Detta är arkivinnehåll som inte längre uppdateras.

Gå till den uppdaterade statistiksidan.

3. Kursutbildningens kostnadsstruktur oförändrad

Även om det skett en minskning i graden av deltagande i utbildning och i synnerhet i antalet utbildningsdagar från år 1999, var utbildningskostnaderna till sin struktur i stort sett oförändrade. Av totalkostnaderna för utbildningen hade andelen avgifter och arvoden till externa utbildningsanordnare ökat något, men i övrigt låg de olika kostnadsfaktorernas relativa andel på tidigare nivå. Liksom år 1999 var utbildningsdeltagarnas lönekostnader år 2005 47 procent av kostnaderna för kursutbildningen.

Figur 5. Kursutbildningskostnader efter kostnadspost åren 1999 och 2005 1)

Figur 5. Kursutbildningskostnader efter kostnadspost åren 1999 och 2005 1)

1) När medlemsavgifter eller avgifter till utbildningsfonderna läggs till och EU-, region- eller branschstöden dras av från de fem kostnadsposterna i figuren blir summan av nettokostnaderna 100 %.

Arbetsgivarnas avgifter till utbildningsfonderna omfattade, liksom år 1999, 1,4 procent av de totala kostnaderna. Med avgifter avses företagens medlemsavgifter som omfattar utbildningstjänster samt separata avgifter till regionala, branschvisa och nationella utbildningsfonder. Däremot hade de erhållna bidragens andel av nettokostnaderna för utbildning minskat från 3,9 procent till 0,9 procent. Bidragen utgörs av regionala och branschvisa stöd eller statens och EU:s stöd till företagens utbildningsverksamhet. I frågan gjordes ingen åtskillnad mellan nationella stöd och EU-stöd, men man kan anta att särskilt EU-stödens andel klart minskat från de första åren av Finlands EU-medlemskap.

Utbildningskostnadernas andel av arbetskraftskostnaderna har minskat

I och med att andelen utbildningsdeltagare och antalet utbildningsdagar sjunkit hade också företagens utbildningskostnader minskat klart från 1999 års nivå. År 2005 var företagens utbildningskostnader 1,5 procent av arbetskraftskostnaderna, medan motsvarande andel år 1999 var 2,4 procent.

Sett till näringsgrenar varierade utbildningskostnadernas andel av arbetskraftskostnaderna från 0,9 procent inom byggbranschen samt hotell- och restaurangbranschen till 2,9 procent inom finansierings- och försäkringsbranschen. Inom finansierings- och försäkringsbranschen var den största kostnadsfaktorn en dyr extern utbildning: arvoden och avgifter till utbildningsanordnarna utgjorde över hälften av utbildningskostnaderna, medan motsvarande andel inom hotell- och restaurangbranschen var bara 31 procent. Skillnaden mellan industri- och servicesektorn när det gäller personalutbildningen hade klart jämnats ut från år 1999 liksom skillnaderna mellan olika näringsgrenar i allmänhet.

Figur 6. Utbildningskostnadernas andel av arbetskraftskostnaderna efter näringsgren och sektor år 2005

Figur 6. Utbildningskostnadernas andel av arbetskraftskostnaderna efter näringsgren och sektor år 2005

Fastän de stora företagen var aktivare utbildare än de små; i relation till arbetskraftskostnaderna, hade skillnaderna klart krympt sett till företagets storleksklass i jämförelse med uppgifterna för år 1999. Om man granskar företagens enhetskostnader per kursutbildningstimme är skillnaderna i praktiken försvinnande små, eftersom de stora företagen kan använda fler förmånliga egna interna kursutbildningstjänster.

Utbildningskostnadernas andel av arbetskraftskostnaderna har sjunkit något i de flesta EU-länder. År 1999 var medeltalet 2,0 procent för de gamla EU-länderna (EU15) och Finland placerade sig i täten tillsammans med de övriga nordiska länderna. År 2005 var medeltalet 1,6 procent för EU15-länderna och Finland placerade sig kring medeltalet för EU-länderna.

Figur 7. Utbildningskostnadernas andel av arbetskraftskontnaderna i EU-länderna och Norge år 2005

Figur 7. Utbildningskostnadernas andel av arbetskraftskontnaderna i EU-länderna och Norge år 2005

Kostnaderna för personalutbildningen utreddes enbart för den kursbundna utbildningens del. För andra utbildningsformer (se Kapitel 7) efterfrågades inte direkta och indirekta kostnader. På grund av utbildningens karaktär är det svårt för företagen att följa upp utbildningsvolymerna och i synnerhet utbildningskostnaderna. Därför är det också en utmaning att mäta dem.


Källa: CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning, Statistikcentralen

Förfrågningar: Hannu Virtanen 09–1734 2514, Tarja Seppänen 09–1734 3220

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala


Uppdaterad 8.5.2009

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): CVTS, Företagens personalutbildning [e-publikation].
ISSN=1797-9994. Deltagande i kursutbildning 2005, 3. Kursutbildningens kostnadsstruktur oförändrad . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 8.8.2022].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/cvts/2005/02/cvts_2005_02_2009-05-08_kat_003_sv.html