Det finns en nyare publikation över denna statistik.

Den nyaste publikationen: Konsumenternas förtroende 2019, september

Publicerad: 27.9.2006

Konsumenterna optimistiska i september

Konsumenternas förtroende för ekonomin förstärktes i september. Konsumenternas förtroendeindikator var i september 16,1 medan den i augusti var 14,4. För ett år sedan var den 10,8. Förtroendet för ekonomin var samtidigt starkare än långtidsmedelvärdet. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens konsumentbarometer. För barometern intervjuades 1-19 september 1 538 personer bosatta i Finland.

Av de fyra delfaktorerna i konsumenternas förtroendeindikator förbättrades i september förväntningarna på den egna ekonomin och Finlands ekonomi samt i synnerhet förväntningarna på arbetslösheten jämfört med föregående månad. Konsumenternas tro på den positiva utvecklingen av sysselsättningen har inte varit lika stark sedan början av år 2001. Konsumenternas syn på möjligheterna att spara var, trots en liten försvagning, fortfarande mycket optimistiska i september. Konsumenterna ansåg att det är mer lönsamt än någonsin tidigare att spara. Också synen på hur fördelaktigt det är att ta lån blev ljusare jämfört med månaden innan.

Konsumenternas syn på ekonomin i september 2006

  September 2006 nettotal Augusti 2006 nettotal September 2005 nettotal Medeltal 10/95-9/06
Konsumenternas förtroendeindikator 16,1 14,4 10,8 13,5
Indikatorns delfaktorer:        
Den egna ekonomiska situationen om 12 mån. jämfört med nuläget 10,2 8,2 9,3 9,3
Hushållets möjligheter att spara under de följande 12 mån. 44,6 46,6 44,1 33,1
Finlands ekonomiska situation om 12 mån. jämfört med nuläget 1,2 -0,2 -2,3 6,6
Arbetslösheten i Finland om 12 mån. jämfört med nuläget 8,5 3,0 -7,8 5,3
Övriga:        
Inflationen om 12 mån., % 2,6 2,8 2,6 2,0
Risken för egen arbetslöshet vid intervjutidpunkten 5,6 4,6 3,3 ..
Hushållets penningsituation vid intervjutidpunkten 30,4 32,3 27,8 25,2
Hur fördelaktigt är det att köpa kapitalvaror vid intervjutidpunkten 23,9 23,1 19,6 21,0
Hur fördelaktigt är det att spara vid intervjutidpunkten 25,1 20,3 12,5 6,7
Hur fördelaktigt är det att ta lån vid intervjutidpunkten 20,5 16,2 33,0 23,1
Nettotaleterhålls genom att den procentuella andelen nekande svar viktas och subtraheras från den procentuella andelen jakande svar på en fråga.
Konsumenternas förtroendeindikatorberäknas som ett genomsnitt av fyra nettotal för de kommande 12 månaderna: den egna ekonomin och Finlands ekonomi, arbetslösheten och hushållens möjligheter att spara. Nettotalen och förtroendeindikatorn kan variera mellan -100 och 100. En positiv siffra innebär en optimistisk syn och en negativ siffra en pessimistisk syn på ekonomin.

I september trodde 24 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. 21 procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. I september litade 29 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och bara 11 procent befarade att den blir sämre inom ett år.

I september uppskattade 22 procent av konsumenterna att arbetslösheten ökar under det följande året och 40 procent trodde att arbetslösheten minskar. I augusti var motsvarande andelar 28 och 35 procent och för ett år sedan 41 och 28 procent. Av de sysselsatta antog bara 10 procent i september att risken för arbetslöshet ökat under de senaste månaderna för deras egen del och 15 procent antog åter att risken hade minskat.

I september förutspådde konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 2,6 procent under de följande 12 månaderna. I augusti var motsvarande inflationsförväntning 2,8 procent.

I september ansåg 67 procent av konsumenterna att tidpunkten att ta lån är god. Motsvarande andel var en månad tidigare 63 procent. I september planerade 15 procent av hushållen att ta lån inom ett år. Av konsumenterna ansåg rekordmånga, dvs. 71 procent, att det är fördelaktigt att spara. 63 procent av hushållen hade sparat och 78 procent trodde att de kan spara under det följande året.

I september ansåg 44 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. Hushållen hade ett stort antal planer på att spendera pengar bl.a. på hemelektronik samt på heminredning och resor. 30 procent av hushållen funderade på att skaffa en digitalbox inom ett halvt år. Inom ett år tänkte 18 procent av hushållen ganska eller mycket säkert köpa bil och 8 procent bostad.

Konsumenternas förtroendeindikator 10/1995-9/2006

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands
ekonomi 10/1995-9/2006

Konsumenternas förtroendeindikator i EU-länderna, augusti 2006
Indikatoravvikelse från landets medeltal 10/1995-8/2006*

*räknat på basis av säsongrensade serier; uppgift om Frankrike riktningsgivande på grund av att serien brutits;
medeltal för kortare period: Malta 11/2002-, Luxemburg 1/2002-, Cypern, Litauen och Polen 1/2001-, Slovakien 4/1999-
Källa: European Commission, DG ECFIN, Business and Consumer Survey Results, August 2006 http://europa.eu.int/comm/economy_finance/indicators/businessandconsumersurveys_en.htm

Källa: Konsumentbarometern 2006, september. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pertti Kangassalo (09) 1734 3598, kuluttaja.barometri@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö

Tabeller

Tabeller i databaser


Senast uppdaterad 27.9.2006

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Konsumenternas förtroende [e-publikation].
ISSN=2669-8870. september 2006. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 21.10.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2006/09/kbar_2006_09_2006-09-27_tie_001_sv.html