Det finns en nyare publikation över denna statistik.

Den nyaste publikationen: Konsumenternas förtroende 2019, september

Publicerad: 27.10.2010

Konsumenternas förtroende fortfarande starkt i oktober

Konsumenternas förtroende för ekonomin var i oktober något svagare än rekordnivån under augusti–september. Konsumenternas förtroendeindikator var i oktober 20,5, då den i september var 22,9 (reviderad uppgift) och i augusti 21,9. I oktober var förtroendet för ekonomin alltjämt tydligt starkare jämfört med året innan och långtidsmedelvärdet. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens konsumentbarometer. För barometern intervjuades 1–20 oktober 1 408 personer bosatta i Finland.

Konsumenternas förtroendeindikator

Konsumenternas förtroendeindikator

Av de fyra delfaktorerna i konsumenternas förtroendeindikator försvagades i oktober förväntningarna på Finlands ekonomi och arbetslöshetsutvecklingen något jämfört med föregående månad. Utsikterna för ekonomin i allmänhet var dock fortfarande starka. I oktober var konsumenternas förväntningar på sin egen ekonomi och sina möjligheter att spara nästan oförändrade och vad gäller sparandet fortfarande ljusa. Dessutom bedömde konsumenterna i oktober att inflationen kommer att accelerera och att det är lönsamt att ta lån.

I oktober trodde 48 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. Bara 11 procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. Motsvarande andelar var i september 56 och 8 procent och för ett år sedan 57 och 14 procent. I oktober litade 26 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och 10 procent befarade att den blir sämre inom ett år.

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands ekonomi om ett år

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands ekonomi om ett år

I oktober litade 37 procent av konsumenterna på att arbetslösheten minskar i Finland under det följande året och 24 procent uppskattade att arbetslösheten ökar. En månad tidigare var motsvarande andelar 39 och 21 procent och för ett år sedan dystra 17 och 58 procent.

I oktober antog 17 procent av de sysselsatta att risken för arbetslöshet minskat för deras egen del under de senaste månaderna, medan 11 procent åter bedömde att risken ökat. För ett år sedan var dessa andelar dystra 9 och 30 procent. I oktober uppskattade 45 procent av de sysselsatta att risken för arbetslöshet var oförändrad och 26 procent upplevde att de inte alls är i farozonen att bli arbetslösa.

Konsumenterna förutspådde i oktober att konsumentpriserna stiger med 3,0 procent under de följande 12 månaderna. Inflationsförväntningarna var i september 2,6 procent. Långtidsmedelvärdet för inflationsförväntningarna är 2,1 procent.

I oktober antog 66 procent av konsumenterna att tidpunkten för att spara var god. Motsvarande andel för ett år sedan var 55 procent av konsumenterna. Av hushållen hade 66 procent sparat och 79 procent trodde att de kan spara under det följande året. Mest sparar konsumenterna för sämre tider. De vanligaste placeringsobjekten efter de populära tidsbundna kontona och placeringskontona är försäkringar och placeringsfonder.

I oktober ansåg 71 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att ta lån. I oktober planerade 13 procent av hushållen att ta lån inom ett år.

Av konsumenterna bedömde 51 procent i oktober att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. För ett år sedan var andelen 59 procent. Många hushåll använder pengar t.ex. till att resa, renovera bostaden eller skaffa fritidsartiklar under de följande sex månaderna. Av hushållen avsåg 18 procent att ganska eller mycket säkert köpa bil inom ett år och 8 procent bostad. Motsvarande andelar var i oktober i fjol 16 och 8 procent.

Konsumenternas syn på ekonomin

  Medeltal 10/1995- Maxvärde 10/1995- Minvärde 10/1995- 10/2009 09/2010 10/2010 Utsikter
A1 Konsumenternas förtroendeindikator = (B2+B4+B7+D2)/4 13,2 22,9 -6,5 12,3 22,9 20,5 ++
B2 Egen ekonomi om 12 månader (nettotal) 9,1 14,1 2,3 9,0 9,2 9,4 +/-
D2 Hushållets möjligheter att spara 12 månader framåt (nettotal) 37,0 52,0 10,9 43,0 48,8 47,1 +
B4 Finland's ekonomi om 12 månader (nettotal) 5,2 25,3 -27,1 21,4 25,3 19,2 ++
B7 Arbetslösheten i Finland om 12 månader (nettotal) 1,4 27,6 -51,1 -24,1 8,5 6,3 +
B6 Inflation om 12 månader (procent) 2,1 4,6 0,6 2,1 2,6 3,0  
C1 Tidpunktens fördelaktighet för att köpa kapitalvaror (nettotal) 21,3 41,8 -14,2 36,3 30,1 26,8 +
C2 Tidpunktens fördelaktighet för att spara (nettotal) 11,0 36,8 -19,6 7,3 19,2 19,8 +
C3 Tidpunktens fördelaktighet för att ta lån (nettotal) 18,5 42,0 -47,1 23,0 26,7 26,8 +

Nettotalet erhålls genom att vikta svarsalternativen och subtrahera den procentuella andelen nekande svar från den procentuella andelen jakande svar på en fråga. Konsumenternas förtroendeindikator beräknas som ett genomsnitt av delfaktorernas nettotal. Nettotalen och förtroendeindikatorn kan variera mellan –100 och 100, ju högre siffra desto mer optimistisk är synen på ekonomin.

Förklaringar till kolumnen “Utsikter”: ++ Mycket goda utsikter, + Goda utsikter, +/- Neutrala utsikter, – Dåliga utsikter, – – Mycket dåliga utsikter. Nettotalets avvikelse från medeltalet har jämförts med standardavvikelsen.

Alla EU-länders (säsongrensade) barometerresultat publiceras senare på EU-kommissionens webbplats: European Commission, DG ECFIN, Business and Consumer Survey Results; http://ec.europa.eu/economy_finance/db_indicators/surveys/index_en.htm


Källa: Konsumentbarometern 2010, oktober. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pertti Kangassalo (09) 1734 3598, kuluttaja.barometri@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö

Publikationen i pdf-format (421,2 kB)

Översikter
Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor

Figurer

Uppdaterad 27.10.2010

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Konsumenternas förtroende [e-publikation].
ISSN=2669-8870. oktober 2010. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 15.10.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2010/10/kbar_2010_10_2010-10-27_tie_001_sv.html