Kvalitetsbeskrivning för dödsorsaksstatistiken

1. Relevans av dödsorsaksstatistiken

Dödsorsaksstatistiken producerar årligen statistiska uppgifter om dödsorsaker för personer som är fast bosatta i Finland. Statistiken sammanställs på basis av dödsattester och uppgifter kompletteras och kontrolleras med hjälp av uppgifterna i Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem. Dödsattesterna arkiveras vid Statistikcentralen. Dödsorsaksstatistiken och arkivet med dödsattester har funnits sedan år 1936.

Dödsorsaksuppgifter används bl.a. i hälsoundersökningar, vid allokering av hälsofrämjande åtgärder och vid uppföljning av hälsa samt i olika medicinska undersökningar. Genom att sammanslå uppgifterna med annat material kan man bl.a. undersöka skillnader i dödligheten mellan olika befolkningsgrupper.

Utredandet av dödsorsaken och förfaranden i anslutning till det grundar sig på lagen om utredande av dödsorsak (459/1973) och på förordningen om utredande av dödsorsak (948/1973).

2. Metodbeskrivning

Materialet för dödsorsaksstatistiken är ett totalmaterial, som omfattar alla de som under kalenderåret avlidit i Finland eller utomlands och som vid dödstidpunkten är fast bosatta i Finland.

En läkare skriver ut en dödsattest. Om utredningen av dödsorsaken förutsätter obduktion, avfattas dödsattesten efter att obduktionsuppgifterna färdigställts. Den läkare som skrivit dödsattesten skickar attesten till den länsstyrelse inom vars verksamhetsområde den avlidna haft sin hemort. Länsstyrelserna sänder dödsattesten vidare till Statistikcentralen. Efter att dödsattesterna kommit till Statistikcentralen jämförs dödsuppgifterna med befolkningsdatasystemets uppgifter och över de dödsattester som saknas sänds förteckningar till länsstyrelser för kontroll. Dödsorsaksmaterialet kompletteras också med demografiska uppgifter ur befolkningsdatasystemet.

Dödfödda statistikförs separat, de räknas inte med i antalet avlidna under året. Täckningen av statistiken över dödfödda kompletteras med uppgifterna i det födelseregister som förs av Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården (Stakes).

3. Riktighet och exakthet

I materialet för dödsorsaksstatistiken finns det uppgifter om dödsorsak och andra bakgrundsuppgifter om den avlidna samt uppgifter om modern när det gäller barn som avlidit innan de fyllt 28 dygn. Uppgifterna anges på webbsidorna för dödsorsaksstatistiken under punkten Tietoluettelot (bara på finska).

Läkaren antecknar dödsorsaken i dödsattesten både som kod och diagnostext. Dödsorsakerna kodas vid Statistikcentralen på basis av diagnostexterna. Om uppgifterna i dödsattesten är bristfälliga, motstridiga eller svåra att klassificera använder man som hjälp händelseuppgifterna i dödsattesten eller en medicinsk expert eller så frågar man efter ytterligare upplysning av den person som utfärdat dödsattesten. Vid alkohol- och medicinförgiftningar använder man som tilläggsinformation undersökningsresultat från rättskemiska registret.

Nedan en tabell med antalet särbehandlade dödsattester efter typ år 2006.

Antalet särbehandlade dödsattester efter typ år 2006

Särbehandling Totalt Andel av avlidna, %
Primär dödsorsak på basis av händelseuppgifter 1 263 2,6
Av utfärdaren ansökt tilläggsinformation

- därav ingen tilläggsinformation erhållits
281
34
0,6
I sakkunnigläkarbehandling 1 555 3,2
Ytterligare information om flerämnesförgiftningar erhölls ur rättskemiska registret 294 0,6
Särbehandlade totalt 3 393 7,1

Täckningen av dödsorsaksstatistiken är i praktiken omkring 100 procent, eftersom uppgiften om dödsfallet också kontrolleras i befolkningsdatasystemet.

Antalet avlidna om vilka man inte får uppgift om dödsorsak uppgår årligen till ungefär 100. Av dessa har en del avlidit utomlands, och beträffande dem har man bara fått meddelande om dödsfallet. En del har avlidit i Finland och beträffande dem har man inte fått dödsattest före sammanställandet av statistiken.

Dödsorsaken kodas för närvarande enligt WHO:s ICD10-klassificering (International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, Volume 1-3, WHO Genève 1992, ny upplaga 2004.). I vissa undantagsfall används inhemska specificeringar och i vissa fall når man inte tillförlitligt den mest exakta klassificeringsnivån. Vid statistikföringen tillämpas regler för ifrågavarande klassificering och EU:s rekommendationer. Dödsattestblanketten har fastställts av social- och hälsovårdsministeriet.

Den klassificering av dödsorsaker som används vid statistikföringen har ändrats flera gånger. De klassificeringar av dödsorsaker som använts under olika år samt existerande jämförbara förkortade klassificeringar har beskrivits på ingångssidan till statistiken över dödsorsaker i punkt Klassificeringar.

4. Tidsenlighet och rättidighet

Uppgifterna om dödsorsaker produceras årligen och de blir färdiga i november följande år. Uppgifterna är slutliga och de beskriver de personer som är fast bosatta i Finland och som avlidit under föregående kalenderår.

5. Tillgänglighet och transparens

Årligen sammanfattas en publikation på basis av dödsorsaksstatistiken och uppgifter publiceras i Statistikcentralens statistiktjänst StatFin inom ämnesområdet Hälsa. Uppgifter anges för hela landet, efter landskap och sjukvårdsdistrikt. Dödsorsaksstatistiken sammanställs efter primär dödsorsak.

