Dokumentation som var i kraft 22.11.2022

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Arbetskraftsundersökningen ger en färsk och täckande bild av arbetskraften och förändringarna på arbetsmarknaden. I offentligheten följer man varje månad med hur i synnerhet sysselsättningen och arbetslösheten har förändrats jämfört med motsvarande månad året innan. Säsongrensade siffror används vid följning av förändringstrenden. Undersökningen ger även information om personer i arbetsför ålder, som inte är sysselsatta eller arbetssökande. Från och med år 2003 har man med hjälp av delurval även fått uppgifter om hushållens struktur samt verksamheten hos hushållets i förhållande till arbetsmarknaden.
En beskrivning av datainnehållet i arbetskraftsundersökningen finns på: https://tilastokeskus.fi/til/tyti/tyti_2021-03-02_tlu_001_sv.html.

Statistikens population

Statistiken baseras på urvalsmaterial som insamlas varje månad genom intervjuer. Populationen i arbetskraftsundersökningen består av personer i åldern 15–89 år som bor stadigvarande i Finland. Populationen omfattar även personer som vistas utomlands tillfälligt (kortare tid än ett år) samt utlänningar som är registrerade i Finlands befolkningsdatasystem och som vistas åtminstone ett år i Finland.
I undersökningen fastställs åldern enligt den verkliga åldern vid intervjutidpunkten. Därför ingår en 14-åring i urvalet, men hen tas med först när hen fyllt 15 år. På motsvarande sätt utelämnas 90 år fyllda personer från undersökningen.   
 Urvalet för arbetskraftsundersökningen tas ut två gånger per år som ett stratifierat systematiskt urval ur Statistikcentralens befolkningsdatabas som grundar sig på det centrala befolkningsregistret. Som stratum används NUTS1-indelningen: Fastlandsfinland (15–74 år) och landskapet Åland (15–74 år) och 74–89 år åldersgrupp. Av Ålands befolkning tas ett dubbelt urval i relation till befolkningsandelen. Urvalsramen har sorterats i stratum enligt hemortsbeteckningen, det vill säga urvalet indelas geografiskt, likaså populationen (geografiskt självviktande urval). Till halvårsurvalet tas totalt 15 600 personer:
•    Fastlandsfinland: 14 800
•    Åland: 200
Halvårsurvalet delas jämnt i månadsurval. I varje månads urval ingår ungefär 12 500 personer, i medeltal ungefär var 370:e person i populationen.
I största delen av Europas länder baseras den datainsamling som görs för en arbetskraftsundersökning på ett hushållsurval, vilket innebär att man samtidigt intervjuar hushållets alla medlemmar som bor på en viss adress. Utöver Finland är urvalet individbaserat endast i Sverige, Danmark och Schweiz, det vill säga endast en person som upptagits i urvalet intervjuas. Enligt EU:s förordning krävs också data om hushållet, och i Finland löses det här genom att man nyttjar panelegenskapen i arbetskraftsundersökningen.

Statistisk enhet

I arbetskraftsundersökningen är den statistiska enheten en person.

Måttenhet

Måttenheter i arbetskraftsundersökningen är antalet personer (1000 personer) och antalet arbetstimmar (1000 timmar).

Referensperiod

Merparten av frågorna i arbetskraftsundersökningen gäller en vecka under undersökningsmånaden. Data samlas genom att fråga alla som intervjuas vad de gjort under veckan i fråga. I datainsamlingen för arbetskraftsundersökningen används en fortlöpande undersökningsvecka. Det här innebär att årets alla veckor är representerade i undersökningen och urvalet fördelas jämnt på alla veckor.
Kvartals- och årsresultaten är medelvärden av månadsresultaten, det vill säga de beskriver situationen under en ”genomsnittlig” vecka under undersökningsperioden. Data som gäller arbetsinsatsen är summan av resultaten under perioderna.

Referensområde

Referensområde för arbetskraftsundersökningen är hela Finland. Data kan genereras med indelning enligt regionförvaltningsverk (RFV), närings-, trafik- och miljöcentral (NTM-central) samt landskap.

Sektortäckning

Utifrån data som uppgiftslämnarna i arbetskraftsundersökningen gett skapas en bild av verksamheten hos hela Finlands befolkning i åldern 15–74 år på arbetsmarknaden under en veckas tid på månads-, kvartals- och årsnivå och av befolkning i åldern 15–89 år endast årligen.

Tidstäckning

Enhetliga tidsserier i enlighet med den internationella arbetsorganisationen ILO:s definitioner finns tillgängliga på webbplatsen sedan år 1989.

Distributionsfrekvens

De mest centrala månads- och kvartals- och årsresultaten publiceras på utsatta datum på arbetskraftsundersökningens webbsida https://www.stat.fi/sv/statistik/tyti.

