Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Publicerad: 15.3.2021

Den offentliga samfundens finansiella ställning försvagages med 2,9 miljarder euro

De offentliga samfundens konsoliderade totalinkomster minskade med 0,7 miljarder euro under fjärde kvartalet 2020 jämfört med motsvarande kvartal året innan. De konsoliderade totalutgifterna ökade med 2,2 miljarder euro från motsvarande kvartal året innan. De offentliga samfundens nettoupplåning, som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, ökade med 2,9 miljarder euro jämfört med motsvarande kvartal året innan. När man jämför med tredje kvartalet 2020 ökade de säsongrensade inkomsterna och de säsongrensade utgifterna minskade. Det innebär att de offentliga samfundens finansiella ställning inte längre försämrades under fjärde kvartalet 2020 jämfört med föregående kvartal. Under fjärde kvartalet 2020 var de offentliga samfundens underskott (nettoupplåning) 4,0 miljarder euro. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens statistik "De offentliga samfundens inkomster och utgifter kvartalsvis". De offentliga samfunden består av staten, lokalförvaltningen och socialskyddsfonderna.

Nettoutlåning (+) / nettoupplåning (-) för offentlig sektor, trenden

 Nettoutlåning (+) / nettoupplåning (-) för offentlig sektor, trenden

Förändringar från motsvarande kvartal året innan

Vid en granskning av förändringar jämfört med motsvarande kvartal året innan används icke-säsongrensade siffror. Coronakrisen ökade utgifterna och minskade inkomsterna betydligt under fjärde kvartalet 2020 jämfört med motsvarande kvartal året innan. Statens totalinkomster uppgick till 14,5 miljarder euro och totalutgifterna till 18,6 miljarder euro under fjärde kvartalet. Statens totalinkomster minskade med 5,0 procent från motsvarande kvartal året innan. Samfundens inkomstskatter var den största enskilda faktorn vid minskningen av skatteinkomster. Detta berodde både på att de förskottsskatter som företagen betalat minskade och på att en andel på 10 procentenheter av intäkterna från samfundsskatten överfördes från staten till kommunerna. Produktions- och importskatterna ökade något och av de skatter som var lägre än året innan var skatterna på vissa bränslen samt bil- och motorcykelskatterna de mest betydande. Totalutgifterna ökade med 16,7 procent från motsvarande kvartal året innan. Av utgifterna ökade utbetalda subventioner samt löpande transfereringar till offentliga samfund mest. Statens underskott, som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, var 4,2 miljarder euro under fjärde kvartalet.

Lokalförvaltningens totala inkomster var 15,5 miljarder euro under fjärde kvartalet. Jämfört med motsvarande kvartal året innan ökade de med 17,3 procent. Av inkomsterna ökade transfereringarna från staten mest. Också de erhållna skatterna ökade kraftigt. När det gäller lokalförvaltningens skatteinkomster var utveckling av inkomstskatter jämfört med året innan den motsatta när man ser till staten. Personernas inkomstskatteutfall var större än året innan. Dessutom drog kommunerna nytta av ändringen av utdelningen av samfundsskatten. Under fjärde kvartalet var lokalförvaltningens totala utgifter 14,6 miljarder euro. De ökade med 5,2 procent. När det gäller utgifterna var ökning störst inom insatsförbrukningen. Lokalförvaltningens överskott (nettoutlåning), som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, var 0,8 miljarder euro, medan lokalförvaltningen visade ett underskott på 0,7 miljarder euro under motsvarande kvartal året innan.

Socialskyddsfonderna består av arbetspensionsanstalter och andra socialskyddsfonder. Arbetspensionsanstalternas totalinkomster uppgick under fjärde kvartalet till 6,9 miljarder euro och totalutgifterna till 7,2 miljarder euro. Totalinkomsterna sjönk med 0,6 miljarder euro, dvs. med 7,6 procent, från motsvarande kvartal året innan och totalutgifterna steg med 0,2 miljarder euro, dvs. med 2,4 procent. Inverkan av coronapandemin syns bl.a. i erhållna socialskyddsavgifter, som sjönk med 0,5 miljarder euro under fjärde kvartalet, dvs. med 8,0 procent jämfört med året innan. Av inkomsterna ökade erhållna pensionsavgifter mest och av utgifterna de betalda pensionerna. Arbetspensionsanstalternas underskott (nettoupplåning), som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, var 0,3 miljarder euro och nedgången var omkring 0,7 miljarder euro från året innan.

Övriga socialskyddsfonders inkomster uppgick under fjärde kvartalet till 4,9 miljarder euro. Inkomsterna ökade med 5,7 procent från motsvarande kvartal året innan. Till förändringen av inkomsterna bidrog främst sektorns transfereringar från staten, som ökade med 211 miljoner euro, dvs. med 6,8 procent från året innan. Övriga socialskyddsfonders utgifter uppgick till 5,2 miljarder euro och ökningen från motsvarande kvartal året innan till 12,5 procent. De sociala förmånerna andra än in natura stod för den största ökningen av utgifterna. De ökade med 491 miljoner euro, dvs. med 13,9 procent, från året innan, vilket i huvudsak beror på den kraftiga ökningen av utgifterna för arbetslöshetsförmåner. Övriga socialskyddsfonders underskott (nettoupplåning), som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, var 320 miljoner euro under fjärde kvartalet. Övriga socialskyddsfonders finansiella ställning reviderades i en svagare riktning i detta offentliggörande också ifråga om tidigare kvartal år 2020 när de preliminära uppgifterna om årsräkenskaperna färdigställts.

Förändringar från föregående kvartal

Vid en granskning av förändringar jämfört med föregående kvartal används säsongrensade siffror. Statens totala inkomster ökade under fjärde kvartalet 2020 med 2,4 procent från föregående kvartal. Statens totala utgifter ökade med 1,8 procent från föregående kvartal.

Lokalförvaltningens totala inkomster ökade med 11,1 procent från föregående kvartal. De totala utgifterna ökade med 0,8 procent.

Arbetspensionsanstalternas totala inkomster sjönk med 1,5 procent jämfört med föregående kvartal och de totala utgifterna steg med 1,4 procent. Övriga socialskyddsfonders totala inkomster minskade med 3,5 procent från föregående kvartal och totala utgifter ökade med 1,3 procent.

Uppgifterna för de två senaste åren är preliminära och revideras när nationalräkenskapernas årsuppgifter revideras. De säsongrensade tidsserierna och trendtidsserierna har beräknats med Tramo/Seats-metoden. De säsongrensade tidsserierna och trendtidsserierna revideras alltid i och med nya observationer oberoende av revideringen av den ursprungliga tidsserien. Mera information om säsongrensningsmetoden: http://www.stat.fi/til/tramo_seats_sv.html . I och med att tidsserierna för årsräkenskaperna revideras görs också en revidering av tidsserierna i den här statistiken. Uppgifterna baserar sig på de datakällor som var tillgängliga före 8.3.2021. Uppgifterna revideras nästa gång 23.06.2021.


Källa: Den offentliga sektorns inkomster och utgifter, 4:e kvartalet 2020. Statistikcentralen

Förfrågningar: Jouni Pulkka 029 551 3532, Jens Melfsen 029 551 2578, rahoitus.tilinpito@stat.fi

Ansvarig avdelningschef: Katri Kaaja

Publikationen i pdf-format (423,2 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Figurer
Revideringar i denna statistik

Uppdaterad 15.03.2021

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis [e-publikation].
ISSN=1797-9374. 4:e kvartalet 2020. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 22.2.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/jtume/2020/04/jtume_2020_04_2021-03-15_tie_001_sv.html