Detta är arkivinnehåll som inte längre uppdateras.

Gå till den uppdaterade statistiksidan.

Välfärdsområdesval, kvalitetsbeskrivning

1. Relevans av statistikuppgifterna

1.1 Sammandrag av uppgiftsinnehållet i statistiken

Statistikcentralen producerar den officiella statistiken över välfärdsområdesval. Statistiken innehåller de centrala uppgifterna om kandidater, invalda, röstberättigade, väljare och väljarstödet för partierna. På statistiksidan Välfärdsområdesval finns också analyser av kandidaternas och de invaldas bakgrund samt av väljarna, databastabeller (den mest exakta nivån är röstningsområdet).

1.2 Centrala begrepp
Allmänt

Enligt social- och hälsovårdsreformen (RP 241/2020 rd) inrättas 21 välfärdsområden i Fastlandsfinland. Lagstiftningen om välfärdsområdena trädde i kraft 1.7.2021.

Enligt 8 § i vallagen bildar kommunen ett röstningsområde, om det inte är nödvändigt att dela in den i flera röstningsområden. Vallagen innehåller inga närmare bestämmelser om röstningsområdenas storlek eller invånarantal. Beslut om röstningsområdena fattas av fullmäktige.

Vid välfärdsområdesvalet 2022 iakttas den indelning i röstningsområden som träder i kraft 1.1.2022 och som baserar sig på de beslut om indelning i röstningsområden som kommunerna meddelat till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata senast 31.8.2021.

Helsingfors stad varken är eller hör till ett välfärdsområde, så välfärdsområdesval förrättas inte där.

I välfärdsområdesvalet 23.1.2022 är antalet kommuner i Fastlandsfinland som hör till de 21 välfärdsområdena 292.

Enligt 7§ i lagen on genomförande av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och om införande av lagstiftningen (616/2021 2 kap., 6 och 7 §) är välfärdsområdena följande:

  1. Östra Nylands välfärdsområde, som består av följande kommuner i landskapet Nyland: Askola, Borgå, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Pukkila och Sibbo,

  2. Mellersta Nylands välfärdsområde, som består av följande kommuner i landskapet Nyland: Borgnäs, Hyvinge, Mäntsälä, Nurmijärvi, Träskända och Tusby,

  3. Västra Nylands välfärdsområde, som består av följande kommuner i landskapet Nyland: Esbo, Hangö, Ingå, Högfors, Grankulla, Kyrkslätt, Lojo, Raseborg, Sjundeå och Vichtis,

  4. Vanda och Kervo välfärdsområde, som består av följande kommuner i landskapet Nyland: Vanda och Kervo

  5. Egentliga Finlands välfärdsområde, som består av följande kommunerna i landskapet Egentliga Finland,

  6. Satakunta välfärdsområde, som består av kommunerna i landskapet Satakunta,

  7. Egentliga Tavastlands välfärdsområde, som består av kommunerna i landskapet Egentliga Tavastland,

  8. Birkalands välfärdsområde, som består av kommunerna i landskapet Birkaland,

  9. Päijänne-Tavastlands välfärdsområde, som består av kommunerna i landskapet Päijänne-Tavastland,

  10. Kymmenedalens välfärdsområde, som består av kommunerna i landskapet Kymmenedalen,

  11. Södra-Karelens välfärdsområde, som består av kommunerna i landskapet Södra-Karelen,

  12. Södra-Savolax välfärdsområde, som består av kommunerna i landskapet Södra-Savolax,

  13. Norra-Savolax välfärdsområde, som består av kommunerna i landskapet Norra-Savolax,

  14. Norra-Karelens välfärdsområde, som består av kommunerna i landskapet Norra-Karelen,

  15. Mellersta Finlands välfärdsområde, som består av kommunerna i landskapet Mellersta Finland,

  16. Södra Österbottens välfärdsområde, som består av kommunerna i landskapet Södra Österbotten,

  17. Österbottens välfärdsområde, som består av kommunerna i landskapet Österbotten,

  18. Mellersta Österbottens välfärdsområde, som består av kommunerna i landskapet Mellersta Österbotten,

  19. Norra Österbottens välfärdsområde, som består av kommunerna i landskapet Norra Österbotten,

  20. Kajanalands välfärdsområde, som består av kommunerna i landskapet Kajanaland,

  21. Lapplands välfärdsområde, som består av kommunerna i landskapet Lappland.

Välfärdsområdesvalet förrättas samtidigt med kommunvalen från 2025. Valen är direkta, hemliga och proportionella och har lika rösträtt.

Vid välfärdsområdesval är valkretsen välfärdsområdet. Välfärdsområdets högsta beslutanderätt utövas av välfärdsområdesfullmäktige, vars medlemmar och suppleanter väljs genom välfärdsområdesval. Fullmäktiges mandattid är fyra år.

Det första välfärdsområdesvalet förrättas dock som ett separat val söndagen den 23 januari 2022. Välfärdsområdesvalnämnderna fastställer resultaten av välfärdsområdesvalet den 26 januari 2022. Mandattiden för de välfärdsområdesfullmäktige som valts i detta val börjar den 1 mars 2022 och varar till den 31 maj 2025 (616/2021 2 kap. 16 §).

Vallagstiftning

Valet förrättas enligt gällande vallagstiftning (den uppdaterade vallagen https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1998/19980714). Närmare information finns på Justitieministeriets webbplats www.vaalit.fi/sv (=> Valinformation => Vallagstiftning) och www.finlex.fi/sv, vallagen (714/1998).

