Riksdagsvalet 2003 - Bakgrundsuppgifter om kandidater och invalda

Pekka Myrskylä

I riksdagsvalet uppställdes 2 029 kandidater, 1 221 män och 808 kvinnor. Tjugo av riksdagskandidaterna är finska medborgare bosatta utomlands, vilket betyder att registeruppgifter inte finns att tillgå för deras del. Bakgrundsuppgifterna skiljer sig därför från Statistikcentralens övriga kandidatstatistik. (Av datasekretesskäl omfattar analysen efter valkrets inte kandidaterna på Åland).

Av de stora partierna har centerpartiet och sfp den lägsta andelen kvinnliga kandidater, dvs. 42 procent. Den manliga majoriteten i sdp och samlingspartiet är bara ett par procent. De gröna är det enda partiet där de kvinnliga kandidaterna har en majoritet på ett par procent.

De invalda och kandidaterna efter kön och parti år 2003

kuva

Av de invalda är 38 procent kvinnor, dvs. något mindre än andelen kandidater.

Andelen kvinnliga kandidater är störst i Södra Savolax (45,3%) och i Mellersta Finland (45,2%). Andelen kvinnliga kandidater är lägst i Tavastland (35,5%). I Vasa, Uleåborgs, Norra Karelens, Birkalands och Satakuntas valkretsar är kvinnornas andel 37-38 procent. I Helsingfors valkrets, vars väljarkår är den mest kvinnodominerade med 54,8 procent kvinnor, är andelen kvinnliga kandidater endast 43,1 procent.

I Helsingfors är hälften av de invalda kvinnor, i Nyland nästan hälften: 16 män och 14 kvinnor. Bara i Egentliga Finland och Tavastland var antalet invalda kvinnor större än männens.

Andel kvinnor av röstberättigade och kandidaterna år 2003

kuva

Genomsnittsåldern är 47,9 år för de manliga kandidaterna och 43,6 år för de kvinnliga, en ålders-skillnad på fyra år. De yngsta kvinnliga kandidaterna (genomsnittsåldern 39,3 år) finns i Mellersta Finland, och de yngsta manliga kandidaterna (41,4 år) i Satakunta. Norra Karelen (51,0 år) och Lappland (49,3 år) har de äldsta manliga kandidaterna. Åldersskillnaden mellan kvinnliga och manliga kandidater är störst i Norra Karelen (10,3 år).

Medelåldern för kandidaterna efter kön och valkrets 2003

kuva

De äldsta riksdagsledamöterna valdes i Satakunta: Medelåldern 54,8 år. De övriga valkretsarna varierade från Mellersta Finlands 49,7 till Vasa 45,7 år.

Deltagande i arbetslivet

Av samtliga röstberättigade är hälften sysselsatta, åtta procent arbetslösa, åtta procent studerande och 30 procent pensionärer. Av de tre största partiernas kandidater är majoriteten sysselsatta (samlingspartiet och sdp 88 %, centern 84 %). Nästan inga kandidater är arbetslösa, och andelen studerande eller pensionerade totalt tio-femton procent (störst inom centern). De studerandes andel av kandidaterna är störst bland de gröna.

De invalda och kandidaterna efter huvudsaklig verksamhet 2003

kuva

Kandidatselektionen medför således fler sysselsatta och färre pensionärer än genomsnittligt. Andelen arbetslösa och studerande är lika stor bland kandidaterna som bland de röstberättigade. Sedan senaste val har andelen sysselsatta ökat med 4 procentenheter både bland kandidaterna och de röstberättigade.

Av de invalda var så gott som alla (96 %) sysselsätta, några borta från arbetslivet, dvs. pensionerade.

Familjetyp och antalet barn

Av alla röstberättigade är över hälften (53 %) gifta och 13 procent samboende, medan en fjärdedel inte har familj. Av kandidaterna är 59 procent gifta, 11 procent är samboende och 22 procent har inte familj. Andelen ensamförsörjare är 8 procent i båda grupperna. Kristdemokraternas kandidater är de som skiljer sig mest från genomsnittsbefolkningen: av dem är 84 procent gifta, och endast 2 procent samboende.

De invalda och kandidaterna efter familjetyp 2003

kuva

Av de stora partiernas kandidater är majoriteten gifta och har barn: centern 67 %, samlingspartiet 73 % och sdp 69 %. Andelen samboende är störst bland sdp:s kandidater (12 %). Andelen barnfamiljer där makarna är gifta har minskat, samtidigt som andelen samboende och andelen ogifta ensamboende har ökat.

Av de invalda är 75 procent gifta och 6 procent är sambor, 16 procent lever ensam.

De invalda och kandidaterna efter antalet biologiska barn 2003

kuva

I de stora partierna har över hälften av kandidaterna familj med av make/maka eller sambo samt barn. Av de röstberättigade är det 40 procent som inte har haft barn eller som inte ännu har barn. Motsvarande andel för kandidaternas del är cirka en tredjedel. Barnavårdsfrågor är således i färskt minne hos kandidaterna i högre grad än hos befolkningen i genomsnitt. Inom partier där antalet unga kandidater är stort är andelen kandidater utan barn större, så är fallet t.ex. bland de gröna.