De uppgifter som publiceras är slutliga. Endast säsongrensningen kan i någon mån ändra de senaste säsongrensade månatliga resultaten. Månadsuppgifterna publiceras ungefär tre veckor efter att undersökningsperioden gått ut. Kvartalsuppgifterna publiceras samtidigt med uppgifterna för den sista månaden i respektive kvartal. Kvartalsuppgifterna är statistiskt sett tillförlitligare än månadsuppgifterna och innehåller mera detaljerad information bl.a. om sysselsättningen och arbetsinsatser efter näringsgren samt exaktare regionala uppgifter.

Mera detaljerade resultat publiceras i årsstatistiken. Material levereras kvartalsvis till EU:s statistikbyrå, Eurostat. Materialet används för att framställa statistik över medlemsländerna.

Begrepp

Andelen unga som inte arbetar, studerar eller fullgör värnplikt

Definitionen i Statistikcentralens arbetskraftsundersökning "andelen unga som inte arbetar, studerar eller fullgör värnplikt" beskriver andelen unga i åldern 15-24 år som inte arbetar, studerar för examen, deltar i kursutbildning eller är beväring eller i civiltjänst av hela åldersgruppen.

Siffran i Statistikcentralens arbetskraftsundersökning avviker något från det nästan motsvarande måttet NEET-tal (NEET rate) som Eurostat använder. NEET är en förkortning av definitionen "Not in Employment, Education or Training", dvs. inte i arbete, utbildning som leder till examen eller kursutbildning. Siffran som Eurostat publicerar baserar sig på ett material där unga som är beväringar eller i civiltjänst inte ingår i populationen.

Arbetade timmar per år

Antalet arbetade timmar per år är summan av alla sysselsattas arbetade timmar, dvs. den faktiska arbetsinsatsen, och de beräknas på basis av utförd veckoarbetstid. Arbetade timmar omfattar timmar i huvud- och bisyssla samt övertidstimmar med och utan lön. Arbetade timmar kan också beräknas per månad och kvartal.

Arbetade timmar per år

Arbetade timmar är summan av de arbetstimmar som alla sysselsatta utfört, dvs. den faktiska arbetsinsatsen. Den kan beräknas månatligen, kvartalsvis eller årligen. Arbetade timmar omfattar timmarna för huvud- och bisyssla samt övertidstimmar med eller utan lön.

Arbetsgivarföretagare

Företagare som har anställd arbetskraft.

Arbetsgivarsektorn

Sysselsatta klassificeras efter arbetsgivare till offentlig eller privat sektor. Den offentliga sektorn indelas vidare i staten och kommuner. Arbetsgivarsektorn definieras enligt företagsregistrets uppgifter om arbetsplats eller företag. Klassificeringen av arbetsgivarsektorn baserar sig på den officiella sektorindelningen 2012.

Arbetskraft

Till arbetskraften hör personer som under referensveckan hörde till kategorin sysselsatta eller kategorin arbetslösa.

Arbetslös

Arbetslösa är personer som under undersökningsveckan är utan arbete (var inte i lönearbete eller arbetade inte som företagare) och under de senaste fyra veckorna aktivt har sökt arbete som löntagare eller företagare, och som skulle kunna börja arbeta inom två veckor. Också personer som är utan arbete och väntar på att börja ett avtalat arbete inom tre månader räknas som arbetslösa, om de skulle kunna börja arbetet inom två veckor. Som arbetslösa räknas även personer som är permitterade tills vidare och som uppfyller ovanstående kriterier.

Arbetsnärvarograd

Den procentuella andelen personer i arbete i relation till det totala antalet sysselsatta.

Avtalsenlig veckoarbetstid

Löntagares avtalsenliga veckoarbetstid baserar sig på ett skriftligt eller muntligt arbetsavtal. Arbetstiden kan också vara fastställd i ett allmänt kollektivavtal. Om det minsta antalet timmar anges i arbetsavtalet, avser man med detta avtalsenlig veckoarbetstid. Om en person har årsarbetstid, totalarbetstid, nolltimmesavtal, ackords- eller provisionsarbete, anses personen inte ha avtalsenlig veckoarbetstid.

Bisyssla

Arbete som en löntagare eller företagare utför vid sidan av huvudsysslan. Bisyssla är det arbete som personen använder mindre tid till jämfört med huvudsysslan. En särskiljning av huvudsyssla och bisyssla baserar sig på svarspersonens egen uppgift.

Deltidsarbete

Som personer som utför deltidsarbete klassificeras löntagare och företagare som uppger att de arbetar deltid på sin huvudarbetsplats. Definitionen baserar sig inte på timgränser, utan på svarspersonens egen uppfattning om arbetets deltid.

