2. Bostadshushåll och boendeförhållanden 2009

Bostadshushållets medelstorlek 2,08 personer

Antalet bostadshushåll med 1–2 personer har ökat redan i flera decennier och var 74 procent av alla bostadshushåll i slutet av år 2009. I slutet av år 2009 fanns det totalt 2 517 000 bostadshushåll, av vilka 1 026 000, dvs. 41 procent, var enpersonsbostadshushåll. Bostadshushållens medelstorlek var 2,08 personer år 2009, medan den ännu år 1970 var tre personer.

Figur 1. Bostadshushåll efter storlek 1970–2009, antal

Figur 1. Bostadshushåll efter storlek 1970–2009, antal

Bostadshushållens storlek varierade efter region. I urbana kommuner var bostadshushållens medelstorlek 2,03 personer och i landsbygdskommuner 2,22 personer. Bostadshushållets sammansättning är olika på landsbygden och i städerna. I städerna finns det mer (43 %) enpersonsbostadshushåll än i landsbygdskommunerna (37 %).

Ett bostadshushåll förfogade över en bostadsyta på ungefär 81 kvadratmeter och 39 kvadratmeter per person. Räknat per person minskar golvytan betydligt då bostadshushållets storlek ökar. De som bor ensamma hade i genomsnitt 58 kvadratmeter till sitt förfogande, bostadshushåll bestående av två personer 43 kvadratmeter, men bostadshushåll på sex personer hade däremot bara 21 kvadratmeter per person.

Tabell 2. Golvyta per person (m2) efter bostadshushållets storlek 1985–2009

År Personantal
Alla bostadshushåll 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer 6 personer 7+ personer
1985 28,9 48,6 34,3 27,6 24,1 21,2 18,7 15,2
1990 31,4 51,8 37,0 29,4 25,0 21,7 19,0 14,8
1995 33,4 54,0 39,2 30,4 25,3 21,9 19,0 15,0
2000 35,3 55,6 40,8 31,4 26,0 22,5 19,4 15,4
2005 37,5 57,0 42,4 32,3 27,3 23,7 20,4 16,3
2009 38,9 58,3 43,4 33,0 28,1 24,4 21,0 16,8

Räknat enligt lägenhetsytan per person var boendetätheten mindre i ägarbostäder än i hyresbostäder. Ett bostadshushåll som bodde i ägarbostad förfogade i genomsnitt över 41 kvadratmeter lägenhetsyta per person, medan ett bostadshushåll som bodde i hyresbostad i genomsnitt bara förfogade över 32 kvadratmeter per person.

Av hyresbostäderna var boendetätheten minst i fritt finansierade hyresbostäder, 33 kvadratmeter per person. Skillnaderna mot andra hyresbostäder var inte stora. I aravahyresbostäder var golvytan per person 31 kvadratmeter och i räntestödshyresbostäder 30 kvadratmeter. I bostadsrättsbostäder var golvytan per person 32 kvadratmeter.

En fjärdedel av finländarna bodde trångt

I slutet av år 2009 fanns det 228 000 trångbodda bostadshushåll och totalt 942 000 personer bodde trångt. Ett bostadshushåll är trångbott, då det bor fler än en person per rum. En person som bor ensam anses alltså inte bo trångt. Då man inte räknar med dem som bor ensamma, var 15 procent av bostadshushållen trångbodda och nästan var fjärde finländare bodde i en trång bostad. Antalet trångbodda bostadshushåll var ungefär samma som året innan, men antalet trångbodda personer minskade med ungefär 5 000.

En fjärdedel av befolkningen bodde i hyresbostäder

Av de permanent bebodda bostäderna var andelen hyresbostäder 30 procent, men bara 1,3 miljoner personer, dvs. en fjärdedel av befolkningen, bodde i hyresbostäder. Detta förklaras av att bostadshushållen i hyresbostäder består av färre personer än bostadshushållen i ägarbostäder. Av alla bostäder var 814 000 hyresbostäder i slutet av år 2009. Antalet hyresbostäder har ökat med 269 000 bostäder från år 1990. I slutet av år 2009 fanns det 33 000 bostadsrättsbostäder, av vilka 43 procent är belägna inom huvudstadsregionen.

Figur 2. Bostäder efter upplåtelseform 1960–2009

Figur 2. Bostäder efter upplåtelseform 1960–2009

I synnerhet unga bostadshushåll bor i hyreslägenheter. När åldern på den äldsta personen i bostadshushållet stiger minskar andelen bostadshushåll som bor i hyreslägenheter. Av de bostadshushåll där den äldsta personen är under 30 år hyrde 70 procent sin bostad. Av bostadshushållen i åldern 30–44 år hyrde nästan en tredjedel sin bostad och av bostadshushållen bestående av 45-åringar eller äldre bara 21 procent. Husägare var mest sannolikt bostadshushåll där den äldsta personen var 45–74 år. Av bostadshushållen i denna åldersklass bodde 43 procent i ett hus som de själva ägde. Däremot var det mer sällsynt att bostadshushåll som bestod av äldre personer ägde eget hus. Den mest allmänna boendeformen bland äldre var ägande av bostadsaktie.

Relativt många flervåningshus utan hiss

Det fanns ungefär 22 000 flervåningshus med fler än tre våningar. Av dessa saknade 3 300 hiss. Dessa flervåningshus med fler än tre våningar och utan hiss hade 108 000 bostäder och totalt 147 000 boende. Av dessa hade 24 000 fyllt 65 år. I hus med exakt tre våningar var det ännu mer sällsynt med hiss. Av de 340 000 bostäder som fanns i trevåningshus var 13 procent belägna i hus med hiss. I trevåningshus utan hiss bodde 432 000 finländare, av vilka 72 000 hade fyllt 65 år.


Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen

Förfrågningar: Marja Hermiö (09) 1734 3211, Arja Tiihonen (09) 1734 3272, Elina Aspblad-Huohvanainen (09) 1734 3232, asuminen@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma


Uppdaterad 12.11.2010

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Bostäder och boendeförhållanden [e-publikation].
ISSN=1798-6753. Allmän översikt 2009, 2. Bostadshushåll och boendeförhållanden 2009 . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 23.1.2022].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/asas/2009/01/asas_2009_01_2010-11-12_kat_002_sv.html