelning av produktionsinsatser enligt hur stor andel ifrågavarande insats utgör av de totala kostnaderna för hela husprojektet. De husprojekttyper samt produktionstekniken för husbyggande som fastställts för basperioden hålls konstanta under hela indexberäkningsperioden (5 år).

Av byggnadsklassificeringens 2018 hustyper (användningsklasser) har fyra husprojekttyper bildats för byggnadskostnadsindexet: småhus, flervåningshus, servicebyggnad och produktionsbyggnad. Projekttypen småhus beskriver yrkesmässigt, producentmässigt byggda egnahemshus, småhus och radhus. Projekttypen flervåningshus omfattar byggnadsklassificeringens klasser flervåningshus, kollektivbostadsbyggnader och bostadsbyggnader för speciella grupper. Servicebyggnaden representerar den genomsnittliga projekttypen för många olika affärs-, kontors-, trafik- och vårdbyggnader, byggnader för samlingslokaler och undervisningsbyggnader. Servicebyggnad motsvarar lokalitet, som användes i de tidigare basåren. Projekttypen produktionsbyggnad representerar i indexet olika byggnader inom industrin och utvinningsverksamheten samt lagerbyggnader.

Statistikens population

Byggnadskostnadsindexets population utgörs av alla produktionsfaktorer som används vid husbyggnad. De grupperas vanligtvis i arbete, förnödenheter och tjänster.
 

Statistisk enhet

Den statistiska enheten för byggnadskostnadsindexet är byggnadskostnaden som entreprenören ska betala vid husbyggande. En typisk rapporteringsenhet som man samlar in uppgifter från är till exempel i fråga om materialkostnader företag som säljer olika slags byggmaterial, men till exempel för att mäta kostnaderna för tjänster och arbete används Statistikcentralens övriga index som datakällor.
 

Måttenhet

Uppgifterna i byggnadskostnadsindexet publiceras som indextal. Utifrån indextalen beräknas också förändringsprocenter på månads- och årsnivå.
 

Basperiod

Basåret för det senaste byggnadskostnadsindexet är 2021 (2021 = 100). I databastabellerna publiceras även index från basåren 1951, 1964, 1973, 1980, 1990, 1995, 2000, 2005, 2010 och 2015. Från och med att ett nytt basår tas i bruk kedjas indexen för de gamla basåren alltid med ändringar i det senaste basårets index.
 

Referensperiod

Referensperioden för byggnadskostnadsindexet är en månad. Prisuppgifterna samlas in enligt den 15 dagen i månaden.
Byggnadskostnadsindexet utkommer den 15 dagen i månaden som följer efter månaden som statistikförs. Om dagen infaller på ett veckoslut publiceras indexet föregående vardag.
 

Referensområde

Det geografiska referensområdet för byggnadskostnadsindexet är hela Finland. Indexet anger inte eventuella skillnader mellan olika områden.
 

Sektortäckning

Byggnadskostnadsindexet beskriver kostnadsutvecklingen för yrkesmässig (affärsmässig) nybyggnad av hus. Indexet mäter kostnadsutvecklingen för husbyggandet ur byggarens eller entreprenörens synvinkel. Byggnadskostnadsindexet innehåller inte alla kostnader som orsakas byggherren, såsom planerings- eller finansieringskostnader. Index för yrkesmässigt reparationsbyggande finns endast för bostadsbyggande. 
Byggnadskostnadsindexet omfattar inte alla klasser i byggnadsklassificeringen. I det officiella byggnadskostnadsindexet beaktas inte klasserna 02 Fritidsbostadshus, 10 Byggnader för energiförsörjning, 11 Byggnader för samhällsteknik, 13 Byggnader för räddningsväsendet, 14 Lantbruksbyggnader och djurstall, 19 Övriga byggnader 
 

Tidstäckning

Byggnadskostnadsindexets äldsta totalindex i databastabellerna är från 1922. Överlåtelsepriskoefficienter publiceras sedan 1949. Indexvillkor-delindex finns sedan 1980. Längden på tidsserierna för hustypspecifika index beror på när indexet i fråga har börjat produceras.
Indextalen för byggnadskostnadsindexet är alltid slutliga vid publiceringstidpunkten. Därefter ändras de endast i särskilda undantagsfall.
 

