Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Publicerad: 17.9.2021

De offentliga samfundens finansiella ställning förbättrades med 3,4 miljarder från motsvarande kvartal året innan

De offentliga samfundens konsoliderade totalinkomster ökade med 3,4 miljarder euro under andra kvartalet 2021 från motsvarande kvartal året innan. De konsoliderade totalutgifterna ökade inte nämnvärt jämfört med motsvarande kvartal året innan. De offentliga samfundens finansiella ställning, som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, förbättrades med 3,4 miljarder euro från motsvarande kvartal året innan. När man jämför med första kvartalet 2021 ökade de säsongrensade inkomsterna mer än de säsongrensade utgifterna, dvs. de offentliga samfundens finansiella ställning förbättrades under andra kvartalet 2021 jämfört med föregående kvartal. Under andra kvartalet 2021 var de offentliga samfundens överskott (nettoutlåning) 0,5 miljarder euro. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens statistik "De offentliga samfundens inkomster och utgifter kvartalsvis". De offentliga samfunden består av staten, lokalförvaltningen och socialskyddsfonderna.

Nettoutlåning (+) / nettoupplåning (-) för offentlig sektor, trenden

 Nettoutlåning (+) / nettoupplåning (-) för offentlig sektor, trenden

Förändringar från motsvarande kvartal året innan

Vid en granskning av förändringar jämfört med motsvarande kvartal året innan används icke-säsongrensade siffror. Statens totalinkomster uppgick under andra kvartalet till 16,1 miljarder euro och totalutgifterna till 16,5 miljarder euro. Statens totala inkomster ökade med 1,4 miljarder euro från motsvarande kvartal året innan. Av inkomsterna ökade inkomst- och produktskatterna mest. När det gäller inkomstskatterna ökade utfallet av både fysiska personers och samfunds inkomstskatter. I fråga om produktskatter visade mervärdesskatten, penningspelsverksamhetens vinstmedel samt överlåtelseskatten den största ökningen när det gäller utfallet i euro jämfört med året innan. De mest betydande skatterna som förblev mindre än året innan var punktskatten på alkoholdrycker och lotteriskatten, som påverkas av ändringen av skattesatsen. Totalutgifterna minskade med 1,1 miljarder euro från motsvarande kvartal året innan. Av utgifterna minskade utbetalda subventioner och löpande transfereringar mest. Statens underskott, som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, var 0,4 miljarder euro under andra kvartalet.

Lokalförvaltningens totala inkomster uppgick under andra kvartalet till 14,0 miljarder euro. Jämfört med motsvarande kvartal året innan ökade de med 7,0 procent. Av inkomsterna ökade inkomstskatterna mest. Utfallet av både fysiska personers och samfundens inkomstskatter ökade. Under andra kvartalet var lokalförvaltningens totala utgifter 14,1 miljarder euro, vilket var en ökning med 5,6 procent. Av utgifterna ökade insatsförbrukningen mest. Lokalförvaltningens underskott (nettoupplåning), som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, var 0,1 miljarder euro, medan den var 0,2 miljarder euro under motsvarande kvartal året innan.

Socialskyddsfonderna består av arbetspensionsanstalter och andra socialskyddsfonder. Arbetspensionsanstalternas totalinkomster uppgick under andra kvartalet till 8,3 miljarder euro och totalutgifterna till 7,4 miljarder euro. Totalinkomsterna ökade med 0,9 miljarder euro, dvs. med 12,9 procent, från motsvarande kvartal året innan och totalutgifterna med 0,2 miljarder euro, dvs. med 2,5 procent. Av inkomsterna ökade socialskyddsavgifterna mest och av utgifterna de betalda pensionerna. Arbetspensionsanstalternas överskott (nettoutlåning), som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, var 0,9 miljarder euro och ökade med ungefär 0,8 miljarder euro jämfört med motsvarande kvartal året innan.

Övriga socialskyddsfonders inkomster uppgick under andra kvartalet till 5,2 miljarder euro. Inkomsterna minskade med 3,0 procent från motsvarande kvartal året innan. När det gäller de största inkomstposterna ökade sektorns socialskyddsavgifter med 211 miljoner euro, medan transfereringarna från staten minskade med 378 miljoner euro. Övriga socialskyddsfonders utgifter uppgick till 5,1 miljarder euro, vilket var en minskning med 2,7 procent från motsvarande kvartal året innan. Utgifterna minskade mest på grund av betalda sociala förmåner andra än in natura, som minskade med 225 miljoner euro, dvs. med 5,4 procent, från året innan. Övriga socialskyddsfonders överskott (nettoutlåning), som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, var 41 miljoner euro under andra kvartalet.

Förändringar från föregående kvartal

Vid en granskning av förändringar jämfört med föregående kvartal används säsongrensade siffror. Statsförvaltningens totala inkomster ökade med 1,2 procent från föregående kvartal. Statens totala utgifter minskade med 1,5 procent från föregående kvartal.

Lokalförvaltningens totala inkomster minskade med 0,9 procent från föregående kvartal. De totala utgifterna ökade med 1,7 procent.

Arbetspensionsanstalternas totala inkomster ökade med 4,1 procent från föregående kvartal och de totala utgifterna med 1,1 procent. Övriga socialskyddsfonders totala inkomster var på samma nivå som under föregående kvartal, medan de totala utgifterna ökade med 0,6 procent

Uppgifterna för de två senaste åren är preliminära och revideras när nationalräkenskapernas årsuppgifter revideras. De säsongrensade tidsserierna och trendtidsserierna har beräknats med Tramo/Seats-metoden. De säsongrensade tidsserierna och trendtidsserierna revideras alltid i och med nya observationer oberoende av revideringen av den ursprungliga tidsserien. Uppgifterna baserar sig på de datakällor som var tillgängliga före 10.9.2021. Uppgifterna för tredje kvartalet 2021 publiceras 17.12.2021. Ansvaret för insamlingen av uppgifter om kommunernas och samkommunernas ekonomi i fråga om kvartalsuppgifterna överfördes från Statistikcentralen till Statskontoret i början av 2021: http://www.stat.fi/uutinen/kvartalsuppgifterna-om-kommunernas-ekonomi-har-for-forsta-gangen-publicerats-i-tjansten-granskakommunerf i I den nya datainsamlingen har målet varit långtgående automatisering. Dessutom är datainnehållet som samlas in mer omfattande än tidigare. Ändringarna kan i inledningsskedet inverka på kvaliteten och jämförbarheten hos uppgifterna om de offentliga samfunden.


Källa: Den offentliga sektorns inkomster och utgifter, 2:a kvartalet 2021 Statistikcentralen

Förfrågningar: Jouni Pulkka 029 551 3532, Jens Melfsen 029 551 2578, rahoitus.tilinpito@stat.fi

Ansvarig avdelningschef: Katri Kaaja

Publikationen i pdf-format (420,2 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Figurer
Revideringar i denna statistik

Uppdaterad 17.09.2021

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis [e-publikation].
ISSN=1797-9374. 2:a kvartalet 2021. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 4.3.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/jtume/2021/02/jtume_2021_02_2021-09-17_tie_001_sv.html