Ej i arbetskraften

Med 'ej i arbetskraften' avses personer som under undersökningsveckan inte var sysselsatta eller arbetslösa. För kategorin 'ej i arbetskraften' kan även beteckningen 'utanför arbetskraften' användas.

Ensamföretagare

Företagare eller yrkesutövare utan avlönad arbetskraft.

Företagare

Som företagare räknas personer som bedriver ekonomisk verksamhet för egen räkning och på eget ansvar. Företagare kan vara arbetsgivarföretagare eller ensamföretagare såsom yrkesutövare eller frilansare. Personer, som är verksamma i ett aktiebolag och som ensamma eller tillsammans med sina familjer äger minst hälften av företaget, räknas som företagare.

Företagarfamiljemedlem

En person som arbetar utan lön i ett företag eller på en gård som ägs av en familjemedlem.

Heltidsarbete

Som personer som utför heltidsarbete klassificeras löntagare och företagare som uppger att de arbetar heltid på sin huvudarbetsplats. Definitionen baserar sig inte på timgränser, utan på svarspersonens egen uppfattning om arbetets heltid.

Huvudsyssla

En huvudsyssla är en sysselsatts enda eller huvudsakliga arbete. Om den sysselsatta har flera arbeten, är huvudsysslan den som personen använder mest tid till. En särskiljning av huvudsyssla och bisyssla baserar sig på svarspersonens egen uppgift.

Hyrt arbete

Anställningsförhållande där löntagaren arbetar genom ett företag som förmedlar eller hyr ut arbetskraft.

I arbete/ej i arbete

Sysselsatta klassificeras som i arbete, om de arbetade en dag eller mer under undersökningsveckan. Sysselsatta klassificeras som ej i arbete, om de var tillfälligt frånvarande från arbetet under hela undersökningsveckan t.ex. på grund av semester, sjukdom eller permittering.

Icke-sysselsatt

Icke-sysselsatt är en person som är arbetslös eller utanför arbetskraften.

Kvällsarbete

Kvällsarbete är arbete som utförs mellan klockan 18 och 23.

Långtidsarbetslös

En långtidsarbetslös är en person som varit arbetslös utan avbrott i 12 månader eller längre.

Löntagare

En löntagare är en person som utför arbete mot lön eller arvode. Löntagarna indelas i arbetare och tjänstemän.

Nattarbete

Nattarbete är arbete som utförs mellan klockan 23 och 06.

Normal veckoarbetstid

Den sysselsattas normala veckoarbetstid är den normala eller genomsnittliga arbetstiden per vecka i huvudsysslan. För löntagare inräknas i normal arbetstid avlönat och oavlönat övertidsarbete som blivit praxis. Frånvaro, såsom semestrar eller sjukfrånvaro, inverkar inte på den normala arbetstiden.

Näringsgren

Näringsgrenen för den sysselsattas huvud- och bisyssla bestäms enligt näringsgrenen för arbetsgivarens arbetsställe eller det egna företaget. Vid bestämningen av näringsgren används Statistikcentralens näringsgrensindelning.

Offentliga sektorn

Den offentliga sektorn omfattar staten och kommunerna. Statssektorn omfattar staten, universiteten, Folkpensionsanstalten, statens affärsverk och socialskyddsfonderna. Kommunerna och samkommunerna omfattar kommunförvaltningen, det kommunala skolväsendet, kommunernas och samkommunernas serviceinrättningar och arbetsställen som inte har bolagsform, såsom hälsocentraler, sjukhus, daghem samt kommunernas och samkommunernas affärsverk.

Permitterad

En person definieras i arbetskraftsundersökningen som permitterad, om han eller hon har varit helt frånvarande från arbetet (också bisyssla) under undersökningsveckan och i intervjun anger permittering som orsak till frånvaron. Personen kan vara permitterad antingen för viss tid eller tills vidare. En permitterad kan antingen definieras som sysselsatt, arbetslös eller utanför arbetskraften (beskrivs närmare i metodbeskrivningen http://tilastokeskus.fi/til/tyti/tyti_2013-08-20_men_006_sv.html).

Privata sektorn

Den privata sektorn omfattar bolag, också bolag med statlig majoritet eller bolag ägda av kommunen, företag, stiftelser, andelslag eller föreningar, självständiga företagare och yrkesutövare samt privatpersoner som fungerar som arbetsgivare. Till den privata sektorn räknas också icke-vinstsyftande organisationer som t.ex. kyrkan och församlingarna.

Relativt arbetskraftstal

Procentandelen personer som hör till arbetskraften av befolkningen i samma ålder.

Relativt arbetslöshetstal

Det relativa arbetslöshetstalet är procentandelen arbetslösa av arbetskraften i samma ålder, dvs. av sysselsatta och arbetslösa.