Distributionsfrekvens

Statistiken publiceras månatligen på Statistikcentralens webbplats.
 

Begrepp

Arbetsinsats

Arbetsinsatsen beskriver utvecklingen av arbetskostnader inom byggverksamheten i förhållande till basårets nivå. Uppföljningen av dem bygger på medeltiminkomsterna för ordinarie arbetstid inom byggbranschen och indirekta arbetskraftskostnader enligt kollektivavtalen samt uppskattningar om inkomstutvecklingen.

Byggnadskostnadsindex

Byggnadskostnadsindexet är ett insatsprisindex som beskriver prisutvecklingen för produktionsfaktorer, förnödenheter, löner och andra insatser vid yrkesmässig nybyggande i förhållande till den genomsnittliga prisnivån under basåret.

Materialinsats

Materialinsatsen beskriver prisutvecklingen gällande material och förnödenheter som används inom byggbranschen i förhållandet till basårets prisnivå. Uppföljningen av materialinsatser bygger på en månatlig enkät till tillverkare, partihandlare och detaljförsäljare.

Självbyggande

Med självbyggande avses byggprojekt som hushållen själv genomför. Exempel på sådana byggprojekt är ny- och reparationsbyggande av egnahemshus, sommarstugor, lantbruksbyggnader och andra ekonomibyggnader utan betald arbetskraft. Jfr Yrkesmässig byggverksamhet.

Yrkesmässig byggverksamhet

Med yrkesmässig byggverksamhet avses affärsekonomiskt byggande som sker mot betalning, jfr självbyggande.

Överlåtelsepriskoefficient

Överlåtelsepriskoefficienter beräknas på basis av förändringar i byggnadskostnadsindexet. Överlåtelsepriskoefficienter används vid beräkning av överlåtelseersättning av aktier i hyreshus eller hyreshus i form av fastighetsaktiebolag eller bostadsaktiebolag eller maximipriset för hyreshus som lånefinansierats med långfristigt ombyggnadslån.

Beräkningen av överlåtelsepriskoefficient bygger alltid på det byggnadskostnadsindex som beräknas vid ifrågavarande tidpunkt. Byggnadskostnadsindexen för olika basår har eget varuurval och egen viktstruktur. På det här sättet har man försäkrat sig att indexet mäter rätt den gällande kostnadsstrukturen för byggandet under en viss tidpunkt.

Övriga insatser

Övriga insatser omfattar prisuppgifter på tjänster som inte direkt är kopplade till husbyggande. En del av dem hör till byggentreprenader och en del till byggets gemensamma kostnader. Kostnader för transporter, maskinarbeten och installation av hissar samlas in genom att följa upp underleverantörspriser.

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

Beräkningen av byggnadskostnadsindex grundar sig på över 1 000 prisuppgifter som samlats in från ungefär 260 uppgiftslämnare. Vid beräkningen används dessutom för en del produktgrupper försäljningsmaterial som förhandlats fram för järnhandlar och webbskrapade prislistuppgifter. Det officiella byggnadskostnadsindexet beskriver den genomsnittliga prisutvecklingen för grundinsatser inom nybyggnad av hus i hela landet. Indexet anger inte eventuella skillnader mellan olika områden. Det lämpar sig inte heller för mätning av produktionspriser för byggande (så kallat byggnadsprisindex).
Datainsamlingen för byggnadskostnadsindexet grundar sig på ett prövningsbaserat urval av representativa produkter som valts ut för månatlig prisuppföljning. Man strävar efter att följa prisförändringarna för dessa utvalda produkter med iakttagande av principerna för ett rent prisindex genom att i prisobservationerna eliminera prisförändringar som beror på kvalitetsförändringar.
Exaktheten i byggnadskostnadsindexen påverkas av eventuella urvalsfel och fel i behandlingen av uppgifter. Felens storlek har inte estimerats.
Indexens riktighet påverkas också av svarsbortfallet, som på månadsnivå är 4–5 procent i byggnadskostnadsindexet. Man strävar efter att minska svarsbortfallet genom att aktivt be om svar.
 

