Det finns en nyare publikation över denna statistik.

Den nyaste publikationen: Konsumenternas förtroende 2019, september

Publicerad: 27.7.2006

Konsumenternas förtroende något svagare i juli

Konsumenternas förtroende för ekonomin försvagades något i juli. Konsumenternas förtroendeindikator var i juli 14,4, medan den i juni var 16,6. Förtroendet för ekonomin var dock klart starkare än under motsvarande period året innan och också en aning starkare än långtidsmedelvärdet. Uppgifterna baserar sig på Statistikcentralens konsumentbarometer, som bygger på intervjuer som gjordes mellan den 3 och 19 juli med 1 523 personer bosatta i Finland.

Alla de fyra delfaktorerna i konsumenternas förtroendeindikator sjönk i juli jämfört med föregående månad. Förväntningarna på arbetslöshetsutvecklingen försvagades dock bara något. Dessutom ansåg konsumenterna att deras möjligheter att spara fortfarande var utomordentliga och tyckte att det var mycket fördelaktigt att köpa kapitalvaror i juli.

Konsumenternas syn på ekonomin i juli 2006

  Juli 2006 nettotal Juni 2006 nettotal Juli 2005 nettotal Medeltal 10/95-7/06
Konsumenternas förtroendeindikator 14,4 16,6 10,3 13,5
Indikatorns delfaktorer:        
Den egna ekonomiska situationen om 12 mån. jämfört med nuläget 9,1 12,4 11,6 9,3
Hushållets möjligheter att spara under de följande 12 mån. 45,3 48,3 42,0 32,9
Finlands ekonomiska situation om 12 mån. jämfört med nuläget 0,2 2,3 -0,7 6,6
Arbetslösheten i Finland om 12 mån. jämfört med nuläget 3,1 3,4 -11,9 5,2
Övriga:        
Inflationen om 12 mån., % 2,4 2,6 2,3 1,9
Risken för egen arbetslöshet vid intervjutidpunkten 4,7 3,7 2,7 ..
Hushållets penningsituation vid intervjutidpunkten 30,8 29,8 33,3 25,1
Hur fördelaktigt är det att köpa kapitalvaror vid intervjutidpunkten 29,0 22,6 31,3 20,9
Hur fördelaktigt är det att spara vid intervjutidpunkten 22,3 23,5 12,6 6,4
Hur fördelaktigt är det att ta lån vid intervjutidpunkten 24,8 23,1 36,7 23,2
Nettotaleterhålls genom att den procentuella andelen nekande svar viktas och subtraheras från den procentuella andelen jakande svar på en fråga.
Konsumenternas förtroendeindikatorberäknas som ett genomsnitt av fyra nettotal för de kommande 12 månaderna: den egna ekonomin och Finlands ekonomi, arbetslösheten och hushållens möjligheter att spara. Nettotalen och förtroendeindikatorn kan variera mellan -100 och 100. En positiv siffra innebär en optimistisk syn och en negativ siffra en pessimistisk syn på ekonomin.

I juli trodde 23 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. 22 procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. Motsvarande andelar för juni var 26 och 21 procent. I juli litade 27 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och 10 procent befarade att den blir sämre inom ett år. Ännu i juni förväntade sig 31 procent av konsumenterna att den egna ekonomin förbättras.

I juli bedömde 30 procent av konsumenterna att arbetslösheten ökar under det följande året och 37 procent trodde att arbetslösheten minskar. För ett år sedan var motsvarande andelar dystra: 43 och 22 procent. Av de sysselsatta antog 11 procent i juli att risken för arbetslöshet ökat under de senaste månaderna för deras egen del och 15 procent antog åter att risken hade minskat.

I juli förutspådde konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 2,4 procent under de följande 12 månaderna. I juni var motsvarande inflationsförväntning 2,6 procent.

I juli ansåg 71 procent av konsumenterna att tidpunkten att ta lån är god och 13 procent av hushållen planerade att ta lån inom ett år. Av konsumenterna ansåg 68 procent i juli att det är fördelaktigt att spara. 65 procent av hushållen hade sparat och 78 procent trodde att de kan spara under det följande året. Bankkonton och placeringsfonder ökade ytterligare i popularitet när det gäller hushållens placeringsobjekt.

I juli ansåg 50 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. Månaden innan var motsvarande andel 44 procent. Hushållen hade ett stort antal planer på att spendera pengar bl.a. på hemelektronik samt på att skaffa fritids- och sportartiklar. 26 procent av hushållen planerade att köpa en digitalbox inom ett halvt år. Inom ett år tänkte 18 procent av hushållen ganska eller mycket säkert köpa bil och 9 procent bostad.

Konsumenternas förtroendeindikator 10/1995-7/2006

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands
ekonomi 10/1995-7/2006

Konsumenternas förtroendeindikator i EU-länderna, juni 2006
Indikatoravvikelse från landets medeltal 10/1995-6/2006*

*räknat på basis av säsongrensade serier; uppgift om Frankrike riktningsgivande på grund av att serien brutits; medeltal för kortare period: Malta 11/2002-, Luxemburg 1/2002-, Cypern, Litauen och Polen 1/2001-, Slovakien 4/1999-
Källa: European Commission, DG ECFIN, Business and Consumer Survey Results, June 2006 http://europa.eu.int/comm/economy_finance/indicators/businessandconsumersurveys_en.htm

Källa: Konsumentbarometern 2006, juli. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pertti Kangassalo (09) 1734 3598, kuluttaja.barometri@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö

Tabeller

Tabeller i databaser


Senast uppdaterad 27.7.2006

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Konsumenternas förtroende [e-publikation].
ISSN=2669-8870. juli 2006. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 20.10.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2006/07/kbar_2006_07_2006-07-27_tie_001_sv.html