Relativt arbetslöshetstal

Det relativa arbetslöshetstalet är procentandelen arbetslösa av arbetskraften i samma ålder, dvs. av sysselsatta och arbetslösa. Det relativa arbetslöshetstalet för hela befolkningen räknas som procentandelen 15-74-åriga arbetslösa av arbetskraften i samma ålder.

Relativt bisysslotal

Procentandelen sysselsatta som utförde bisyssla under undersökningsveckan av alla sysselsatta.

Relativt sysselsättningstal

Det relativa sysselsättningstalet är procentandelen sysselsatta av befolkningen i samma ålder.

Relativt sysselsättningstal

Procentandelen sysselsatta av befolkningen i samma ålder. Det relativa sysselsättningstalet för hela befolkningen räknas som procentandelen 15-64-åriga sysselsatta av befolkningen i samma ålder.

Relativt övertidstal

Procentandelen löntagare som arbetade övertid med lön under undersökningsveckan av alla sysselsatta.

Sjukdag

En sjukdag är en frånvarodag från huvudsysslan under undersökningsveckan, som beror på den sysselsattas egen sjukdom eller olycka. Också halva dagar räknas med.

Skiftarbete

Skiftarbete är arbete där skiften avlöser varandra regelbundet och växlar vid på förhand överenskomna tidpunkter. Om personer arbetar regelbundet bara ett visst skift, t.ex. nattskift, räknas de inte som skiftarbetare.

Socioekonomisk ställning

Löntagarna klassificeras efter socioekonomisk ställning som högre och lägre tjänstemän samt arbetare. Företagare kan klassificeras som arbetsgivarföretagare, ensamföretagare och företagarfamiljemedlemmar. I klassificeringen används Statistikcentralens klassificering av socioekonomisk ställning.

Sysselsatt

En sysselsatt är en person som under referensveckan har arbetat i minst en timme för att få lön eller företagarinkomst eller som har arbetat utan lön i ett företag eller på en gård som ägs av en familjemedlem. Också en person som tillfälligt varit frånvarande från arbetet under referensveckan räknas som sysselsatt, om orsaken är moderskaps- eller faderskapsledighet, föräldraledighet, egen sjukdom, semester eller arbetstidsarrangemang eller om frånvaron från arbetet på grund av annan orsak varar högst tre månader.

Sysselsatt

En sysselsatt är en person som under referensveckan har arbetat i minst en timme för att få lön eller företagarinkomst eller som har arbetat utan lön i ett företag eller på en gård som ägs av en familjemedlem. Också en person som tillfälligt varit frånvarande från arbetet under referensveckan räknas som sysselsatt, om orsaken är moderskaps- eller faderskapsledighet, föräldraledighet, egen sjukdom, ledighet eller arbetstidsarrangemang; eller om frånvaron varar i mindre än tre månader.

Sysselsatt

En sysselsatt är en person som under referensveckan har arbetat i minst en timme för att få lön eller företagsinkomst. Också en person som tillfälligt varit frånvarande från arbetet under undersökningsveckan räknas som sysselsatt, om orsaken är moderskaps- eller faderskapsledighet, inkomstrelaterad föräldraledighet, egen sjukdom, ledighet eller arbetstidsarrangemang; eller om frånvaron varar i mindre än tre månader.

Utförd veckoarbetstid

Utförd veckoarbetstid är det antal arbetstimmar som en löntagare, företagare eller företagarfamiljemedlem som arbetat under undersökningsveckan utfört under undersökningsveckan. Den utförda veckoarbetstiden frågas separat för huvud- och bisysslan. Den omfattar också övertidstimmar med eller utan lön. Å andra sidan förkortas den utförda veckoarbetstiden av semestrar, söckenhelger och frånvaro av annan orsak (t.ex. sjukdom).

Utförd veckoarbetstid

Utförd veckoarbetstid är det antal arbetstimmar som en sysselsatt löntagare, företagare eller företagarfamiljemedlem utfört under undersökningsveckan. Den utförda veckoarbetstiden frågas separat för huvud- och bisysslan. Den omfattar också övertidstimmar med eller utan lön. Å andra sidan förkortas den utförda veckoarbetstiden av semestrar, söckenhelger och frånvaro av annan orsak (t.ex. sjukdom).

Utförd årsarbetstid

Utförd årsarbetstid är ett kalkylmässigt begrepp, som fås genom att dividera de arbetstimmar som alla sysselsatta utfört under ett år med årsgenomsnittet för antalet sysselsatta. På så vis får man den genomsnittliga årsarbetstiden per sysselsatt. Den utförda årsarbetstiden kan beräknas separat också för löntagare.

Visstidsjobb

Till visstidsanställda räknas löntagare med ett arbetsavtal som ingåtts på viss tid eller för den tid det tar att utföra ett bestämt arbete.