Lag om välfärdsområden (611/2021): 23 § Välfärdsområdesval, 24 § Antalet ledamöter i fullmäktige, 25 § Ersättare i fullmäktige, 28 § Rösträtt i välfärdsområdesval och i folkomröstningar i välfärdsområden, 31 § Folkomröstningar i välfärdsområden, 76 § Allmän valbarhet, 77 § Valbarhet till välfärdsområdesfullmäktige.

RP 241/2020 rd

Valbestämmelser i annan lagstiftning:
Kommunstrukturlag (1698/2009), Lag om indelning i välfärdsområden och landskap (614/2021), Lag om ordnande av social- och hälsovård samt räddningsväsendet i Nyland (615/2021), Lag om genomförande av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och om införande av den lagstiftning som gäller reformen (616/2021).

Centrala principer vid förrättandet av val

Alla val i Finland förrättas enligt följande principer:

  • Valen är direkta . Väljarna (de röstberättigade) röstar direkt på dem som de vill se invalda.

  • Valen är proportionella. Vid proportionella val står antalet kandidater som väljs från varje parti (eller annan gruppering) i proportion till antalet röster i jämförelse med andra grupperingar (gäller inte presidentval).

  • Valen är hemliga. Valhemligheten innebär att varken valmyndigheterna eller någon annan får veta vem en väljare röstat på eller om väljaren eventuellt lämnat in en blank röstsedel. Om väljaren överhuvudtaget har utövat sin rösträtt, hör dock inte till valhemligheten.

  • Allmän och lika rösträtt i valen. Allmän rösträtt innebär att rösträtten är enbart beroende av sådana allmänna krav som varje medborgare i allmänhet uppfyller. Lika rösträtt innebär att varje röstberättigad har lika rätt att påverka valresultatet. Vid allmänna val har alla en röst.

  • Varje väljare skall rösta själv. Rösträtten får inte utövas via ombud. Under vissa förutsättningar kan väljaren dock använda ett biträde vid röstningen.

  • Röstningen skall ske i närvaro av en valmyndighet. Ett undantag är brevröstning som inte sker i närvaro av en valmyndighet. När brevröstningen förrättas ska väljaren kalla in två vittnen att närvara som undertecknar en försäkran om att röstningen har skett med bevarande av valhemligheten och med respekt för valfriheten.

  • Det finländska valsystemet är en kombination av personval och partival. Med en och samma siffra röstar väljarna både på ett parti och en person (gäller inte presidentval).

Valdagen för det första välfärdsområdesvalet är söndagen den 23 januari 2022. Välfärdsområdesvalnämnderna fastställer resultaten av välfärdsområdesvalet den 26 januari 2022.

Valsättet vid välfärdsområdesval är proportionellt, öppet listval på samma sätt som vid kommunalval. Proportionellt valsätt innebär att partiet får mandat i det organ som väljs, i detta fall välfärdsområdesfullmäktige, i samma förhållande som partiet får röster i valet. Om partiet får omkring 20 procent av rösterna i valet, ska partiet också få omkring 20 procent av de platser som delas ut. Proportionaliteten genomförs även vid välfärdsområdesval med d'Hondts metod, som också används vid riksdagsval, kommunalval och Europaparlamentsval.

Vid välfärdsområdesval är valkretsen välfärdsområdet. Kandidaterna ställs upp för hela välfärdsområdet, väljarna röstar bara på kandidater inom sitt eget välfärdsområden och resultatet beräknas enligt välfärdsområde.

Välfärdsområdets högsta beslutanderätt utövas av välfärdsområdesfullmäktige, vars medlemmar och suppleanter väljs genom välfärdsområdesval. Välfärdsområdesfullmäktiges storlek avgörs enligt välfärdsområdets invånarantal den 31 augusti 2021 (616/2021 2 kap. 16 §). Fullmäktiges mandattid är fyra år och inleds den 1 mars 2022.

Varje välfärdsområdesfullmäktige beslutar själv om sin storlek, men i lagen om välfärdsområden föreskrivs att det i de minsta områdena väljs minst 59 fullmäktigeledamöter och i de största minst 89 fullmäktigeledamöter.

Enligt de uppgifter som fanns i befolkningsdatasystemet 31.8.2021 är antalet ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige som väljs i välfärdsområdesvalet 2022 följande inom respektive välfärdsområde:

Välfärdsområde Antal
ledamöter
Mellersta Österbotten 59
Kajanaland 59
Östra Nyland 59
Södra-Karelen 59
Södra Savolax 59
Kymmenedalen 59
Norra-Karelen 59
Egentliga Tavastland 59
Österbotten 59
Lappland 59
Södra Österbotten 59
Mellersta Nyland 69
Päijänne-Tavastland 69
Satakunta 69
Norra Savolax 69
Mellersta Finland 69
Vanda och Kervo 69
Norra Österbotten 79
Västra Nyland 79
Egentliga FInland 79
Birkaland 79
Rösträtt och rösträttsregister, röstning och räkning av valresultat

Rösträtten vid välfärdsområdesval ska bestämmas på motsvarande sätt som vid kommunalval: röstberättigad är personer som har fyllt 18 år senast på valdagen och som

  1. är finska medborgare eller medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen eller isländska eller norska medborgare och vars hemkommun är en kommun som hör till välfärdsområdet i fråga den 51 dagen före valdagen; eller

  2. medborgare i en annan stat och vars hemkommun är en kommun som hör till välfärdsområdet i fråga den 51 dagen före valdagen och som har haft hemkommun i Finland utan avbrott två år räknat från den 51 dagen före valdagen, eller

  3. personer som är anställda inom EU eller en i Finland verksam internationell organisation eller som är familjemedlemmar till sådana personer och som är bosatta i en kommun som tillhör till välfärdsområdet den 51 dagen före valdagen förutsatt att uppgifter om personen på personens begäran har registrerats i befolkningsdatasystemet och personen skriftligen senast den 52 dagen före valdagen har gjort en anmälan till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata om sin önskan att utöva sin rösträtt i välfärdsområdesvalet.

