Denna statistik har lagts ned.

Nya uppgifter produceras inte längre om statistiken.

Denna sida är arkiverad.

Publicerad: 21.9.2018

Nettokostnaderna för kommunernas social- och hälsovård år 2017 mindre än året innan

Enligt Statistikcentralens statistik över kommunekonomin var nettokostnaderna för kommunernas social- och hälsovård totalt 17,8 miljarder euro år 2017. Detta var en minskning med 0,7 procent från året innan. Social- och hälsovården utgjorde med 58,4 procent den största andelen av nettokostnaderna för hela driftsekonomin. Största delen av nettokostnaderna för social- och hälsovården hänförde sig till specialiserad sjukvård, för vilken kommunerna använde sammanlagt 6,7 miljarder euro. Uppgifterna för statistiken samlades in från alla 311 kommuner och alla 141 samkommuner i Finland.

Kommunernas driftsekonomi 2017, miljoner euro 1)

  Kommuner
Driftskostnader Driftsintäkter Nettokostnader Förändring Förändring %
Social- och hälsovård totalt 20 085 2 296 17 789 -133 -0,7
Därav: Specialiserad sjukvård 6 973 240 6 733 140 2,1
Undervisnings- och kulturverksamhet totalt 11 715 1 110 10 605 3 0,0
Därav: Grundläggande utbildning 5 132 277 4 855 19 0,4
Övrig verksamhet totalt 11 200 9 130 2 070 -90 -4,2
Därav: Brand- och räddningsväsendet 679 266 414 7 1,8
Driftsekonomi totalt 43 000 12 536 30 465 -220 -0,7
1) I driftskostnaderna ingår verksamhetskostnader, avskrivningar och nedskrivningar samt överföringsutgifter. I driftsintäkterna ingår verksamhetsintäkter och överföringsinkomster, förändringar av produktlager samt tillverkning för eget bruk. Nettokostnaderna är skillnaden mellan driftskostnaderna och driftsintäkterna. Förändringarna av nettokostnaderna har beräknats jämfört med föregående år.

Kommunernas driftsekonomi

Kommunernas driftskostnader var sammanlagt 43,0 miljarder euro år 2017. Detta var en minskning med 2,0 procent, dvs. 0,9 miljarder euro från året innan. Driftsintäkterna var sammanlagt 12,5 miljarder euro och de visade en minskning med 5,0 procent, dvs. 0,7 miljarder euro från det föregående årets nivå. Nettokostnaderna för driftsekonomin uppgick sålunda till 30,5 miljarder euro, vilket var en minskning med 0,7 procent från föregående statistikår.

År 2017 hänförde sig den största delen av nettokostnaderna för driftsekonomin till social och hälsovård, liksom året innan. Social- och hälsovårdens andel av hela driftsekonomin var 58,4 procent, dvs. 17,8 miljarder euro. Nettokostnaderna för social- och hälsovården minskade med 0,7 procent jämfört med föregående år. Till den specialiserade sjukvården bokfördes 6,7 miljarder euro och till primärvården 3,3 miljarder euro i nettokostnader. Till den specialiserade sjukvården hänförde sig därmed den största andelen av nettokostnaderna för social- och hälsovården och till primärvården den näst största andelen. 1)

Näst mest, dvs. 10,6 miljarder euro av nettokostnaderna för hela driftsekonomin hänfördes till undervisnings- och kulturverksamhet, vars andel av driftsekonomin var 34,8 procent. De sammanräknade nettokostnaderna för undervisnings- och kulturverksamhet var på samma nivå som året innan. Den grundläggande utbildningen utgjorde de största nettokostnaderna inom undervisnings- och kulturverksamhet och småbarnspedagogiken de näst största. Under året använde kommunerna 4,9 miljarder euro för grundläggande utbildning och 2,7 miljarder euro för småbarnspedagogik.

Till den övriga verksamheten, till vilken hör all annan verksamhet i kommunerna exkl. social- och hälsovården och undervisnings- och kulturverksamhet, hänfördes 2,1 miljarder euro netto, vilket var 6,8 procent av hela driftsekonomin. Kostnaderna för annan verksamhet visade en minskning på 4,2 procent räknat i netto jämfört med året innan.

Samkommunernas driftsekonomi

År 2017 var samkommunernas sammanräknade driftskostnader 15,9 miljarder euro brutto och driftsintäkter 16,0 miljarder euro brutto. Bruttodriftskostnaderna ökade med 10,5 procent, dvs. 1,5 miljarder euro och bruttodriftsintäkterna med 9,9 procent, dvs. 1,4 miljarder euro från året innan.

Största delen av samkommunernas bruttodriftskostnader hänförde sig till social- och hälsovård, vars andel var 73,6 procent av bruttokostnaderna för hela driftsekonomin. Bruttokostnaderna för social- och hälsovården ökade med 11,9 procent från föregående statistikår och uppgick till totalt 11,7 miljarder euro. Bruttodriftsintäkterna ökade med 10,0 procent och var totalt 11,7 miljarder euro.

Sammanlagt 7,2 procent av bruttokostnaderna för samkommunernas driftsekonomi hänförde sig till undervisnings- och kulturverksamhet. Bruttokostnaderna för undervisnings- och kulturverksamhet var sammanlagt 1,2 miljarder euro och bruttointäkterna 1,1 miljarder euro. Kostnaderna minskade med 7,9 procent och intäkterna med 10,7 procent jämfört med året innan.

Information om statistiken

Statistiken över kommunekonomin innehåller uppgifter om kommunernas och samkommunernas bokslut, driftsekonomi, investeringar och verksamhet. För statistiken insamlas uppgifter från alla kommuner och samkommuner i Finland.

Uppgiftsinnehållet och datainsamlingen för statistiken över kommunekonomin förnyades fr.o.m. statistikåret 2015, vilket innebär att uppgifterna i statistiken över kommunekonomin inte är direkt jämförbara med de uppgifter i statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet som publicerats under åren innan. I statistiken över kommunekonomin sammanslås affärsverken med uppgifterna om primärkommuner och -samkommuner, medan så inte var fallet i statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet. Dessutom gjordes ändringar i kommunernas och samkommunernas uppgiftsklassificering i samband med förnyelsen.


1) Till primärvården räknas öppenvård inom primärvården, bäddavdelningsvård inom primärvården samt mun- och tandvård.

Källa: Kommunekonomi 2017. Statistikcentralen.

Förfrågningar: Karen Asplund 029 551 3611, Jens Melfsen 029 551 2578, kommunekonomi@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ville Vertanen

Publikationen i pdf-format (226,2 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor


Uppdaterad 21.09.2018

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Kommunekonomi [e-publikation].
ISSN=2343-4155. 2017. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 29.3.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kta/2017/kta_2017_2018-09-21_tie_001_sv.html