Publicerad: 14.3.2013

Hälften av de förhandsröstande var pensionärer


Korrigerad 19.3.2014. De korrigerade siffror är markerade med rött. I kommunalvalet 2012 anfördes flera besvär hos förvaltningsdomstolarna och valresultatet har ändrats genom deras beslut (även fel i källmaterialet har korrigerats).

Hälften (49,8 %) av de förhandsröstande i kommunalvalet 2012 var pensionärer. Av de pensionärer som hade rösträtt röstade 42,1 procent på förhand, medan i genomsnitt bara en fjärdedel (24,7 %) av de röstberättigade röstade på förhand. Bland övriga grupper var förhandsröstandet inte lika populärt. Av de sysselsatta förhandsröstade 18,4 procent och av de arbetslösa 18,2 procent. Förhandsröstandet var minst populärt bland studerande och övriga personer utanför arbetskraften. Uppgifterna baserar sig på Statistikcentralens statistik över kommunalvalet 2012.

Andel förhandsröstande av röstberättigade efter huvudsaklig verksamhet i kommunalvalet 2012, %

Andel förhandsröstande av röstberättigade efter huvudsaklig verksamhet i kommunalvalet 2012, %

Sannolikheten att en person förhandsröstade ökade främst med ålder. De som förhandsröstade mest aktivt var röstberättigade i åldern 65–74 år, av vilka 47,0 procent gav sin röst på förhand. Bland personer över 75 år var motsvarande andel 41,6 procent. Förhandsröstandet var mindre populärt bland de yngre åldersgrupperna. Av 18–24-åringarna förhandsröstade 9,5 procent, av 25–44-åringarna 12,6 procent och av 45–64-åringarna 26,3 procent.

Förhandsröstningsaktiviteten varierade efter kommunstorlek. I små kommuner med under 2 000 invånare förhandsröstade 36,8 procent av de röstberättigade, medan andelen bara var 21,5 procent i stora kommuner med över 100 000 invånare. I de små kommunerna förhandsröstade också unga klart oftare än i de stora kommunerna. Sett till familjeställning var förhandsröstandet minst populärt bland hemmaboende unga vuxna och mest populärt bland personer utan familj samt bland gifta eller samboende. De som förhandsröstade mest aktivt var gifta eller samboende personer över 65 år. Också personens högre utbildning ökade sannolikheten att förhandsrösta.

Förhandsröstandet var mindre populärt bland personer med utländsk bakgrund än bland personer utan utländsk bakgrund. Sannolikheten att förhandsrösta ökade med ålder också bland röstberättigade med utländsk bakgrund. De största skillnaderna i förhandsröstningsaktiviteten mellan personer med utländsk bakgrund och personer utan utländsk bakgrund fanns i de äldre åldersgrupperna. Av personer i åldern 45–64 år, vars båda föräldrar var födda utomlands, förhandsröstade bara 11,5 procent. Av personer i samma ålder, vars ena förälder var född utomlands, förhandsröstade 25,6 procent och av personer med finländsk bakgrund 27,1 procent.

I kommunalvalet 2012 sjönk både kvinnors och mäns valdeltagande till en nivå som var lägre än i föregående val. Kvinnornas valdeltagande underskred 60 procent senast i kommunalvalet 2000 och före det i kommunalvalet 1950. Valdeltagandet sjönk för båda könen i samtliga valkretsar och var högre i landsbygdskommuner än i tätortskommuner och urbana kommuner.

Kvinnors och mäns valdeltagande i kommunalvalen 1950–2012, %

Kvinnors och mäns valdeltagande i kommunalvalen 1950–2012, %

Ökningen av andelen kvinnliga kandidater, kvinnornas andel av rösterna och andelen kvinnliga invalda, som pågått i flera decennier, upphörde i kommunalvalet 2012. Andelarna varierade stort mellan kommunerna och partierna.

Andelen kvinnliga kandidater (38,8 %) sjönk jämfört med föregående val i alla valkretsar utom i Lapplands valkrets och överskred 40 procent bara i Helsingfors, Nylands och Egentliga Finlands valkretsar.

De kvinnliga kandidaterna fick 40,7 procent av rösterna. De Gröna var det enda partiet där kvinnorna fick mer än hälften (62,7 %) av partiets röster. I förhållande till andelen kvinnliga kandidater röstade man på kvinnor mest i Helsingfors och Nylands valkretsar och minst i Kymmene valkrets. Kvinnorna lyckades bättre i urbana kommuner än i tätortskommuner och landsbygdskommuner. I landsbygdskommunerna var kvinnornas andel av rösterna (35,2 %) klart mindre än andelen kvinnliga kandidater (38,3 %). I urbana kommuner var situationen den motsatta.

Typiskt för kommunalval var att andelen kvinnliga invalda, 36,2 procent, i hela landet var lägre än kvinnornas andel av rösterna. I sex kommuner fick kvinnorna en majoritet i fullmäktige. I kommunalvalet 2008 fick kvinnorna majoritet i 13 fullmäktige. Andelen kvinnliga invalda och kvinnornas andel av rösterna fördelades efter hur urbana kommunerna var på ett likadant sätt som andelen kandidater: i urbana kommuner blev relativt sett fler kvinnor invalda än i tätortskommuner och landsbygdskommuner.

Statistikcentralens valresultattjänster

Statistikcentralens publicerar en översikt över kommunalvalet, där man granskar bl.a. förhandsröstande samt valdeltagande och valframgång för de olika könen.

Närmare uppgifter om valresultatet finns i Statistikcentralens PX-Web-databastjänst.

Webtjänsten med valkartor

Databastabeller


Källa: Kommunalvalet 2012, Översikt över förhandsröstande samt över kvinnors och mäns valframgång, Statistikcentralen

Förfrågningar: Miina Keski-Petäjä 09 1734 3240, Jaana Asikainen 09 1734 3506, vaalit@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Publikationen i pdf-format (553,5 kB)

Översikter
Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor

Kvalitetsbeskrivningar

Uppdaterad 2.4.2013

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Kommunalval [e-publikation].
ISSN=2323-1106. 2012. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 8.5.2021].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kvaa/2012/kvaa_2012_2013-03-14_tie_001_sv.html