Aktualitet

Prisuppgifterna samlas in enligt den 15 dagen i månaden.
Byggnadskostnadsindexet utkommer den 15 dagen i månaden som följer efter månaden som statistikförs. Om dagen infaller på ett veckoslut publiceras indexet föregående vardag.
 

Punktlighet

Uppgifterna i byggnadskostnadsindexet har publicerats exakt de dagar som anges i publiceringskalendern.
 

Urvalsfel

För urvalsdragningen finns det inga täckande registeruppgifter om de insatser som använts för husbyggande och de egenskapsuppgifter som behövs för detta. Empiriskt vet man dock att man inom husbyggnadsproduktionen använder många olika slags arbeten, byggmaterial och tjänster som insatsvaror. Av detta följer att man måste välja vilka viktigaste insatsvaror och vilka benämningarna för att mäta dem som används. Valet görs enligt prövning, dvs. det är fråga om ett urval enligt prövning (s.k. prov). Vid valet av representativa benämningar har man redan länge anlitat sakkunniga inom byggbranschen vid Statens tekniska forskningscentral (VTT).
Eftersom det finns ett urval enligt prövning i statistiken är det inte relevant att uppskatta urvalsfelet.
 

Mätfel

Det grundläggande målet med byggnadskostnadsindexet är att i förhållande till kvalitativa och andra definitioner följa prisförändringen på varaktiga byggvaror månatligen.

Man strävar efter att följa prisförändringarna för utvalda produkter i prisinsamlingen med iakttagande av principerna för ett rent prisindex genom att i prisobservationerna eliminera prisförändringar som beror på kvalitetsförändringar. De byggprodukter som ingår i datainsamlingen ska beskrivas och specificeras så noggrant som möjligt. På så sätt är prisuppgifterna för de produkter som följs upp jämförbara över tid. Om jämförbara uppgifter inte kan samlas in för en viss produkt vid på varandra följande tidpunkter eller om tillverkningen av produkten eller ifrågavarande produkttyp upphör, kan den gamla produkten smidigt bytas ut mot en ny produkt i statistikproduktionen.
Storleken på ett eventuellt mätfel har inte utvärderats.
 

Bortfallsfel

Bortfallet av svar vid datainsamlingen för byggnadskostnadsindexet är omkring 4–5 % på månadsnivå. Man strävar efter att minska svarsbortfallet genom att aktivt be om svar.

Jämförbarhet

Geografisk jämförbarhet

Prisbegreppen och kostnadsslagen i byggnadskostnadsindexet följer den europeiska förordningen om företagsstatistik (EBS), så uppgifterna i statistiken är delvis internationellt jämförbara.

Statistikcentralen publicerar dock också mer täckande uppgifter om byggnadskostnadsindexet än vad förordningen om företagsstatistik förpliktar. Det finns till exempel flera byggnadstyper än enligt den internationella miniminivån. Dessutom publiceras reparationsindex för bostadsbyggande, indexvillkor-delindex och överlåtelsepriskoefficienter för inhemska behov, så det finns inte nödvändigtvis något internationellt jämförelseobjekt för dem.
 

Jämförbarhet över tid

Byggnadskostnadsindexets tidsserier är jämförbara. I samband med att basåret ändras avslutas beräkningen av gamla index med deras egen viktstruktur och beräkningen fortsätter genom kedjning. Beräkningen av gamla index görs alltid med det senaste indexets viktstruktur och utifrån de senaste kostnadsuppgifterna.
 

Längden på en jämförbar tidsserie / CC2

Om byggnadskostnadsindexet publiceras långa tidsserier. Det äldsta totalindexet 1935 = 100 som publicerats i databastabellerna är fr.o.m. år 1922 (bara årsuppgift).
 

Intern enhetlighet


 

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

Byggnadskostnadsindexets källmaterial består av prisobservationer från den egna datainsamlingen samt Statistikcentralens övriga prisindex.