En ändring av vallagen (RP 101/2017), där brevröstning för utlandsfinländare ( obs! inte rösträtt i kommunalval och i välfärdsområdesval ) och andra som vistas utomlands under valtiden möjliggjordes trädde i kraft 1.11.2018. Röstberättigade som vid tidpunkten för ett val bor eller vistas utomlands kan rösta från utlandet per brev. Brevröstningen användes för första gången i riksdagsvalet 2019 och därefter i Europaparlamentsvalet 2019.

Rösträttsregister

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata upprättar den 46 dagen (8.12.2021) före valdagen ett register över de röstberättigade (rösträttsregister). Till rösträttsregistret förs de uppgifter om varje röstberättigad (bl.a. namn, personbeteckning, hemkommun och röstningsställe på valdagen), som ingick i befolkningsdatasystemet den 51 dagen (3.12.2021) före valdagen.

Rösträttsregistret är offentligt framlagt från och med den 41 dagen (13.12.2021) före valdagen. Till alla dem som är upptagna i registret sänds dessutom senast den 24 dagen före valdagen (30.12.2021) en anmälan om rösträtt (ett meddelandekort), som innehåller bl.a. uppgifter om valdagen, förhandsröstningsperioden, adressen till röstningsstället och kontaktinformationen till valmyndigheten. Ur rösträttsregistret skrivs senare ut vallängder för valdagens röstningsställen. Rättelseyrkanden angående rösträttsregistret ska framställas hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata senast den 16 dagen (7.1.2022) före valdagen. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgör rättelseyrkandena senast den 13 dagen (10.1.2022) före valdagen.

Rösträttsregistret vinner laga kraft den 12 dagen före valdagen, dvs. tisdagen den 11.1.2022, kl. 12.

Röstning

Den röstberättigade kan rösta antingen 1) under förhandsröstningstiden eller 2) på valdagen, på söndagen (23.1.2022).

Förhandsröstningen i Finland förrättas (12.1–18.1.2022) på allmänna förhandsröstningsställen, på anstalter och som hemmaröstning under vissa förutsättningar. I varje kommun finns minst ett allmänt förhandsröstningsställe. I de största kommunerna finns det vanligen flera allmänna förhandsröstningsställen. Förhandsröstningsstället är öppet alla sju dagar då det är möjligt att rösta på förhand.

Förhandsröstning i utlandet förrättas (12.1–15.1.2022) i finska beskickningar och deras verksamhetsställen och på finska fartyg. Allmänna förhandsröstningsställen i utlandet är de finska beskickningar och deras verksamhetsställen som har förordnats genom förordning av statsrådet. Varje röstberättigad får rösta på förhand på de allmänna förhandsröstningsställena i Finland eller utomlands på finska beskickningar. På beskickningarna kan vem som helst som är röstberättigad i välfärdsområdesvalet rösta oberoende av i vilket land eller i vilken kommun han eller hon bor. Rösta på beskickningar kan sålunda röstberättigade som till exempel är på semester eller stationerade i utlandet.

På valdagen kan den röstberättigade rösta enbart på röstningsstället i sitt eget röstningsområde. Väljaren behöver inte ha någon särskild orsak för att kunna rösta på förhand, utan han eller hon kan fritt välja att rösta på förhand i stället för att rösta på valdagen. Förhandsröstningen inleds den 11 dagen före valdagen (12.1.2022) och avslutas utomlands den åttonde dagen före valdagen (15.1.2022) och i Finland den femte dagen före valdagen (15.1.2022).

Helsingfors stads särställning

Helsingfors stad varken är ett välfärdsområde eller hör till ett välfärdsområde och därför förrättas inget välfärdsområdesval där. Röstberättigade i andra kommuners välfärdsområdesval kan dock rösta på sådana allmänna förhandsröstningsställen och sådana röstningsställen på anstalter som finns inom Helsingfors stads område.

Uträkning av valresultat i välfärdsområdesval

Rösträkningen vid välfärdsområdesval genomförs på samma sätt som rösträkningen vid kommunalval.

Vid välfärdsområdesval räknar centralvalnämnden vid var och en kommun förhandsrösterna och utför kontrollräkning av rösterna på valdagen. När räkningen är klar meddelar varje centralvalnämnd till välfärdsområdesvalnämnden de röstetal som i kommunen har tilldelats varje kandidat samt parti, valförbund och gemensam lista samt antalet ogiltiga röster. Efter att ha fått anmälan från alla kommuner inom välfärdsområdet fastställer välfärdsområdesvalnämnden resultatet av välfärdsområdesvalet.

Fastställande av valresultatet

Vid fastställandet av valresultatet tillämpas det s.k. d´Hondtska systemet, i vilket man i den första fasen av uträkningen av valresultatet räknar det totala antalet röster för varje enskild grupp i valkretsen, dvs. för

  • ett (enskillt) parti som inte tillhör något valförbund,

  • ett valförbund,

  • en gemensam lista samt

  • en valmansförening som inte tillhör någon gemensam lista

Partier som ingått valförbund behandlas således som en grupp, likaså valmansföreningar som inte tillhör en gemensam lista. I det andra skedet ställs kandidaterna i varje gruppering i rangordning på basis av antalet röster de fått.

I det tredje skedet tilldelas varje kandidat ett jämförelsetal så att den enligt rangordningen första kandidaten som jämförelsetal får gruppens hela antal röster, den andra kandidaten hälften därav, den tredje en tredjedel, den fjärde en fjärdedel, och så vidare.

