Partiernas valframgång och valdeltagandet

Centern segrade knappt valet

Centern blev riksdagsvalets största segrare jämfört med föregående riksdagsval. Centern ökade sin andel av rösterna med 2,3 procentenheter och fick 24,7 procent av hela landets röster, vilket medförde sju nya mandat i riksdagen. Sammanlagt fick centern 55 mandat och 689 391 röster, närmare 89 000 fler än år 1999. Centern ökade väljarstödet speciellt väl i Södra Finland; i Helsingfors fick partiet ett mandat, i Nyland 2 mandat och ett mandat både i Tavastlands och Satakunta valkretsar.

Den andra segraren i valet var sdp, som fick 24,5 procent av rösterna och utökade sitt väljarstöd med 1,6 procentenheter och två mandat. Antalet röster var 683 223, över 70 000 röster fler än i föregående riksdagsval. Sdp:s och centerns valresultat blev nästan jämnt. Sdp förlorade med bara drygt 6 000 röster mot centern. I förra valet var samma tal mellan partierna drygt 12 000 röster till sdp:s fördel.

Samlingspartiet förlorade i detta val. Röstetalet sjönk med cirka 46 000 röster och partiet förlorade sex mandat jämfört med föregående val. Samlingspartiets andel av samtliga röster var 18,6 procent, vilket är 2,4 procentenheter mindre än i förra riksdagsvalet. Samlingspartiets totala röstetal var 517 904.

Röstetalet för de nya partier som i detta val försökte komma in i riksdagen blev anspråkslöst, ingen blev invald. De s.k. proteströsterna gick till den förra riksdagens minsta parti, Sannfinländarna, som ökade mandaten från ett till tre.

Väljarstödet för partierna i riksdagsvalen 2003 och 1999, (%)

kuva

Väljarstödet för partierna i riksdagsvalen 2003 och 1999, (%)

  CENT SDP SAML VÄNST GRÖNA KD SFP SAF Övriga
2003 24,7 24,5 18,6 9,9 8,0 5,3 4,6 1,6 2,7
1999 22,4 22,9 21,0 10,9 7,3 4,2 5,1 1,0 5,3

 

Valdeltagandet ökade från föregående riksdagsval

Valdeltagandet bland finska medborgare som bor i Finland var 69,7 procent. Detta var 1,4 procentenheter större än år 1999. Valdeltagandet har länge varit lamt. Sedan år 1979 har valdeltagandet sjunkit från val till val, nu sågs en liten ökning för första gången.

Livligast röstades det i Helsingfors valkrets,73,9 procent. Livligare än genomsnittet blev valdeltagandet också i Vasa (73,5 %), Nylands (70,9 %) och Egentliga Finlands (70,7 %) valkrets. I de övriga valkretsarna var valdeltagandet under 70 procent.

Antalet röstberättigade var totalt 4 220 951. Av dessa var 4 015 552 bosatta i Finland och 205 399 utomlands. Valdeltagandet för utlandsfinländare steg till 8,8 procent, vilket innebär en ökning på 2,3 procentenheter jämfört med föregående val.

Valdeltagandet i riksdagsvalen 1945-2003

kuva

I procent av de röstberättigade, fr.o.m. år 1975 exkl. finska medborgare bosatta utomlands

Valdeltagandet i riksdagsvalen 1945-2003

År totalt % År totalt % Finska medb.
bosatta utoml.
1945 74,9 1975 79,7 7,1
1948 78,2 1979 81,2 6,7
1951 74,6 1983 81,0 6,7
1954 79,9 1987 76,4 5,8
1958 75,0 1991 72,1 5,6
1962 85,1 1995 71,9 6,1
1966 84,9 1999 68,3 6,5
1970 82,2 2003 69,7 8,8
1972 81,4      

I procent av de röstberättigade, fr.o.m. år 1975 exkl. finska medborgare bosatta utomlands


Senast uppdaterad 31.5.2004

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Riksdagsval [e-publikation].
ISSN=1799-6260. 2003, Partiernas valframgång och valdeltagandet . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 23.9.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/evaa/2003/evaa_2003_2004-05-31_kat_003_sv.html