Med hjälp av den egna datainsamlingen samlar man in prisuppgifter från tillverkare av byggmaterial samt från olika parti- och detaljhandlare. I byggnadskostnadsindexets viktstruktur har man beaktat distributionskanalen för de produkter som efterfrågas. Samma produkt efterfrågas i allmänhet via olika distributionskanaler i leveranskedjan och prisförändringar som samlats in från olika typer av försäljningsställen viktas med de distributionskanalsvikter som fastställts för varje produkt. I byggnadskostnadsindexet har följande distributionskanaler beaktats (ordnade enligt antalet observationer):
1.    Fabriksleverans
2.    Järnhandel
3.    VVS-grossist
4.    Elgrossist
5.    Trävaruhandel
6.    Färg-, tapet- och kakelbutik e.d. specialbutik
7.    Vitvarubutik
8.    Annan (t.ex. importör)

I beräkningen utnyttjas också uppgifter om jordbyggnadskostnadsindexet, konsumentprisindexet, producentprisindexet för tjänster och producentprisindexet. För att mäta arbetskostnaderna används förtjänstnivåindexet med vilket man kombinerar de sociala kostnaderna som uppdateras av arbetsgivarorganisationerna en gång per år.
Beräkningen av byggnadskostnadsindexet grundar sig på sammanlagt omkring 1 100 prisuppgifter från ungefär 260 uppgiftslämnare. Dessutom används försäljningsmaterial från järnhandlar och webbskrapade uppgifter om prislistor. Av dessa s.k. totalmaterial fås tiotals eller till och med hundra gånger fler observationer än i den normala datainsamlingen. Materialet från järnhandeln används bara i fråga om en del produktgrupper och vid sidan av andra distributionsvägar.  
 

Datainsamlingsmetod

Uppgifterna i byggnadskostnadsindexet samlas in varje månad. En del av uppgifterna är av sådan natur att de uppdateras endast en gång per år.
 

Frekvens för datainsamling

Uppgifterna i byggnadskostnadsindexet samlas in varje månad. En del av uppgifterna är av sådan natur att de uppdateras endast en gång per år.
 

Metoder

Databehandling

Uppdaterade prisuppgifter för mätbara produkter (så kallade produktuttryck) fås varje månad. I det första skedet av indexberäkningen görs en parjämförelse av priserna för produktuttryck (nuvarande pris/föregående månads jämförelsepris). När man har tagit fram de prisrelationer som bildas på detta sätt beräknar man prisrelationsaggregaten för produkter och senare för produktgrupper med hjälp av formeln för viktat geometriskt medelvärde. På detta sätt kan man för den egentliga indexberäkningen också beräkna nivåserier per produktgrupp, det vill säga basindexen per produktgrupp (elementary price indices) enligt kedjeprincipen. Därefter beräknas de egentliga indexen utifrån produktgruppernas basindex enligt indexhierarkin.
Byggnadskostnadsindexet beräknas enligt Laspeyres prisindex. Indexvikterna är från basperioden och de behålls oförändrade under hela basårets beräkningsperiod (ungefär fem år).
Totalindexet för byggnadskostnadsindexet beräknas som ett viktat medelvärde (geometriskt) för fyra husprojekttyper. Vikten för en husprojekttyp i totalindexet bestäms av värdet på den byggproduktion per byggnadstyp som fås från Statistikcentralens statistik över byggnads- och bostadsproduktionen.

För varje husprojekttyp har det fastställts en egen insatsfördelning. Insatserna mäts med en eller flera produkter. I viktningen mellan produkter och produktgrupper beaktas de tidigare presenterade distributionskanalerna. Produktens distributionskanaler och deras vikter varierar från en produkt till en annan, men som helhet är fabriksleverantörerna samt VVS- och elgrossisterna mest betydelsefulla.
Vid bestämningen av projekttypernas interna insatsvikter har man anlitat experthjälp från VTT samt många materialkällor. Bakgrundsinformation om viktstrukturen för det senaste basåret 2021 = 100 finns i VTT:s slutrapport (bara i finska). 
 