Slutligen ställs alla kandidater i välfärdsområdet i rangordning på grundval av jämförelsetalen och utifrån denna lista utses till ledamot i fullmäktige lika många kandidater som väljs i välfärdsområdet.

Valbarhet och kandidatuppställning
Valbarhet

Valbar i välfärdsområdesval är en person

  1. som är invånare i välfärdsområdet (vars hemkommun hör till välfärdsområdet),

  2. som i något välfärdsområde har rösträtt i välfärdsområdesvalet och

  3. inte står under förmyndarskap.

En invånare i ett välfärdsområde är ene person som i enlighet med lagen om hemkommun (201/1994) har en hemkommun inom välfärdsområdet.

Bestämmelser om begränsningar för valbarhet ska tas in 77§ i lagen om välfärdsområden.

“Valbar till välfärdsområdesfullmäktige är inte

  1. en statstjänsteman som sköter tillsynsuppgifter som direkt gäller välfärdsområdesförvaltningen,

  2. den som är anställd hos välfärdsområdet i en ledande uppgift inom välfärdsområdesstyrelsens eller en nämnds uppgiftsområde eller inom något av välfärdsområdets affärsverk eller i en därmed jämförbar ansvarsfull uppgift,

  3. den som är anställd hos en sammanslutning eller stiftelse där välfärdsområdet har bestämmelser inflytande och som vad ställning beträffar kan jämföras med en sådan hos välfärdsområdet anställd person som avses i 2 punkten,

  4. den som är anställd hos en välfärdssammanslutning där välfärdsområdet är medlem och som vad ställningen beträffar kan jämföras med en sådan hos välfärdsområdet anställd person som avses i 2 punkten.

Den som är anställd i en uppgift som avses ovan är dock valbar till fullmäktigeledamot, om anställningsförhållandet upphör innan ledamöternas mandattid börjar."

Valbarheten bestäms i regel enligt samma tidtabell som personens rösträttskommun, dvs. enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet den 51 dagen (3.12.2021) före valdagen. Om en person flyttar till en annan kommun efter detta datum följer personens valbarhet med.

I lagstiftningen finns ingen tydlig tidpunkt för fastställandet av kandidaternas valbarhet, men i praktiken ska kandidatens hemkommun vara klar senast den 32 dagen före valdagen då välfärdsområdesvalnämnderna behandlar och avgör kompletteringarna till kandidatansökningarna. Beslut som gäller kandidatens hemkommun fattas på basis av uppgifterna i befolkningsdatasystemet.

Kandidatuppställning

I välfärdsområdesval får kandidater ställas upp av partier som införts i partiregistret och valmanföreningar. Partierna kan bilda valförbund och valmanföreningarna gemensamma listor. De uppställda kandidaterna är kandidater i hela välfärdsområdet.

Partiets kandidater ställs upp av en partiförening inom välfärdsområdet som har utsetts av partiets centralorganisation och anmälts till välfärdsområdesvalnämnden.

En valmansförening kan bildas av minst 50 röstberättigade som bor inom välfärdsområdet.

Kandidatlistans maximilängd är 1,25 gånger antalet fullmäktigeledamöter som väljs inom välfärdsområdet.

Vid varje kandidat antecknas i sammanställningen av kandidatlistorna förutom nummer, namn och yrke även kandidatens hemkommun.

Partierna och valmansföreningarna lämnar in kandidatansökningarna till välfärdsområdesvalnämnden.

Välfärdsområden, kommuner och röstningsområden

Kommunerna är placerade i välfärdsområden ( i Fastlandsfinland ). Enligt 2 kap. 6 § i social- och hälsovårdsreformen (RP 241/2020 rd) inrättas 21 välfärdsområden i Fastlandsfinland. Lagstiftningen om välfärdsområdena trädde i kraft 1.7.2021.

Enligt 8 § i vallagen bildar kommunen ett röstningsområde, om det inte är nödvändigt att dela in den i flera röstningsområden. Vallagen innehåller inga närmare bestämmelser om röstningsområdenas storlek eller invånarantal. Beslut om röstningsområdena fattas av fullmäktige.

Vid välfärdsområdesvalet 2022 iakttas den indelning i röstningsområden som träder i kraft 1.1.2022 och som baserar sig på de beslut om indelning i röstningsområden som kommunerna meddelat till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata senast 31.8.2021.

I välfärdsområdesvalet den 23 januari 2022 är antalet kommuner i Fastlandsfinland som hör till de 21 välfärdsområdena 292.

I statistiken har gällande statistisk kommungruppering använts (Statistikcentralen, kommuner och kommunbaserade indelningar).

I den statistiska kommungrupperingen indelas kommunerna på basis av tätortsbefolkningsandelen och invånarantalet i den största tätorten i urbana kommuner, tätortskommuner och landsbygdskommuner.

Indelningen baserar sig på tätortsavgränsningen som görs en gång om året och på den information om tätortsbefolkningen som fås på basis av den.

Begreppet tätort: En tätort är en förtätning av byggnader med minst 200 invånare. Definitionen av tätort baserar sig på Finlands miljöcentrals (SYKE) definitioner som har gjorts med hjälp av geografisk information, där man använt byggnads- och befolkningsuppgifter i Statistikcentralens 250m x 250m-rutmaterial.

  1. Urbana kommuner är de kommuner i vilka minst 90 procent av befolkningen bor i tätorter eller där den största tätortens folkmängd är minst 15 000.

  2. Tätortskommuner utgörs av de kommuner i vilka minst 60 procent, men under 90 procent, av befolkningen bor i tätorter och den största tätortens folkmängd är minst 4 000 men under 15 000.

