Det finns en nyare publikation över denna statistik.

Den nyaste publikationen: Konsumenternas förtroende 2019, augusti

Publicerad: 28.3.2011

Konsumenternas tro på den allmänna ekonomin försvagad

Konsumenternas förtroende för ekonomin försvagades något i mars. Konsumenternas förtroendeindikator var i mars 17,7 medan den i februari var 20,0 och i januari 16,6. I mars var förtroendet för ekonomin ändå starkare än året innan och långtidsmedelvärdet. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens konsumentbarometer. För barometern intervjuades den 1–18 mars 1 472 personer bosatta i Finland.

Konsumenternas förtroendeindikator

Konsumenternas förtroendeindikator

Av de fyra delfaktorerna i konsumenternas förtroendeindikator försvagades i mars förväntningarna på Finlands ekonomi och arbetslöshetsutvecklingen jämfört med föregående månad. Däremot var synen på den egna ekonomin och möjligheterna att spara nästan oförändrad och vad gäller sparandet mycket ljus. I mars bedömde konsumenterna att inflationen kommer att accelerera och att det är lönsamt att spara på bekostnad av att köpa kapitalvaror och ta lån.

I mars trodde 38 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland förbättras under det följande året. Av konsumenterna bedömde 18 procent för sin del att landets ekonomi försämras. Motsvarande andelar var i februari 43 och 16 procent och för ett år sedan 56 och 12 procent. I mars litade 26 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och 11 procent befarade att den blir sämre inom ett år.

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands ekonomi om ett år

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands ekonomi om ett år

I mars litade 33 procent av konsumenterna på att arbetslösheten minskar i Finland under det följande året, medan 29 procent uppskattade att arbetslösheten ökar. Motsvarande andelar var i februari 37 och 25 procent och för ett år sedan dystra 20 och 49 procent.

I mars antog 16 procent av de sysselsatta att risken för arbetslöshet minskat för deras egen del under de senaste månaderna, medan 11 procent bedömde att risken ökat. Också dessa andelar var dystra för ett år sedan: 13 och 21 procent. Av de sysselsatta uppskattade 44 procent i mars att risken för arbetslöshet var oförändrad och 28 procent upplevde att de inte alls är i farozonen att bli arbetslösa.

I mars förutspådde konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 3,3 procent under de följande 12 månaderna. Inflationsförväntningarna var för ett år sedan i mars 2,0 procent. Långtidsmedelvärdet för inflationsförväntningarna är 2,2 procent.

I mars bedömde 64 procent av konsumenterna att tidpunkten att spara är god. Motsvarande andel för ett år sedan var 57 procent av konsumenterna. Av hushållen hade 66 procent sparat och rentav 81 procent trodde sig kunna spara under det följande året.

I mars uppskattade 60 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att ta lån. Motsvarande andel i februari och för ett år sedan var 65 procent av konsumenterna. I mars planerade 14 procent av hushållen att ta lån inom ett år.

I mars ansåg 41 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. Motsvarande andel var i februari 45 procent och för ett år sedan 53 procent. Trots det planerade många hushåll i mars att under de följande sex månaderna använda sina pengar t.ex. på resor och köp av fritidsartiklar. Av hushållen avsåg 17 procent att ganska eller mycket säkert köpa bil inom ett år och 8 procent bostad. Motsvarande andelar var i mars i fjol 16 och 7 procent.

Konsumenternas syn på ekonomin

  Medeltal 10/1995- Maxvärde 10/1995- Minvärde 10/1995- 03/2010 02/2011 03/2011 Utsikter
A1 Konsumenternas förtroendeindikator = (B2+B4+B7+D2)/4 13,3 22,9 -6,5 15,4 20,0 17,7 +
B2 Egen ekonomi om 12 månader (nettotal) 9,1 14,1 2,3 10,1 8,5 9,0 +/-
D2 Hushållets möjligheter att spara 12 månader framåt (nettotal) 37,4 52,2 10,9 46,4 52,2 52,0 ++
B4 Finland's ekonomi om 12 månader (nettotal) 5,4 25,3 -27,1 22,0 13,1 9,0 +
B7 Arbetslösheten i Finland om 12 månader (nettotal) 1,4 27,6 -51,1 -17,0 6,1 0,8 +/-
B8 Egen arbetslöshetsrisk nu (nettotal) 0,9 7,6 -18,8 -4,3 6,3 5,7 +
B6 Inflation om 12 månader (procent) 2,1 4,6 0,6 2,0 3,2 3,3  
C1 Tidpunktens fördelaktighet för att köpa kapitalvaror (nettotal) 21,2 41,8 -14,2 30,5 18,6 11,9 -
C2 Tidpunktens fördelaktighet för att spara (nettotal) 11,3 36,8 -19,6 10,5 19,3 18,8 +
C3 Tidpunktens fördelaktighet för att ta lån (nettotal) 18,5 42,0 -47,1 21,2 19,0 12,4 -

Nettotalet erhålls genom att vikta svarsalternativen och subtrahera den procentuella andelen nekande svar från den procentuella andelen jakande svar på en fråga. Konsumenternas förtroendeindikator beräknas som ett genomsnitt av delfaktorernas nettotal. Nettotalen och förtroendeindikatorn kan variera mellan –100 och 100, ju högre siffra desto mer optimistisk är synen på ekonomin.

Förklaringar till kolumnen “Utsikter”: ++ Mycket goda utsikter, + Goda utsikter, +/- Neutrala utsikter, – Dåliga utsikter, – – Mycket dåliga utsikter. Nettotalets avvikelse från medeltalet har jämförts med standardavvikelsen.

Alla EU-länders (säsongrensade) barometerresultat publiceras senare på EU-kommissionens webbplats: European Commission, DG ECFIN, Business and Consumer Survey Results; http://ec.europa.eu/economy_finance/db_indicators/surveys/index_en.htm


Källa: Konsumentbarometern 2011, mars. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pertti Kangassalo (09) 1734 3598, Pellervo Marja-aho (09) 1734 3349, kuluttaja.barometri@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö

Publikationen i pdf-format (444,4 kB)

Översikter
Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor

Figurer

Uppdaterad 28.3.2011

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Konsumenternas förtroende [e-publikation].
ISSN=2669-8870. mars 2011. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 17.9.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2011/03/kbar_2011_03_2011-03-28_tie_001_sv.html