Statistikens primäruppgifter
Allmän beskrivning
Statistiken beskriver de luftutsläpp som ekonomiska enheter (företag, offentliga aktörer och hushåll) med Finland som hemvist producerat i Finland och i utlandet indelade enligt näringsgrenar och hushåll. I statistiken presenteras utsläpp från varje näringsgren (64 näringsgrenar) och hushållen (specificerat enligt uppvärmning, trafik och annan verksamhet). Luftutsläppen täcker växthusgasutsläpp (koldioxid, metan, dikväveoxid och fluorgaserna HFC, PFC och SF6), biogen koldioxid och luftföroreningarna svaveldioxid, kvävedioxid, kolmonoxid, flyktiga organiska föreningar (NMVOC), ammoniak och småpartiklar (PM 10 och PM2.5). De sammanräknade utsläppen motsvarar utsläppen i Finlands inventering av växthusgaser, till vilka utsläppen av finländska ekonomiska enheter utomlands lagts till och från vilken utsläpp från utländska ekonomiska enheter i Finlands territorium dragits av.
Statistikens population
Statistikens population omfattar alla ekonomiska enheter vars hemort är Finland.
Statistisk enhet
Statistikens grundenhet är näringsgren/hushåll på den exakthetsnivå som används i statistiken. De uppgifter som används i statistiken består av de uppgifter som samlats in för inventeringen av växthusgaser och för Finlands Miljöcentrals CLRTAP-inventering. I beräkningen av utsläpp enligt näringsgrenar utnyttjas också uppgifter från nationalräkenskaperna.
Måttenhet
Måttenheten i statistiken är ton (tusen kilogram).
Referensperiod
Statistikens referensperiod är ett år. Uppgifterna publiceras 21 månader efter statistikårets slut.
Referensområde
Statistiken gäller hela Finlands territorium och vad gäller finländska ekonomiska enheter också verksamhet som bedrivs utomlands.
Sektortäckning
Statistiken täcker alla näringsgrenar samt hushållen. Den täcker utsläpp från alla finländska ekonomiska enheter i Finland och utomlands.
Tidstäckning
Statistiken täcker tidsserien fr.o.m. 2008. Uppgifterna för det senaste året publiceras 21 månader efter statistikårets slut. I samband med en ny publicering uppdateras också tidigare års uppgifter.
Distributionsfrekvens
Uppgifterna publiceras årligen samma tid 21 månader efter utgången av det år som är föremål för statistikföring. I undantagsfall kan felaktiga uppgifter korrigeras också under andra tidpunkter med en korrigeringspublicering. Revideringar av tidigare år sker i samband med normala publiceringar.
Begrepp
Ammoniak bildas huvudsakligen vid användning av gödselmedel i jordbruket. Ammoniak orsakar övergödning och försurning.
Koldioxidutsläpp som härstammar från biomassa uppstår vid förbränning av biomassa. Också biologisk nedbrytning t.ex. på avstjälpningsplatser och vid behandling av avloppsvatten orsakar biogena CO2-utsläpp, men dessa uppskattas inte separat. Till biomassa räknas t.ex. trä, biogas, avloppsslam och biologiskt nedbrytbart avfall. I Finland orsakas största delen av de biogena CO2-utsläppen inom skogsindustrin vid förbränning av svartlut; också annan energiförbränning av trä är en stor källa. De biogena CO2-utsläppen från förbränningen räknas inte som utsläpp från energisektorn inom ramen för inventeringen av växthusgaser, eftersom de ingår i kollagerförändringar inom markanvändningssektorn.
Dikväveoxid (lustgas) är ett ämne som orsakar uttunning av ozonskiktet och en betydande växthusgas. Dess växthusgaseffekt per massenhet är omkring 300 gånger så stor som effekten från koldioxid. Mest dikväveoxidutsläpp orsakas av jordbruket.
NMVOC är den allmänna benämningen på lättflyktiga organiska föreningar, exklusive metan. Flyktiga organiska föreningar frigörs bl.a. i förbränningsprocesser samt vid användning av lösningsmedel. Kväveoxider (NOx) och NMVOC-föreningar reagerar under inverkan av solljus, vilket leder till att ozon bildas.
Mest av alla växthusgaser uppstår det koldioxid, vars utsläpp till stor del uppstår vid användningen av fossila bränslen. I statistiken över luftutsläpp efter näringsgren räknas torv som ett fossilt bränsle. Största delen av de fossila koldioxidutsläppen frigörs i samband med el- och värmeproduktion.
Mest av alla växthusgaser uppstår det koldioxid, vars utsläpp till stor del uppstår vid användningen av fossila bränslen. I luftutsläpp efter näringsgren fossila bränslen innehåller torv. Största delen av de fossila koldioxidutsläppen frigörs i samband med el- och värmeproduktion.
Statistiken över luftutsläpp efter näringsgren som följer förordningen om miljöräkenskaper omfattar också finska medborgares utsläpp från land-, sjö- och lufttransporter samt från finska fiskefartyg utomlands. Från luftutsläppen efter näringsgren avdras utsläppen från utländska medborgares land-, sjö- och lufttransporter inom Finland.