  3. Landsbygdskommuner är de kommuner där mindre ån 60 procent av befolkningen bor i tätorder och den största tätortens folkmängd är under 15 000 samt de kommuner där minst 60 procent, men under 90 procent, av befolkningen bor i tätorter och den största tätortens folkmängd är under 4 000.

Klassificeringar

Statistikcentralens kommunklassificering, välfärdsområde, kommun, röstningsområde, parti (som finns antecknade i partiregistret), kandidaternas och de invaldas ålder och kön, bosättningsland.

Följande registrerade partier ställde upp kandidater i välfärdsområdesvalet 2022 :

  • Finlands Socialdemokratiska Parti (SDP)

  • Centern i Finland CENT (KESK)

  • Samlingspartiet SAML (KOK)

  • Svenska folkpartiet i Finland SFP (RKP)

  • Kristdemokraterna i Finland (KD)

  • Gröna förbundet GRÖNA (VIHR)

  • Vänsterförbundet VÄNST (VAS)

  • Sannfinländarna SAF (PS)

  • Liberalpartiet – Frihet att välja (LIBE)

  • Piratpartiet (Piratp.)

  • Djurrättspartiet (EOP)

  • Medborgarpartiet (KP)

  • Blå framtid (SIN)

  • Finska Folket Först (SKE)

  • RörelseNu (LIIKE)

  • Öppna Partiet (AP)

  • Finlands Kommunistiska Parti FKP (SKP)

  • Kristall Parti (KRIP)

  • Makt tillhör folket (Valta kuuluu kansalle) (VKK)

Insamlingsmetoder och uppgiftskälla

Statistikcentralen får primärmaterialet för valen ur Justitieministeriets valdatasystem, vars tekniska utförande sköts av Tieto Abp

1.3 Lagar, förordningar och rekommendationer

Statens statistikväsen ska enligt statistiklagen (280/2004 ändr. 261/2013) sörja för att statistik över samhällsförhållandena och deras utveckling framställs för allmänt bruk. Lagen om Statistikcentralen (24.1.1992/48) visar att uppgiften hör till Statistikcentralen.

2. Metodbeskrivning

Statistiken baserar sig på ett totalmaterial. Statistikens primärmaterial baserar sig på Justitieministeriets valdatasystem, som består av fem delsystem. De är:

  1. Basdatasystemet med uppgifter om bl.a. välfärdsområdes-, kommun-, och röstningsområdesindelningen, valmyndigheterna och röstningsställena (registret över röstningsställen) som innehåller uppgifter om allmänna förhandsröstningsställen och röstningsställen på valdagen;

  2. Parti- och kandidatsystemet (kandidatregistret), i vilket följande uppgifter om varje kandidat antecknas: namn, kandidatnummer, yrke, hemkommun, parti/valmansförening (som uppställt kandidaten) och personteckning. Kandidatsystemet innehåller även partiregistret;

  3. Rösträttssystemet (rösträttsregistret), till vilket Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata plockar ut uppgifterna om alla röstberättigade den 46:e dagen (3.12.2021) före valdagen. Rösträttsregistret upprättas separat för varje val. I rösträttsregistret införs om varje röstberättigad de uppgifter (bl.a. namn, personteckning, välfärdsområde, hemkommun, och röstningsställe på valdagen), som finns i befolkningsdatasystemet den 51 dagen före valdagen. Rösträttsregistret vinner laga kraft klockan 12 den 12 dagen (11.1.2022) före valdagen. Rösträttsregistret används på alla förhandsröstningsställen och alla som förhandsröstat antecknas i det. Efter förhandsröstningen skrivs vallängderna, som ska finnas på vallokalerna på valdagen, ut ur registret. Rösträttsregistret kan dock också användas på vallokalerna på valdagen istället för vallängderna. Efter valet förstörs uppgifterna i rösträttsregistret;

  4. Det centraliserade resultaträkningssystemet, till vilket välfärdsområdesnämnderna och kommunernas centralvalnämnder levererar uppgifterna om valresultatet;

  5. Resultattjänsten (Statistik- och datatjänstsystemet), med hjälp av vilken uppgifterna om valresultatet och övriga statistikuppgifter förmedlas till massmedierna och Statistikcentralen.

Statistikcentralens valdatasystem består av följande fyra valfiler: områdesfilen, partifilen, kandidatfilen och kandidatregistret.

Bakgrundanalys av kandidater och invalda samt väljarna

I samband med valstatistiken produceras också en bakgrundsanalys av de röstberättigade, partiernas kandidater och de invalda. Individpopulationen av röstberättigade baserar sig på rösträttsregistret (uppgifterna tagna ur befolkningsdatasystemet 3.12.2021), kandidaterna på Justitieministeriets kandidatregister. Personernas bakgrundsuppgifter som sammanslagits i dessa register baserar sig på Statistikcentralens statistikmaterial, bl.a. på befolknings-, familje- och sysselsättningsstatistik samt på examensregistret. Av de röstberättigade ingår bara röstberättigade som är bosatta i Finland.

I analysen har de röstberättigade, kandidaterna och de invalda ledamöterna i välfärdsområdesfullmäktige beskrivits utifrån vissa variabler. Bakgrundsuppgifterna är i allmänhet från år 2019–2020. Nyare uppgifter än detta har inte varit tillgängliga. Med ålder avses personens ålder på valdagen i hela år.

I det följande beskrivs de bakgrundsvariabler som använts i analysen.

Välfärdsområde

När det gäller kandidaterna är välfärdsområdet i analysen det välfärdsområde där personen kandiderar. När det gäller de röstberättigade baserar sig uppgiften om välfärdsområde på den uppgift om personens bostadskommun som 51 dagar före valdagen uttagits från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas befolkningsdatasystem.