Yrke

Yrkesuppgiften baserar sig i arbetskraftsundersökningen på den intervjuades egen utsago. Den sysselsattas yrke bestäms enligt yrket för huvudsysslan. Den arbetslösas yrke bestäms enligt situationen före arbetslösheten. I arbetskraftsundersökningen klassificeras yrket enligt de yrkesklassificeringar som Statistikcentralen använder.

Yrkesställning

Yrkesställningen klassificerar de sysselsatta i grupperna personer i avlönat arbete, dvs. löntagare, samt i företagare och företagarfamiljemedlemmar. Företagare kan vidare klassificeras som ensamföretagare och arbetsgivarföretagare. Den arbetslösas yrkesställning bestäms enligt det yrke som personen utövade före arbetslösheten.

Årsarbetstid

Se utförd årsarbetstid.

Övertid

Övertid är arbete som löntagare utför i huvudsysslan utöver den avtalsenliga arbetstiden. Övertid kan vara antingen med eller utan lön. Övertid med lön ersättas i form av pengar eller ledighet.

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

Tillförlitligheten i arbetskraftsundersökningens siffror påverkas av mätningsfel, svarsbortfall i urvalet samt slumpvariation.  Mätningsfel kan uppstå om frågorna förstås och tolkas på olika sätt eller om uppgiftslämnarna utelämnar detaljer. Vi strävar efter att minska mätningsfelen genom att utbilda intervjuarna och testa blanketten.
Svarsbortfallet kan indelas i enhetsbortfall och partiellt bortfall, det vill säga delbortfall. Med enhetsbortfall avses att urvalspersonerna inte ger någon intervju till exempel på grund av att de nekat till en intervju eller inte kunnat nås. Enhetsbortfall kan korrigeras med viktkoefficienter. Med partiellt bortfall avses frågespecifikt bortfall. Då har man fått en intervju, men brister finns i en del frågor till exempel på grund av att intervjun avbrutits eller att uppgiftslämnaren inte velat svara.

Slumpvariationen i urvalet innebär att siffor som beräknats utifrån olika urval avviker från varandra. När den slumpvariation som beror på urvalet ska uppskattas i olika situationer är huvudprincipen att siffrorna innehåller ju mindre osäkerhet som beror på urvalet, 1) desto större samplet som siffrorna är kalkylerade från och 2) desto större befolkningsgrupp som siffrorna beskriver. Till exempel de siffor som gäller ett kvartal är mera exakta än de månadssiffror som gäller samma sak, eftersom kvartalssiffrorna har fåtts genom att intervjua tre gånger så många personer jämfört med månadssiffrorna. Siffrorna som gäller hela året är de mest exakta. Den sist nämnda principen innebär att de siffor om antalet sysselsatta och arbetslösa som fåtts med ett lika stort urval, det vill säga estimaten, är ju exaktare desto större delgrupp de gäller. När den delgrupp som granskas minskar ökar den slumpmässiga variationen som beror på urvalet. Därför är t.ex. antalet arbetslösa i olika åldersgrupper eller i olika regioner inte lika tillförlitliga som det totala antalet arbetslösa.

Aktualitet

Resultat från arbetskraftsundersökningen publiceras varje månad, varje kvartal och varje år. Månadsuppgifterna publiceras ungefär tre veckor efter att undersökningsperioden gått ut. Kvartalsuppgifterna publiceras samtidigt med uppgifterna för den sista månaden i respektive kvartal. Mera detaljerade resultat publiceras i årsstatistiken ungefär fyra månader efter undersökningsårets slut.

Punktlighet

Det förekommer ingen fördröjning mellan publiceringskalendern och det faktiska publiceringsdatumet.

Jämförbarhet

Geografisk jämförbarhet

Det nuvarande datainnehållet i arbetskraftsundersökningen bygger i huvudsak på EU:s förordningar om arbetskraftsundersökningar (577/98, 2257/2003 och 430/2005). En mer detaljerad beskrivning av Europeiska unionens arbetskraftsundersökning finns på adressen: http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Labour_market_and_Labour_force_survey_(LFS)_statistics.
De begrepp och definitioner som förekommer i undersökningen följer rekommendationerna av FN:s internationella arbetsorganisation ILO och Europeiska unionens statistikverks förordningar, vilket innebär att statistikens data är internationellt jämförbar och täcker hela Finland.

Jämförbarhet över tid

Den månatliga arbetskraftsundersökningen, till en början kallades den arbetskraftsförfrågan, har utförts sedan år 1959. Under denna tid har datainnehållet, datainsamlingssätten och metoderna utvecklats flera gånger. De viktigaste uppgifterna finns att tillgå som en jämförbar tidsserie fr.o.m. år 1989.