Detta betraktelsesätt med hemvistprincipen är olikt det i inventeringen av växthusgaser, som bara omfattar utsläpp inom Finland oberoende av vilket lands medborgare som orsakar utsläppet (territorialprincipen). Skillnaden mellan inventeringen av växthusgaser och statistiken över luftutsläpp efter näringsgren bokförs för varje utsläppskomponents del i tabellen avstämningsposter.
Tabellen avstämningsposter inkluderar uppgifter om finska medborgares utsläpp från land-, sjö- och lufttransporter och finska fiskefartygs utsläpp utomlands samt utländska medborgares utsläpp från land-, sjö- och lufttransporter inom Finland.
Ett gemensamt mått på växthusgasutsläpp för att sammanräkna hur olika växthusgasutsläpp bidrar till att växthuseffekten ökar.
Kolmonoxid har en indirekt effekt på klimatuppvärmningen, eftersom den ökar halterna av metan och ozon i atmosfären. Kolmonoxid uppstår vid delvis oxidation av kolföreningar. Kolmonoxid används i stor utsträckning inom den kemiska industrin.
Kvävedioxid är en indirekt växthusgas som skapar marknära ozon. Kvävedioxid kan också orsaka sura regn och övergödning. Utsläpp uppstår främst vid förbränning i hög temperatur, men också i samband med vissa industriprocesser.
Metan uppstår i samband med förruttnelse och rötning av organiskt material, t.ex. gödsel, avloppsslam eller biologiskt nedbrytbart avfall. Dessutom uppstår det i samband med husdjurs matsmältning, som är den största källan till metanutsläpp i inventeringen av växthusgaser. Utöver det ovannämnda bildas metan vid ofullständig förbränning och avdunstar vid behandling, transport och distribution av natur- och biogas.
Näringsgrensindelningen delar in enheterna i näringsgrensklasser efter deras huvudsakliga form för ekonomisk verksamhet. Den huvudsakliga verksamheten är den som producerar den största delen av enheternas förädlingsvärde. Som klassificering används Finlands nationella näringsgrensindelning (TOL) som härletts ur Europeiska gemenskapens statistiska näringsgrensin-delning (NACE).
Småpartiklar vars diameter är under 2,5 mikrometer respektive under 10 mikrometer. Småpartiklar frigörs bl.a. vid förbränning, i trafiken och i vissa industriprocesser. Småpartiklarna är skadliga för hälsan.
Svaveldioxid uppstår i samband med användningen av fossila bränslen och smältningen av svavelhaltiga malmer. Tillsammans med vatten bildar svaveldioxid svavelsyra och sura regn. Sura regn har för sin del frätande effekter. Dessutom försurar de vattendragen och inverkar på att skogarna försvinner.
De växthusgaser som ska rapporteras i inventeringen av växthusgaser är koldioxid CO2, metan CH4, dikväveoxid N2O samt fluorerade växthusgaser, dvs. F-gaser (HFC-föreningar (fluorkolväten), PFC-föreningar (perfluorkolväten), svavelhexafluorid SF6 och kvävetrifluorid NF3). Andra viktiga växthusgaser är vattenånga, ozon samt s.k. CFC- och HCFC-föreningar som ingår i Montrealprotokollet. Växthusgaserna försvårar återreflekteringen till rymden av solens värmestrålning, vilket medför att klimatet blir varmare.
Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet
Statistiken har huvudsakligen härletts ur annan statistik. Därför har kvaliteten på källstatistiken en avgörande betydelse för
statistikens tillförlitlighet. Eftersom källstatistiken är av olika slag finns också många olika osäkerhetsfaktorer. I vissa fall kan beräkningsmetoderna för vissa utsläpp i källmaterialen preciseras eller uppdateras. I indelningen i näringsgrenar av utsläppen används i hög grad uppgifter angivna i penningbelopp, vilket inte nödvändigtvis helt motsvarar de fysiska mängderna i alla situationer.
Aktualitet
Statistikuppgifterna publiceras 21 månader efter utgången av det år som är föremål för statistikföring.
Punktlighet
Uppgifterna publiceras 21 månader efter utgången av det år som är föremål för statistikföring, vilket motsvarar den tidtabell som fastställts i förordningen för rapportering av uppgifter till Eurostat.
Jämförbarhet
Geografisk jämförbarhet
Statistiken baserar sig på EU:s förordning om miljöräkenskaper (nr 691/2011, 538/2014) och dess genomförandeförordning (nr 2174/2015). Statistiken motsvarar vad gäller uppgifter och struktur den statistik som publiceras i övriga EU-länder. Definitionerna i förordningen följer också den internationella statistikram för miljöräkenskaper som FN fastställt (System of Environmental Economic Accounting, SEEA) och statistiken är följaktligen i huvudsak jämförbar också med statistik över luftutsläpp efter näringsgren enligt SEEA, vilka framställs utanför EU.
Jämförbarhet över tid
Statistiken är jämförbar över hela tidsserien från och med år 2008. Uppgifterna i tidigare publikationer kan ha
reviderats i nyare offentliggöranden och därför finns jämförbara uppgifter för alla år i det nyaste offentliggörandet.