Utländsk bakgrund

Utländsk bakgrund har granskats med hjälp av två variabler, dvs. personens språk eller härkomst. De som klassificerats som personer med utländsk bakgrund efter språk har något annat modersmål än finska, svenska eller samiska. Personer vars båda föräldrar (eller den enda kända föräldern) är födda utomlands klassificeras som personer med utländsk bakgrund på grundval av härkomst. Uppgiften är från år 2020.

Medborgarskap

Med medborgarskap avses en persons medborgarskap i ett visst land. Vanligen är medborgarskap något man förvärvar vid födseln, men det kan ändras via flyttning till ett annat land. En person kan också vara medborgare i flera länder (se medborgarskapslagen 2003/359 och medborgarskapsförordningen 1985/699). Om en person är medborgare i två länder, av vilka det ena är Finland, ingår hen i statistiken som finsk medborgare. Om en utländsk medborgare som bor i Finland har medborgarskap i flera andra länder, ingår han eller hon i registret och statistiken som medborgare i det land som utfärdat det pass med vilket han eller hon kommit till Finland. Medborgarskapet bestäms enligt det land som utfärdat passet. En person kan ha flera eller inget medborgarskap. Innehav av främlingspass godkänns också som medborgarskap. Uppgiften är från år 2020.

Huvudsaklig verksamhet

Begreppet huvudsaklig verksamhet avser arten av personens ekonomiska verksamhet. Befolkningen indelas efter huvudsaklig verksamhet i personer som tillhör arbetskraften och sådana som står utanför arbetskraften. Dessa kan ytterligare indelas i undergrupper. Klassificeringen bygger på uppgifter om personens verksamhet under årets sista vecka. Uppgifterna om den huvudsakliga verksamheten grundar sig på olika register.

Klassificeringen enligt huvudsaklig verksamhet är följande:

  • sysselsatta

  • arbetslösa

  • 0–14 -åringar

  • studerande, skolelever

  • pensionärer

  • beväringar, civiltjänstgörare

  • övriga utanför arbetskraften

Uppgiften i analysen beskriver personens verksamhet under sista veckan år 2019. Uppgiften om personens verksamhet ät preliminär.

Familjeställning

I den här analysen har befolkningen indelats enligt familjeställning i följande kategorier

  • gift/sambo med barn

  • ensamförsörjare

  • par utan barn

  • ensamboende

  • hemmaboende barn

  • annan

Till gift/sambo med barn räknas alla äkta makar eller sambor samt personer i registrerat partnerskap, med egna och/eller partners barn som bor hemma. Par utan barn är gifta/sambor samt personer i registrerat partnerskap som inte har barn. Med hemmaboende barn avses personer som bor tillsammans med sina egna föräldrar/sin egen förälder eller sina adoptivföräldrar/sin adoptivförälder och som har ställningen barn i familjen. Gruppen "Annan" innehåller sådana personer utan familj som bor tillsammans med andra personer (t.ex. en ensam mor/far som bor tillsammans med sitt barns familj), bostadslösa och anstaltsbefolkning. Ensamboende utan familj hör till klassen "Ensamboende".

Uppgiften om familjeställning är från år 2020.

Utbildningsnivå

Personer som avlagt examen på grundnivå har högst 9 års utbildning. Sådan utbildning är t.ex. folk-, mellan- och grundskoleexamen.

Personer som avlagt examen på andra stadiet har 12 års utbildning. Sådana utbildningar är t.ex. studentexamina samt 3-åriga yrkesinriktade grundexamina, som också ger allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskolor och universitet.

Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad tilläggsutbildning. I denna granskning ingår de i samma klass som examina på andra stadiet.

Utbildning på lägsta högre nivå tar 2–3 år efter mellanstadiet. Sådana utbildningar är t.ex. tekniker-, merkonom- och sådana sjukskötarexamina som avlagts på institut före yrkeshögskolereformen.

För lägre högskoleexamen krävs 3–4 år av heltidsstudier efter utbildning på andra stadiet. Till lägre högskolenivå räknas t.ex. yrkeshögskoleexamina och lägre högskoleexamina.

För högre högskoleexamen krävs i regel 5–6 år av heltidsstudier efter mellannivån. Till utbildning på högre högskolenivå räknas t.ex. högre yrkeshögskoleexamina, magisterexamina och läkarnas specialiseringsexamina.

För examen på forskarutbildningsnivå krävs självständigt och publiceringsbart forskningsarbete eller avhandling. Examina är vetenskapliga licentiat- eller doktorsexamina.

Uppgifterna om utbildning erhålls ur Statistikcentralens examensregister.

Uppgifterna i analysen är från år 2020.

Disponibla penninginkomster

De disponibla penninginkomsterna omfattar inkomstposter i form av pengar och naturaförmåner med anknytning till anställning. I penninginkomster ingår inte kalkylerade inkomstposter, av vilka den kalkylerade bostadsinkomsten är den viktigaste. Då man från penninginkomsterna (brutto) drar av betalda transfereringar, är den återstående inkomsten disponibel penninginkomst.

Uppgiften är från år 2020.

Medianinkomst

I en rangordning av inkomsttagarna efter inkomstens storlek är medianinkomsten den mittersta observationen. På vardera sidan om den mittersta inkomsttagaren finns lika många inkomsttagare. Medianen är inte lika känslig för extrema observationer som det aritmetiska medeltalet.