Till att börja med gjordes datainsamlingen, som då var innehållsmässigt mindre omfattande, som en postenkät. År 1976 blev datainnehållet mer omfattande och metoden reviderades. Åren 1977–1993 bestod undersökningen av månadsförfrågan samt en kompletterande årlig intervju per telefon. Datainsamlingen för månadsförfrågan ändrades år 1983 från en förfrågan per post till en telefonintervju, och därför minskade svarsbortfallet från ungefär 30 procent till 4 procent.

När Finland blev medlem i Europeiska unionen harmoniserades arbetskraftsundersökningen med Europeiska unionens gemensamma arbetskraftsundersökning. Till en början, under åren 1995–1998, samlades uppgifterna för EU-arbetskraftsundersökningen in via separata intervjuundersökningar på våren, under mars–maj. Månadsundersökningen reviderades stegvis att svara mot EU-arbetskraftsundersökningen År 1997 utvidgades innehållet i månadsundersökningen, vid datainsamlingen övergick man till datorstödda telefonintervjuer (CATI) och begreppen och definitionerna harmoniserades för att bättre än tidigare motsvara Europeiska unionens och FN:s internationella arbetsorganisation ILO:s anvisningar och rekommendationer. Definitionen av arbetslös justerades i maj 1998 och de publicerade tidsserierna korrigerades retroaktivt fr.o.m. år 1989 att motsvara de nya definitionerna.

I början av 1997 tolkades jobbsökningsaktiviteten friare än i EU:s och ILO:s rekommendationer när det var fråga om jobbsökning via arbetskraftsbyrån.  Under tiden 1.1.1997–30.4.1997 godkändes som aktivt arbetssökande att man hade kontakt med arbetskraftsbyrån en gång under 6 månader. Därefter förkortades tiden till 3 månader (under tiden 1.5.1997–30.4.1998). Från och med 1.5.1998 övergick man till en period på fyra veckor i enlighet med EU:s och ILO:s kriterier, för arbetssökning med alla metoder.

I april 1999 utvidgades datainnehållet i arbetskraftsundersökningen ytterligare, när månadsundersökningen och EU-arbetskraftsundersökningen sammanslogs till en fortlöpande arbetskraftsundersökning. I början av år 2000 övergick man till fortlöpande datainsamling, där alla årets veckor är undersökningsveckor. Tidigare insamlades data för respektive månad under en undersökningsvecka, vanligen månadens mittersta vecka. Övergången till en fortlöpande undersökningsvecka påverkade data om arbetsdagar och arbetstimmar, och därför är den inte från och med år 2000 helt jämförbar med tidigare data. Det här påverkade siffrorna om antalet personer i arbete endast litet enligt Statistikcentralens redogörelse (Arbetskraftsstatistiken 2000). År 2003 utökades undersökningens datainnehåll med en hushållsdel som insamlas med ett delurval. År 2008 lanserades en ny datainsamlingsblankett: undersökningens datainnehåll ändrades något och en del data började insamlas med ett delurval, och data som insamlas i delurvalet används endast som årsdata. Även en del definitioner på begrepp ändrades. Förnyelserna baserades på EU:s förordningar, och man strävade efter att förbättra jämförbarheten i EU-ländernas statistik över arbetskraft. I början av 2021 reviderades arbetskraftsundersökningens datainnehåll, datainsamling och uppskattningsmetod.

Enhetlighet över statistikområdena

Utöver arbetskraftsundersökningen har Statistikcentralen också annan statistik som gäller arbetsmarknaden, såsom undersökningen om lediga arbetsplatser, arbetsmiljöundersökningen, statistiken över arbetskonflikter, statistiken över olycksfall i arbetet samt sysselsättningsstatistiken. Av dessa producerar sysselsättningsstatistiken information om befolkningens verksamhet i förhållande till arbetsmarknaden. Dess data avviker något från data i arbetskraftsundersökningen på grund av datainsamlingssättet och definitionen på personer i arbete och arbetslösa. Sysselsättningsstatistiken är ett totalmaterial som baserar sig på olika myndigheters registeruppgifter. De uppgifter i sysselsättningsstatistiken som berättar om personernas verksamhet gäller i huvudsak årets sista vecka. Statistikens uppgifter om arbetslöshet baserar sig på Arbets- och näringsministeriets register över arbetssökande. Det tar drygt 1 1/2 år att färdigställa statistiken, förhandsdata färdigställs på ungefär ett år. Eftersom sysselsättningsstatistiken är ett totalmaterial ger den bättre regionala uppgifter (även efter kommun) än arbetskraftsundersökningen samt uppgifter om små befolkningsgrupper, t.ex. om små näringsgrenar och yrkesområden. De begrepp i sysselsättningsstatistiken som bygger på administrativa register är inte internationellt jämförbara.