Uppgifterna i dödsorsaksstatistiken finns sedan år 1969 tillgängliga som tidsserier i databasen. Variablerna i tidsseriedatabasen beskrivs på webbsidorna under punkt Tietoluettelot. Skräddarsydd statistik kan göras upp vid Statistikcentralen och även forskningsmaterial för kundernas behov. För forskningsmaterial och för den statistik som produceras kommunvis behövs ett tillstånd. Ansökan om tillståndet finns på Statistikcentralens webbplats. Uppgifter om dödsorsaker kan också sammanslås med annat material, bl.a. de longitudinella materialen i folkräkningar och sysselsättningsstatistik.

Statistikcentralen upprätthåller ett dödsattestarkiv med finländarnas dödsattester fr.o.m. år 1936. Kopior av dödsattester och uppgifter om dödsorsaker på enhetsnivå lämnas ur arkivet för de ändamål som stadgats i lagen om utredande av dödsorsak (459/1973). Dessa ändamål är närmast:

1) en nära anhörig till den avlidne, pensionsanstalt samt för myndigheter

2) vetenskaplig forskning och statistiska utredningar.

På ingångssidan till Statistikcentralens Dödsattestarkiv (finns anvisningar för hur man ber om dödsattester samt ansöker om tillstånd att använda uppgifter.

6. Jämförbarhet av uppgifterna

Dödsorsaksstatistik har sammanställts sedan år 1936, uppgifterna för åren 1936-1968 finns bara som kopior av papperspublikationerna. Klassificeringen av dödsorsaker har ändrats flera gånger: de klassifikationer av dödsorsaker som använts vid klassificeringen av primärmaterialet samt tillgängliga jämförbara förkortade klassifikationer har beskrivits på dödsorsaksstatistikens ingångssida under punkten Klassificeringar.

Den längsta jämförbara tidsserien över dödsorsaker (54 klasser) är fr.o.m. år 1969. Statistik med klassificeringarna finns i Statistikcentralens databas StatFin inom området Hälsa.

Annan statistik över dödlighet och dödsorsaker vid Statistikcentralen är statistiken över befolkningsförändringar, statistiken över vägtrafikolyckor och statistiken över olycksfall i arbetet.

I statistiken över befolkningsförändringar statistikförs antalet avlidna som erhålls ur Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem bl.a. efter kön, ålder och region. Antalet avlidna avviker årligen med några tiotal fall från antalet avlidna i dödsorsaksstatistiken. Skillnaden beror bl.a. på att materialet för befolkningsförändringar inte omfattar de avlidna som registrerats som avlidna efter att statistiken sammanställts (efter januari följande år). Å andra sidan kan statistiken över befolkningsförändringar innehålla avlidna under de föregående fem åren, för vilka uppgiften om dödsfallet erhållits under tiden då statistiken sammanställts (i januari följande år).

Statistiken över vägtrafikolyckor statistikför antalet avlidna i vägtrafiken. Uppgifterna fås ur polisens datasystem. Uppgifternas täckning kontrolleras med hjälp av uppgifterna i dödsorsaksstatistiken. Siffrorna avviker årligen med några tiotal fall. Avvikelsen från uppgifterna i dödsorsaksstatistiken beror på följande skillnader i statistikföringsgrunder:

- Statistiken över vägtrafikolyckor omfattar alla de personer som avlidit i trafiken på finsk mark, i dödsorsaksstatistiken registreras bara dödsfallen antingen i Finland eller utomlands bland den befolkning som stadigvarande bor i Finland.

- I dödsorsaksstatistiken statistikförs den avlidna enligt dödsdagen, tidpunkten i statistiken över vägtrafikolyckor är olycksdagen och efter den en period på högst 30 dygn.

- I dödsorsaksstatistiken har självmord i trafiken räknats som självmord, i statistiken över vägtrafikolyckor har de räknats som trafikolyckor.

Statistiken över olycksfall i arbetet sammanställs på basis av uppgifterna inom försäkrings-verksamheten och statistiken omfattar alla de skador som skett i arbete för vilka försäkrings-anstalterna betalat ersättningar. I dödsorsaksstatistiken erhålls uppgiften om arbetsolycksfallet ur dödsattesten med läkarens definition. Antalet avlidna i arbetsolycksfall avviker mycket litet från uppgifterna i dödsorsaksstatistiken.

7. Tydlighet och konsistens

Dödsorsaksstatistiken är i Finland den enda täckande statistiken över dödsorsaker. Statistikcentralens statistik över befolkningsförändringar är en täckande statistik över antalet avlidna.

Då dödsorsaksstatistiken används bör man beakta att dödligheten och dödsorsakernas generalitet är starkt beroende av ålder. I statistiken används därför åldersstandardisering vid jämförelsen av skillnader mellan olika tidpunkter och regioner. Det åldersstandardiserade dödlighetstalet räknas i dödsorsaksstatistiken oftast per 100 000 personer. Åldersstandardisering har beskrivits närmare bl.a. i Statistikcentralens webbskola i kursen Johdatus väestötieteen perusteisiin (in English: eCourse in Statistics).

8. Dokumentering

Uppgifter om nyaste statistik över dödsorsaker samt de begrepp, definitioner och klassificeringar som använts i statistiken finns tillgängliga på webbsidorna för dödsorsaksstatistiken samt i publikation Dödsorsaker, som utges årligen.


Senast uppdaterad 7.11.2008

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Dödsorsaker [e-publikation].
ISSN=1799-506X. 2007, Kvalitetsbeskrivning för dödsorsaksstatistiken . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 27.6.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/ksyyt/2007/ksyyt_2007_2008-11-07_laa_001_sv.html