Skattepliktiga inkomster

Med vissa undantag är alla inkomster som erhålls i pengar eller som förmån med penningvärde skattepliktiga inkomster. Skattepliktiga är inte t.ex. vissa socialbidrag, dagpenningar och ersättningar. Sådana är t.ex. barnbidrag, boendestöd och utkomststöd. Skattepliktiga är inte heller bl.a. stipendier och understöd från offentliga samfund. Uppgiften är från år 2020.

Yrke

Yrket har granskats med hjälp av Yrkesklassificeringen 2010, som beskriver samhällets yrkesstruktur.

Uppgiften är från år 2019.

Socioekonomisk ställning

Med socioekonomisk ställning avses en persons ställning i samhället. Definieringen av en persons socioekonomiska ställning grundar sig på uppgifter om personens huvudsakliga verksamhet, yrke, yrkesställning och näringsgren.

Klassificeringen av socioekonomisk ställning är följande:

  • företagare

  • jord- och skogsbruksföretagare

  • företagare, inte jord- och skogsbruk

  • högre tjänstemän

  • lägre tjänsteman

  • arbetare

  • okänd

Uppgiften är från år 2019.

Arbetsgivarsektor

Klassificeringen av arbetsgivarsektorn beskriver arbetsplatsens ägarförhållande och företagarform. Med hjälp av den kan man bl.a. skilja mellan den offentliga och den privata sektorn. Klassificeringen är följande:

  • privata sektorn

  • staten

  • kommun

  • annat eller okänd

Uppgiften om arbetsgivarsektor baserar sig på uppgifter om företagens ägartyp och juridiska form i Statistikcentralens företags- och arbetsställeregister.

Uppgiften är från år 2019.

3. Felfrihet och exakthet

Materialet i valstatistiken baserar sig på Justitieministeriets valdatasystem och på de uppgifter som valmyndigheterna levererat, som kan anses vara tillförlitliga.

4. Tidsenlighet och rättidighet

De fastställda uppgifterna avviker alltid i någon mån från siffrorna i den preliminära statistiken.

Resultaten ändras till alla delar efter att det fastställda resultatet erhållits: efter röstningsområde, kommun, välfärdsområde, parti samt ifråga om antalet röster för alla kandidater och för de invalda, vilket innebär att t.o.m. deras inbördes ordning kan ändras.

5. Tillgänglighet och transparens

Det första materialet, dvs. förhandsuppgifterna, publiceras så snart som möjligt på internet, i StatFin-tjänsten samt på statistiksidan Välfärdsområdesval. Valuppgifterna efter välfärdsområde, kommun och röstningsområde samt antalet röster för de invalda förs in i StatFin-tjänsten.

På statistiksidan Välfärdsområdesval publiceras offentliggöranden och tabeller på tre språk (finska, svenska och engelska) gällande det aktuella valet. Det andra materialet, dvs. de slutliga uppgifterna efter att valresultatet fastställts. De fastställda uppgifterna, som motsvarar den preliminära statistiken, publiceras på internet efter det att valresultatet fastställts och uppdateras i StatFin-tjänstens databaser.

6. Jämförbarhet

I statistiken används den kommunindelning som gäller valåret. Om välfärdsområdesval förrättas under året före det år då en ändring i kommunindelningen träder i kraft, ska valet förrättas i de kommuner som berörs av ändringen med iakttagande av den kommunindelning som gäller året efter valåret. En statistisk kommungruppering (urbana kommuner, tätorts- och landsbygdskommuner) började användas år 2000. Innan dess grupperades kommunerna på följande sätt: städer och övriga kommuner.