Europeiska unionens statistikverk, Eurostat, publicerar resultat från arbetskraftsundersökningen i Finland och dessa resultat skiljer sig något från de resultat som publiceras i Finland på så vis att värnpliktiga inte ingår i Eurostats data. I de flesta EU-länderna hör värnpliktiga inte till arbetskraftsundersökningens population, dvs. till den befolkning som bor i privata hushåll. Det här leder till skillnader särskilt i de resultat som gäller 15–24-åringar. I de siffror som Finland publicerar ingår de personer som fullgör sin värnplikt i befolkningen utanför arbetskraften. I vissa fall kan det uppstå skillnader på grund av att Eurostats siffror innehåller hela den befolkning som bor i privata hushåll oberoende av ålder, medan siffrorna i Finland omfattar 15–74-åringar.

Också Arbets- och näringsministeriet publicerar data om arbetslösa arbetssökande. Arbets- och näringsministeriets uppgifter bygger på en registerbaserad arbetsförmedlingsstatistik, som beskriver situationen månadens sista vardag. Arbetsförmedlingsstatistikens definition på arbetslöshet baseras på lagstiftning och administrativa bestämmelser, och därför är statistikens data inte internationellt jämförbar. I arbetsförmedlingsstatistiken förutsätter man inte att en arbetslös lika aktivt söker arbete som i arbetskraftsundersökningen. Skillnader förekommer också när det gäller att godkänna studerande som arbetslösa. Skillnader mellan olika statistik förklaras mera ingående här.

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

Statistiken baseras på urvalsmaterial som insamlas varje månad genom intervjuer. Det månatliga urvalet består av omkring 12 500 personer och uppgifterna samlas in genom datorstödda telefonintervjuer. Samma uppgiftslämnare intervjuas totalt fem gånger.

Datainsamlingsmetod

Statistikcentralens intervjuare samlar in data för arbetskraftsundersökningen med datorassisterade telefonintervjuer och från 2021 och framåt med ett online frågeformulär. Språket är enligt uppgiftslämnarens val antingen svenska, finska eller engelska (sedan statistikåret 2014). För intervjuerna svarar Statistikcentralens enhet Datainsamling.

Intervjun görs i huvudsak med intervjupersonen. Om intervjupersonen inte kan intervjuas, stävar man efter att ställa frågorna till en så kallad ersättande intervjuperson. Som ersättande intervjuperson kan fungera den intervjuades make/maka/sambo, föräldrar eller barn som fyllt 15 år eller en syster/bror. Dessa ska bo i samma hushåll som den intervjuade.

I datainsamlingen för arbetskraftsundersökningen används en fortlöpande undersökningsvecka. Det här betyder att intervjuerna fördelas jämnt mellan årets alla veckor. Frågorna på blanketten i arbetskraftsundersökningen gäller i huvudsak en specifik undersökningsvecka. I en del frågor används som referenstidpunkt de fyra senaste veckorna (till exempel kvälls-, natt- och veckoslutsarbete, utbildningsfrågor). Med hjälp av frågorna på blanketten kartläggs vad uppgiftslämnaren gjort under undersökningsveckan. Uppgiftslämnarens ställning på arbetsmarknaden fastställs utifrån flera olika frågor.

Undersökningen är en panelundersökning, där samma person intervjuas fem gånger. Intervjuerna görs var 3:e månad, utom den fjärde intervjun, som görs 6 månader efter den tredje intervjun. Mellan den första och sista intervjun är det 15 månader. Urvalet i en undersökningsmånad består av fem rotationsgrupper, som upptagits i undersökningen vid olika tider. Urvalet byts ut gradvis så att olika personer är i tur att svara under tre varandra påföljande månader. 3/5 av uppgiftslämnarna är de samma under påföljande kvartal. Överlappningen i urvalen för påföljande år är 2/5. Uppgifterna samlas in för årets alla veckor.

I största delen av Europas länder baseras den datainsamling som görs för en arbetskraftsundersökning på ett hushållsurval, vilket innebär att man samtidigt intervjuar hushållets alla medlemmar som bor på en viss adress. Utöver Finland är urvalet individbaserat endast i Sverige, Danmark och Schweiz, det vill säga endast en person som upptagits i urvalet intervjuas. Enligt EU:s förordning krävs också data om hushållet, och i Finland löses det här genom att man nyttjar panelegenskapen i arbetskraftsundersökningen.

Intervjun tog i snitt ungefär 3–5 minuter. Statistikcentralens intervjuare samlar in uppgifterna med hjälp av datorstödda telefonintervjuer. År 2021 intervjuades omkring 76 000 personer för arbetskraftsundersökningen. Svarsandelen i undersökningen var i snitt 52 procent.

Frekvens för datainsamling

Statistiken Arbetskraftsundersökningen baseras på en fortlöpande datainsamling, där alla årets veckor är undersökningsveckor.

