Dokumentation för statistiken Forsknings- och utvecklingsfinansiering i statsbudgeten:
Begrepp
Forskning- och utvecklingsverksamhet
Egenskaper hos forskning och utveckling:
Strävan efter ny information: FoU:s syfte är att producera ny information och nya resultat. Att enbart tillämpa befintlig information för att skapa nya lösningar, produkter, processer eller ny praxis är inte forsknings- och utvecklingsverksamhet.
Kreativitet: Kreativitet, problemställning, tillämpning och utveckling av nya begrepp och idéer är präglande för FoU-verksamheten. Ett rutinmässigt förnyande eller utvecklande av produkter, processer, praxis eller modeller är inte FoU-verksamhet.
Inte säkert att det lyckas: Särpräglande för FoU-verksamheten är en osäkerhet både vad gäller resultaten och resurserna.
Systematisk verksamhet: FoU-verksamheten utförs planenligt och man följer upp realiseringen av den. Verksamheten har ett definierat syfte och inriktade planerade resurser. FoU-verksamheten har ofta organiserats som ett projekt, men kan även vara målinriktad verksamhet utförd av en person eller en grupp.
Ger resultat som kan överföras och/eller upprepas: Den information och de resultat som FoU-arbetet ger kan upprepas och överföras.
Forskning- och utveckling täcker följande funktioner
Grundforskning: Systematisk verksamhet för att erhålla ny kunskap utan att primärt syfta på någon tillämpning. Grundforskning är till exempel analyser av egenskaper, strukturer och beroendeförhållanden, vilkas avsikt är att skapa, testa och förklara nya hypoteser, teorier och lagbundenheter.
Tillämpad forskning: Systematisk verksamhet för att erhålla ny kunskap med en bestämd praktisk tillämpning som primärt syfte. Syftet kan till exempel vara att söka efter tillämpningar av grundforskningens resultat eller skapande av nya metoder eller medel för att lösa ett bestämt problem.
Med utvecklingsverksamhet avses användning av kunskap som förvärvats med tillhjälp av forskning och/eller praktisk erfarenhet för att åstadkomma nya produkter, tjänster, produktionsprocesser, -metoder eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana.
Forskningsanslag
Samhällspolitiskt mål
Mark, vatten och atmosfär
Miljöskydd
Rymden
Markanvändning, trafiksystem och annan infrastruktur
Energi
Främjande av industrin
Hälso- och sjukvård
Jordbruk, skogsbruk och fiske
Utbildning
Kultur
Samhälleliga och sociala strukturer och processer
Universitet
Annan allmän vetenskaplig utveckling
Försvar
Statlig forskningsinstitut
Institut med förkortning (förvaltningsområde):
Utrikespolitiska institutet UPI (riksdagen)
Statens ekonomiska forskningscentral VATT (FM)
Naturresursinstitutet LUKE (JSM)
Livsmedelsverket (JSM)
Lantmäteriverket LMV (JSM)
Meteorologiska institutet (KM)
Geologiska forskningscentralen GFC (ANM)
Teknologiska forskningscentralen VTT Ab * (ANM)
Strålsäkerhetscentralen STUK (SHM)
Institutet för hälsa och välfärd THL (SHM)
Arbetshälsoinstitutet TTL (SHM)
Finlands miljöcentral SYKE (MM)
* icke-vinstsyftande bolag med statliga specialuppgifter
Den primära uppgiften för statens (sektor-)forskningsinstitut, som hör till de viktigaste aktörerna inom sektorforskningen, är att skaffa, producera och förmedla uppgifter som underlag för det politiska beslutsfattande och utvecklingen av samhället. Utöver forskningsuppgifter har instituten i skiftande utsträckning olika expert-, övervaknings-, utbildnings- och rådgivningsuppgifter samt andra myndighetsuppgifter, avgiftsbelagd och annan serviceverksamhet o.d. Forskningsinstituten producerar tjänster horisontellt till olika förvaltningsområden samt till den övriga offentliga sektorn. De producerar tjänster också åt företag liksom åt aktörer inom den tredje sektorn.
Största delen av forskningsinstitutens forsknings- och utvecklingsverksamhet finansieras med budgetanslag. Verksamheten finansieras utöver med anslagsmedel allt mer med extern finansiering, som består av intäkterna från den avgiftsbelagda serviceverksamheten, samt med finansiering från annat håll än från institutets egen budget. Den externa finansieringen kommer från flera olika källor efter att i huvudsak konkurrensutsatts, både från den inhemska offentliga och privata sektorn och från internationella källor. Andelen extern finansiering grundar sig på institutens resultatmål och har sålunda uppskattats.
Principer och riktlinjer
Organisation
Lagstiftning och andra överenskommelser
Principer för dataskydd
Principer för offentliggörande
Kvalitetssäkring
Tilastokeskus noudattaa tilastoja laatiessaan Euroopan tilastojen käytännesääntöjä (Code of Practice, CoP) ja niihin pohjautuvaa laadunvarmistuskehikkoa (Quality Assurance Framework, QAF). Käytännesäännöt koskevat tilastoviranomaisten riippumattomuutta ja vastuuvelvollisuutta sekä prosessien ja julkaistavan tiedonlaatua. Periaatteet ovat yhteensopivat YK:n tilastokomission hyväksymien virallisen tilaston periaatteiden kanssa ja täydentävät niitä. Myös Suomen virallisen tilaston laatukriteerit ovat yhteensopivat Euroopan tilastojen käytännesääntöjen kanssa. Periaatteet ovat myös yhteensopivat Euroopan laatupalkintoperiaatteiden (EFQM) kanssa.
Asiasta kerrotaan enemmän Tilastokeskuksen laadunhallinnan sivulla.
Tilastokeskuksessa tehdään vuosittain tilastojen läpivalaisuja, joilla osaltaan varmistetaan tilastojen laatua.