Av de invalda har 75 procent biologiska barn, en fjärdedel har inga egna bar (åtminstone ännu). Av de röstberättigade har 60 procent egna barn. Stora familjer är också mera allmänna bland de invalda: det finns 12,5 procent familjer med fyra eller mer barn.

Utbildningsnivå

De invalda, röstberättigade och kandidaterna efter utbildningsnivå 2003

kuva

Riksdagskandidaterna är en högt utbildad grupp. Så gott som alla partiers kandidater har högre utbildningsnivå än genomsnittsbefolkningen. Av hela befolkningen har 39 procent endast utbildning på grundnivå, bland kandidaterna är motsvarande andel 19 procent. Andelen är ännu lägre inom de stora partierna: centern 11 %, samlingspartiet 5 %, sfp 2 %, de gröna 10 % och sdp 13 %. Närmare hälften av kandidaterna har utbildning på högre nivå, jämfört med endast 24 procent av de röstberättigade. Inom arbetarpartierna är utbildningsnivån i genomsnitt lägre. Av vänsterförbundets och sdp:s kandidater har cirka hälften enbart grund- eller yrkesexamen.

De bäst utbildade blir valda: av de invalda har 63 procent en examen avlagd vid universitet, av kandidaterna hade 36 procent och av de röstberättigade bara 11 procent.

Inkomster

Inkomsterna är den punkt på vilken kandidaterna skiljer sig mest från väljarkåren. År 2001 hade kandidaterna en genomsnittlig beskattningsbar inkomst på 34 200 euro, vilket var 74 procent mer än de röstberättigades medelinkomst på 19 700 euro. Kandidaterna för samlingspartiet och centern hade ungefär tre gånger så höga inkomster som de röstberättigade i genomsnitt.

Kandidaternas och de invaldas genomsnittliga inkomster (euro) år 2003, 1999 och 1995

kuva

Under den innevarande riksdagsperioden har de röstberättigades nominella inkomster ökat med 26 procent, exakt samma ökning som för kandidaterna i genomsnitt. Inkomsterna har ökat snabbast bland centerns och samlingspartiets kandidater. Medelinkomsten har ökat med 59 procent för centerkandidaterna och med 49 procent för samlingspartiets kandidater. Inkomstökningen för sfp:s kandidater var 21 %, de grönas kandidater 20 % och sdp:s kandidater 7 %, dvs. mindre än för befolkningen i genomsnitt.

De kandidater som har goda inkomster blir valda. Medelinkomsterna för de invalda, 75 500 euro, är de dubbla jämfört med kandidaterna och närmare fyrdubbla jämfört med de röstberättigade.

Kandidaterna och de invalda efter beskattningsbara inkomster (euro) 2003

kuva

Majoriteten av alla de stora partiernas kandidater hade inkomster på över 42 000 euro: 65 % av samlingspartiets kandidater, 56 % av centerns, 54 % av sdp:s och 52 % av sfp:s kandidater. Av väljarkåren hade endast 12 % inkomster på över 42 000 euro.

Under denna period har gruppen med inkomster på över 42 000 euro ökat, i synnerhet bland samlingspartiets, centerns och sfp:s kandidater.

Gröna förbundet, vänsterförbundet och kristdemokraterna har den största andelen kandidater med låga inkomster. De små partiernas inkomststruktur är den som mest påminner om väljarkårens inkomststruktur.

Av de invalda förtjänade nästan alla, dvs. 95 procent, mer än 32 000 euro. Bara 19 procent av de röstberättigades inkomster och 45 procent av kandidaternas inkomster uppgick till detta belopp.

Medelinkomster för de invalda, röstberättigade och kandidaterna efter valkrets 2003

kuva

Kandidaternas inkomstnivå avspeglar väljarkårens inkomstnivå regionalt, även om den alltid är klart högre. Den högsta medelinkomsten - 42 893 euro - har kandidaterna i Nyland, mer än dubbelt så mycket som medelinkomsten för den nyländska väljarkåren. De nästhögsta inkomsterna har kandidaterna i Tavastland (medelinkomst 37 824 euro) - också deras inkomster är mer än dubbelt så höga som väljarnas. De fattigaste väljarna finns i Norra Karelen, och de fattigaste kandidaterna i Satakunta. I Norra Karelen är kandidaternas medelinkomster 93 procent högre än väljarnas.

I alla valdistrikt var kandidaternas inkomster ungefär de dubbla jämfört med de röstberättigades inkomster inom området, de invaldas imkomster var ungefär de dubbla jämfört med kandidaternas inkomster. De högsta medelinkomsterna var i Tavastland, dvs. 133 400 euro, och i Helsingfors 98 200 euro. De kandidater som invalts i Vasa valdistrikt hade de lägsta inkomsterna, 52 100 euro.


Senast uppdaterad 1.6.2005

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Riksdagsval [e-publikation].
ISSN=1799-6260. 2003, Riksdagsvalet 2003 - Bakgrundsuppgifter om kandidater och invalda . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 22.9.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/evaa/2003/evaa_2003_2004-05-31_kat_002_sv.html