Det finns en nyare publikation över denna statistik.

Den nyaste publikationen: Konsumenternas förtroende 2019, augusti

Översikt

Egen och Finlands ekonomi

I februari trodde bara 19 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. Trettio procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. Motsvarande andelar var i januari 22 och 27 procent och i februari året innan optimistiska 49 och 8 procent.

I februari litade 26 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras, medan 11 procent befarade att den blir sämre inom ett år. En månad tidigare var andelarna 29 och 10 procent och för ett år sedan 30 och 09 procent.

Arbetslöshet och inflation

I februari litade 35 procent av konsumenterna på att arbetslösheten minskar under det följande året, medan 21 procent uppskattade att arbetslösheten ökar. I januari var andelarna 33 och 21 procent och för ett år sedan mycket optimistiska 55 och 12 procent.

Av de sysselsatta upplevde 30 procent i februari att de inte alls är i farozonen att bli arbetslösa. Av de sysselsatta antog 19 procent att risken för arbetslöshet minskat under de senaste månaderna för deras egen del, medan 12 procent antog att risken ökat.

I februari bedömde konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 1,8 procent under de följande 12 månaderna. Inflationsförväntningarna var ännu i december 2,2 procent. Långtidsmedelvärdet för inflationsförväntningarna är 2,1 procent.

Sparande och låntagning

Av konsumenterna bedömde 72 procent i februari att det är fördelaktigt att spara. Långtidsmedelvärdet är 59 procent. Av hushållen hade 72 procent sparat i februari och rentav 82 procent trodde att de kan spara under det följande året. Långtidsmedelvärdet för de här andelarna är 61 och 75 procent.

I februari ansåg 66 procent av konsumenterna att tidpunkten att ta lån var god. Av hushållen planerade 14 procent att ta lån inom ett år.

Köp av kapitalvaror

Av konsumenterna ansåg 40 procent i februari att tidpunkten var gynnsam för att köpa kapitalvaror. Långtidsmedelvärdet är 45 procent. Av konsumenterna avsåg 21 procent att öka och 30 procent att minska användningen av pengar på kapitalvarukonsumtion under det följande året. I januari var motsvarande andelar 17 och 37 procent.

I februari hade färre hushåll än vanligt, dvs. 15 procent, dock för avsikt att mycket eller ganska säkert köpa bil inom ett år. Fler än vanligt planerade att köpa bostad, dvs. 9 procent av hushållen. Av hushållen planerade 19 procent att spendera pengar på renovering av bostaden inom ett år.

Metoden för konsumentbarometern

Konsumentbarometern är en telefonintervjuundersökning (survey) med hjälp av vilken man mäter de finländska konsumenternas uppfattningar – uppskattningar och förväntningar – om den allmänna ekonomiska utvecklingen och det egna hushållets ekonomiska utveckling. Dessutom utreder man hushållens planer på att göra anskaffningar, spara eller ta lån. I konsumentbarometern finns färdiga svarsalternativ (en kvalitativ undersökning).

De första barometerintervjuerna gjordes i november 1987. Ända till 1991 gjordes undersökningen två gånger om året, i maj och november. År 1992 ökade man antalet undersökningsomgångar till fyra: undersökningsmånaderna var februari, maj, augusti och november. Fr.o.m. oktober 1995 har man samlat in konsumentbarometerns uppgifter varje månad på uppdrag av och med delfinansiering från Europeiska kommissionen .

Urval och datainsamling

Till populationen i konsumentbarometern hör 4,5 miljoner personer i åldern 15–84 år och deras 2,7 miljoner hushåll i Finland. Ett urval av 2 350 personer samplas för undersökningen för varje månad. Samma urval används också i datainsamlingen för den finländska reseundersökningen. Undersökningsområdet omfattar hela landet, och konsumentbarometerns uppgiftslämnare representerar landets befolkning ifråga om ålder, kön, bosättningsområde och modersmål. Intervjuerna görs i huvudsak från Statistikcentralens telefonintervjucentral (CATI), under de två eller tre första veckorna av månaden.

I februari 2019 erhölls svar från 1 183 personer; därmed var bortfallet av svar 49,7 procent. Bortfallet omfattar förutom dem som vägrade eller annars var förhindrade att delta i undersökningen också dem man inte kunde nå. Eventuell övertäckning (död, flyttat utomlands e.d.) ingår här också i bortfallet.

Viktning

Alla svarsuppgifter för konsumentbarometern upphöjs till populationsnivå med hjälp av viktkoefficienter. Viktningen korrigerar effekterna av bortfallet av svar och förbättrar uppgifternas statistiska exakthet. Viktkoefficienterna bildas med en kalibreringsmetod (Calmar) genom att utnyttja sannolikheten för resp. observation att ingå i urvalet. Siffrorna och serierna som publiceras har inte säsongrensats.


Källa: Konsumentbarometern 2019, februari. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pertti Kangassalo 029 551 3598, Tuomas Parikka 029 551 3276, konsument.barometern@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma


Uppdaterad 27.2.2019

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Konsumenternas förtroende [e-publikation].
ISSN=2669-8870. februari 2019, Översikt . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 19.9.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2019/02/kbar_2019_02_2019-02-27_kat_001_sv.html