Datavalidering

Uppgifterna i byggnadskostnadsindexet valideras systematiskt. Prisförändringar som överskrider en viss tröskelgräns lyfts fram för granskning av beräkningsystemet. Systemet lyfter också fram till exempel observationer som saknas eller produktförändringar som uppgiftslämnarna meddelat för behandling. Vid behov kontaktas uppgiftslämnaren eller uppskattas den information som saknas. Produktförändringar kan behandlas i statistikberäkningen genom att föregående månads pris ändras, så att prisparjämförelsen mellan två månader görs på samma kvalitetsstandardiserade produkt.
 

Dokumentering av metoder

Användarhandboken 2000 = 100 för byggnadskostnadsindexet beskriver olika byggnadskostnadsindex och beräkningsmetoderna för dem samt handleder i användningen av indexen. Bakgrundsinformation om bildandet av viktstrukturen för det senaste basåret 2021 = 100 finns i VTT:s slutrapport (bara i finska). Vikter för senaste basår finns här: Inputindex 2021=100, Byggnadkostnadsindex 2021=100 efter hustyp, Bostadsbyggande 2021=100.

På sidan för metodbeskrivningar för statistiken finns också VTT:s forskningspublikation om byggnadsteknik i anslutning till byggnadskostnadsindexet 2000 = 100.
 

Principer och riktlinjer

Organisation

Tilastokeskus

Organisationsenhet

Yhteiskuntatilastot

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Framställningen av och datainnehållet i byggnadskostnadsindexet styrs av EU:s förordning om företagsstatistik 2019/2152 (EBS). Förordningen förpliktar medlemsstaterna att producera information om byggnadskostnaderna. 

Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Principer för dataskydd

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas. 

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi) 

Sekretess – behandling av uppgifter

Endast personer som deltar i statistikproduktionen får behandla uppgifterna i byggnadskostnadsindexet. Information om företagen som fungerar som uppgiftslämnare eller produkternas pris publiceras inte, utan de uppgifter som publiceras är alltid aggregerade indextal som består av flera observationer. 
 

Principer för offentliggörande

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten. 

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik 

Datautbyte

Indexen för reparationsbyggande inom bostadsbyggandet sänds månatligen för användning i konsumentprisindexet. Dessutom skickas uppgifterna månatligen till Eurostat på publiceringsdagen och Eurostat publicerar uppgifterna på sin webbplats.
 

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.   

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt. 

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.   

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar. 

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter. 

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt. 

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter. 

Uppgifterna i byggnadskostnadsindexet revideras inte.
 

Användarnas behov

Byggnadskostnadsindexet är en inflationsindikator inom byggbranschen. Den lämpar sig väl för granskning av den långsiktiga kostnadsutvecklingen vid husbyggnad.

Byggnadskostnadsindexet används för deflatering av insatser i nationalräkenskaperna och indexen för reparationsbyggande inom bostadsbyggandet används som källmaterial bland annat i konsumentprisindexet. Byggnadskostnadsindexet och dess indexvillkor-delindex (P2000 = 100) har använts som kompensationsindex för byggnadsentreprenader. Numera kan man dock fritt avtala om de justeringsindex som används i entreprenadavtalen. Byggnadskostnadsindexet används tills vidare som justeringsindex i fastighetsbeskattningen vid uppdateringen av referensvärdet för byggnaders beskattningsvärde. Många försäkringspremier är också bundna till byggnadskostnadsindexet. I maximipriskalkylerna för aravabostäder används en överlåtelsepriskoefficient som är bunden till ändringar i byggnadskostnadsindexet. I maximipriskalkylerna för Hitas-bostäder kan även byggnadskostnadsindex användas.
 

Användarnas nöjdhet

Åsikter om användarnöjdheten samlas in via samarbete med intressentgrupper och genom att ta emot användarrespons per e-post och telefon. 
 

Kvalitetsbedömning

Kvaliteten på byggnadskostnadsindexet bedöms i flera skeden av den statistiska processen. I produktionen följer man upp antalet personer som svarat på datainsamlingen och bortfallsprocenten och ber aktivt om de svar som saknas. Riktigheten hos de största prisförändringarna kontrolleras.
 

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Ramarna kompletterar varandra. Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik. 

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi) 

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras. 

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik 

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter. 

Statistikexperter

Liina Arhosalo
överaktuarie
029 551 3612