Enhetlighet över statistikområdena
Uppgifterna i statistiken är vad gäller växthusgaser jämförbara med de uppgifter som publicerats i växthusgasinventeringen och vad gäller övriga utsläpp jämförbara med den CLRTAP-inventering som Finlands miljöcentral publicerat. I jämförelsen med inventeringarna ska man dock beakta de regionala principer som de följer, i vilka alla utsläpp som uppkommer innanför Finlands gränser rapporteras. I statistiken över luftutsläpp efter näringsgren statistikförs däremot utsläpp från finländska ekonomiska enheter som verkar utanför Finlands territorium, medan utsläpp från utländska ekonomiska enheter inom Finlands territorium avgränsas utanför statistiken. I och med denna avgränsning kan uppgifterna i statistiken över luftutsläpp efter näringsgren också slås samman och jämföras med uppgifterna i nationalräkenskaperna, med andra omfattar luftutsläpp efter näringsgren också de ekonomiska enheter som bildar Finlands BNP.
Intern enhetlighet
Uppgifterna i statistiken är vad gäller växthusgaser jämförbara med de uppgifter som publicerats i växthusgasinventeringen och vad gäller övriga utsläpp jämförbara med den CLRTAP-inventering som Finlands miljöcentral publicerat. I jämförelsen med inventeringarna ska man dock beakta de regionala principer som de följer, i vilka alla utsläpp som uppkommer innanför Finlands gränser rapporteras. I statistiken över luftutsläpp efter näringsgren statistikförs däremot utsläpp från finländska ekonomiska enheter som verkar utanför Finlands territorium, medan utsläpp från utländska ekonomiska enheter inom Finlands territorium avgränsas utanför statistiken.
Källmaterial och datainsamlingar
Källmaterial
Statistiken är i huvudsak makrostatistik som sammanställts på basis av övrig statistik, och den har därmed ingen egen datainsamling eller urvalsundersökning. Det viktigaste källmaterialet för statistiken är den inventering av växthusgaser som görs i Statistikcentralen och den CLRTAP-inventering (Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution) som produceras av Finlands miljöcentral. I beräkningen av utsläpp efter näringsgren utnyttjas därtill tillgångs- och användningstabellerna i nationalräkenskaperna. I beräkningen av utsläpp av ekonomiska enheter som verkar utomlands utnyttjas statistik från Tullen, statistik över utrikeshandeln med tjänster och över turismen.
Datainsamlingsmetod
Statistiken har ingen egen datainsamling. Statistiken är makrostatistik som i huvudsak sammanställts på basis av annan statistik.
Frekvens för datainsamling
De uppgifter som använts i statistiken baserar sig på de uppgifter som samlas in årligen.
Metoder
Databehandling
Materialet och primäruppgifterna i statistiken utgörs av växthusgas- och CLRTAP-inventeringarna. I beräkningen av utsläppsuppgifter för näringsgrenarna slås detta material samman och mer detaljerade källuppgifter som omfattas av dessa med uppgifterna i nationalräkenskaperna.
Datavalidering
Statistiken är till största del makrostatistik som sammanställts på basis av annan statistik, och därför valideras inte källmaterialet separat. De uppgifter som publiceras i statistiken jämförs med de uppgifter som publicerats i inventeringen av växthusgaser, energisstatistiken och nationalräkenskaperna och deras riktighet och motsvarighet granskas.
Principer och riktlinjer
Organisation
Statistikcentralen<o:p></o:p>
Organisationsenhet
Ekonomisk statistik<o:p></o:p>
Lagstiftning och andra överenskommelser
Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Principer för dataskydd
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas.
Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Principer för offentliggörande
Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.
Ytterligare information:
Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistikDatautbyte
Uppgifterna publiceras på Statistikcentralens webbplats ungefär 21 månader efter utgången av det år som är föremål för statistikföring. I enlighet med EU:s förordning om miljöräkenskaper (nr 691/2011, 538/2014) överlämnas uppgifter till Eurostat 21 månader efter utgången av det år som är föremål för statistikföring. Eurostat publicerar uppgifter på sin egen webbplats tillsammans med övriga EU-länders uppgifter några månader efter att uppgifterna överlämnats.
Tillgänglighet och tydlighet
Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.
Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.
Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.
Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.
Riktlinjer för revidering av uppgifter
Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
Kvalitetsbedömning
Finlands officiella statistik är en täckande statistiksamling som beskriver utvecklingen och läget i samhället. Den omfattar nästan 300 statistikgrenar inom 26 ämnesområden. Producenterna Anvisning 6.2.2020 12 (19) av Finlands officiella statistik har godkänt ett gemensamt kvalitetslöfte, där de förbinder sig till gemensamma kvalitetsmål och åtgärder för tryggande av kvaliteten. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik. God praxis för statistik presenteras i Statistikcentralens handbok Laatua tilastoissa (ung. Kvalitet inom statistiken).
Kvalitetssäkring
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.
Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)
Användarnas tillgång
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.
Ytterligare information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.