Metoder

Databehandling

Resultaten från urvalet viktas för att motsvara hela befolkningen som är 15–74-år. I undersökningen får alla som svarat en viktkoefficient, med vilka datan höjs för att representera populationens data. En person som valts till urvalet representerar enligt sin vikt ett antal personer i populationen. Till en början bildas designvikter genom att använda sannolikheten för att personen ska ingå i urvalet. Därefter görs en korrigering för bortfall- och ramverksfel i designvikterna för det godkända urvalet genom att använda efterstratifiering. Korrigeringen görs genom att ersätta urvalsstorleken med antalet som svarat, med antagandet att bortfallen är en slumpartad delpopulation i urvalet.

Datavalidering

Svarsmaterialet och även det slutliga materialet granskas vid upprättandet och rapporteringen. Största delen av granskningen av svarsmaterialet har programmerats till frågeblanketten i applikationen Blaise. Programmet har kontroller för tillåtna värden i svarsdata samt kontroller av logiken. I behandlingsfasen kodas näringsgrens- och yrkeskoder som saknas eller är felaktiga med hjälp av övrig svarsdata.  Också okända arbetstimmar imputeras.
Kvaliteten på de statistikuppgifter som publiceras säkerställs bland annat med bortfallsgranskning, med jämförelse med arbets- och näringsministeriets uppgifter och resultaten för motsvarande tidsperiod året innan. Därtill validerar och granskar Eurostat i detalj det material som inkommit varje kvartal.

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Organisationsenhet

Samhällsstatistik

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder. 

Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Principer för dataskydd

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas.

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

Sekretess – behandling av uppgifter

Data från arbetskraftsundersökningen lämnas inte ut i identifierbart format utanför Statistikcentralen (statistiklagen 280/2004, personuppgiftslagen 523/1999). Materialet kan överlåtas endast med ett separat beslut om användningstillstånd och identifieringsuppgifterna tas bort före vetenskaplig forskning och statistiska utredningar. Material som redigerats för EU-arbetskraftsundersökningen sänds till EU:s statistikbyrå utan identifikationer. Arbetskraftsundersökningens data skyddas enligt den skyddsklass som bestäms i Statistikcentralens dataskyddsanvisning.
Dataskyddsbeskrivningen finns på adressen: http://www.stat.fi/meta/rekisteriselosteet/rekisteriseloste_tyovoimatutkimus.html.

Principer för offentliggörande

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Datautbyte

Månadsdata från arbetskraftsundersökningen sänds till Eurostat före publiceringsdatumet och kvartalsmaterialet med omkring 3 månaders fördröjning från slutet av den sista månaden i kvartalet ifråga. Eurostat publicerar datan på sin egen webbplats.
Arbetskraftsundersökningens kvartalsdata används i Statistikcentralens nationalräkenskaper.

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.  
Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.

Resultaten av arbetskraftsundersökningen publiceras i serien Arbetsmarknaden i Finlands officiella statistik. De mestcentrala månads- och kvartals- och årsresultaten publiceras på utsatta datum på arbetskraftsundersökningen webbsidahttp://www.stat.fi/til/tyti/index_sv.html. Via länkarna på ingångssidan kommer man bl.a. till statistikenskvalitetsbeskrivning, begrepp och definitioner samt arbetskraftsundersökningens avgiftsfria statistikdatabastabeller(StatFin). Via internet fås uppgifter också ur Statistikcentralens avgiftsbelagda tidsseriedatabas (ASTIKA). Eurostatpublicerar arbetskraftsundersökningens kvartals- och årsuppgifter på sin egen webbplats.

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

De säsongrensade uppgifterna i konjunkturstatistiken revideras på grund av den använda beräkningsmetoden. Den tilläggsinformation som en ny observation i tidsserien medför utnyttjas i en modellbaserad beräkningsmetod, vilket återspeglas i ändringar i gamla offentliggöranden. Information om revideringen av de senaste säsongrensade siffrorna finns i offentliggörandena och kvalitetsbeskrivningarna.
I samband med den centrala konjunkturstatistiken och viss årsstatistik publiceras också en tabell om revideringarna. Av tabellen framgår hur uppgifterna för de senaste statistikperioderna förändrats mellan det första och det senaste offentliggörandet.

Kvalitetsbedömning

Kvaliteten på arbetskraftsundersökningen bedöms i flera faser av statistikprocessen.

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Ramarna kompletterar varandra. Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)

Statistikcentralen genomför årligen genomlysningar av statistik, med vilka man för sin del säkerställer kvaliteten på statistiken. En genomlysning av arbetskraftsundersökningen genomfördes i oktober–november 2011.

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

Statistikexperter

Pertti Taskinen
överaktuarie
029 551 2690

Dokumentation som publicerats före 5.4.2022 finns på statistikens arkivsidor.

Gå till arkivsidorna