Välfärdsområdena och kommunerna 2022

Välfärdsområdet Kommunens namnet och numret
01 Östra Nyland 018 Askola
407 Lappträsk
434 Lovisa
504 Mörskom
638 Borgå
616 Pukkila
753 Sibbo
02 Mellersta Nyland 106 Hyvinkää
186 Träskända
543 Nurmijärvi
505 Mäntsälä
858 Tusby
611 Borgnäs
03 Västra Nyland 049 Esbo
078 Hangö
149 Ingå
224 Högfors
235 Grankulla
257 Kyrkslätt
444 Lojo
710 Raseborg
755 Sjundeå
927 Vichtis
04 Vanda och Kervo 092 Vanda
245 Kervo
05 Egentliga Finland 019 Aura
202 S:t Karins
322 Kimitoön
284 Koskis
304 Gustavs
400 Letala
423 Lundo
430 Loimaa
480 S:t Martens
481 Masku
503 Virmo
529 Nådendal
538 Nousis
561 Oripää
577 Pemar
445 Pargas
631 Pyhäranta.
636 Pöytyä
680 Reso
704 Rusko
734 Salo
738 Sagu
761 Somero
833 Tövsala
853 Åbo
895 Nystad
918 Vemo
06 Satakunta 050 Eura
051 Euraåminne
079 Harjavalta
102 Vittis
181 Jämijärvi
214 Kankaanpää
230 Karvia
271 Kumo
484 Sastmola
531 Nakkila
608 Påmark
609 Björneborg
684 Raumo
747 Siikais
783 Säkylä
886 Ulvsby
07 Egentliga Tavastland 061 Forssa
082 Hattula
086 Hausjärvi
103 Humppila
109 Tavastehus
165 Janakkala
169 Jockis
433 Loppi
694 Riihimäki
834 Tammela
981 Ypäjä
08 Birkaland 020 Ackas
108 Tavastkyro
143 Ikalis
177 Juupajoki
211 Kangasala
250 Kihniö
291 Kuhmois
418 Lempäälä
508 Mänttä-Vilppula
536 Nokia
562 Orivesi
581 Parkano
604 Birkala
619 Punkalaidun
635 Pälkäne
702 Ruovesi
790 Sastamala
837 Tammerfors
887 Urjala
908 Valkeakoski
922 Vesilahti
936 Virdois
980 Ylöjärvi
09 Päijänne-Tavastland 016 Asikkala
081 Gustav Adolfs
111 Heinola
098 Hollola
142 Itis
316 Kärkölä
398 Lahtis
560 Orimattila
576 Padasjoki
781 Sysmä
10 Kymmenedalen 075 Fredrikshamn
285 Kotka
286 Kouvola
489 Miehikkälä
624 Pyttis
935 Vederlax
11 Södra Karelen 153 Imatra
405 Villmanstrand
416 Lemi
441 Luumäki
580 Parikkala
689 Rautjärvi
700 Ruokolax
739 Savitaipale
831 Taipalsaari
12 Södra Savolax 046 Enonkoski
097 Hirvensalmi
178 Juva
213 Kangasniemi
491 S:t Michel
507 Mäntyharju
588 Pertunmaa
593 Pieksämäki
623 Puumala
681 Rantasalmi
740 Nyslott
768 Sulkava
13 Norra Savolax 140 Idensalmi
171 Jorois
204 Kaavi
239 Keitele
263 Kiuruvesi
297 Kuopio
402 Lapinlahti
420 Leppävirta
595 Pielavesi
686 Rautalampi
687 Rautavaara
749 Siilinjärvi
762 Sonkajärvi
778 Suonenjoki
844 Tervo
857 Tuusniemi
915 Varkaus
921 Vesanto
925 Vieremä
14 Norra Karelen 090 Heinävesi
146 Ilomants
167 Joensuu
176 Juga
260 Kides
276 Kontiolax
422 Lieksa
426 Libelits
541 Nurmes
309 Outokumpu
607 Polvijärvi
707 Rääkkylä
848 Tohmajärvi
15 Mellersta Finland 077 Hankasalmi
172 Joutsa
179 Jyväskylä
182 Jämsä
216 Kannonkoski
226 Karstula
249 Keuruu
256 Kinnula
265 Kivijärvi
275 Konnevesi
312 Kyyjärvi
410 Laukaa
435 Luhanka
495 Multia
500 Muurame
592 Petäjävesi
601 Pihtipudas
729 Saarijärvi
850 Toivakka
892 Uurainen
931 Viitasaari
992 Äänekoski
16 Södra Österbotten 005 Alajärvi
010 Alavo
052 Evijärvi
145 Ilmola
151 Storå
152 Storkyro
218 Bötom
232 Kauhajoki
233 Kauhava
300 Kuortane
301 Kurikka
403 Lappajärvi
408 Lappo
743 Seinäjoki
759 Soini
846 Östermark
934 Vindala
989 Etseri
17 Österbotten 231 Kaskö
280 Korsnäs
287 Kristinestad
288 Kronoby
399 Laihela
440 Larsmo
475 Malax
499 Korsholm
545 Närpes
599 Pedersöre
598 Jakobstad
893 Nykarleby
905 Vasa
946 Vorå
18 Mellersta Österbotten 074 Halso
217 Kannus
236 Kaustby
272 Karleby
421 Lestijärvi
584 Perho
849 Toholampi
924 Vetil
19 Norra Österbotten 009 Alavieska
069 Haapajärvi
071 Haapavesi
072 Karlö
139 Ijo
208 Kalajoki
244 Kempele
305 Kuusamo
317 Kärsämäki
425 Limingo
436 Lumijoki
483 Merijärvi
494 Muhos
535 Nivala
563 Oulainen
564 Uleåborg
615 Pudasjärvi
625 Pyhäjoki
626 Pyhäjärvi
630 Pyhäntä
678 Brahestad
691 Reisjärvi
746 Sievi
748 Siikajoki
791 Siikalatva
832 Taivalkoski
859 Tyrnävä
889 Utajärvi
785 Vaala
977 Ylivieska
20 Kajanaland 105 Hyrynsalmi
205 Kajana
290 Kuhmo
578 Paltamo
620 Puolanka
697 Ristijärvi
765 Sotkamo
777 Suomussalmi
21 Lappland 047 Enontekis
148 Enare
240 Kemi
320 Kemijärvi
241 Keminmaa
261 Kittilä
273 Kolari
498 Muonio
583 Pelkosenniemi
854 Pello
614 Posio
683 Ranua
698 Rovaniemi
732 Salla
742 Savukoski
751 Simo
758 Sodankylä
845 Tervola
851 Torneå
890 Utsjoki
976 Övertorneå

7. Tydlighet och konsistens/enhetlighet samt dokumentering

Justitieministeriet publicerar omfattande allmän information om de olika valen, det landsomfattande kandidatregistret och uppgifter om valresultatet på sina webbsidor ( www.vaalit.fi ). Justitieministeriets statistik över förhandsröstande avviker från Statistikcentralens statistik över förhandsröstande, eftersom uppgifterna fastställs utgående från olika grunder:

  • Justitieministeriet räknar antalet förhandsröstande av antalet röstberättigade

  • Statistikcentralen räknar antalet förhandsröstande av alla väljare

De indelningar som använts i statistiken finns på Statistikcentralens webbplats.


Källa: Välfärdsområdesvalet 2022, preliminär data, Statistikcentralen

Förfrågningar: Sami Fredriksson 029 551 2696, Jaana Asikainen 029 551 3506, vaalit@stat.fi

Ansvarig avdelningschef: Hannele Orjala


Uppdaterad 25.1.2022

Instruktion för hänvisning:

Statistik: Välfärdsområdesval [e-publikation].
02 2022, Välfärdsområdesval, kvalitetsbeskrivning . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 7.8.2022].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/alvaa/2022/02/alvaa_2022_02_2022-01-25_laa_001_sv.html