Begrepp och definitioner

Andra än investeringsmasskuldebrev

Masskuldebrev som inte är avsedda att innehas till förfall, och som i bokslutet har upptagits under någon annan kategori än investeringstillgångar.

Antal kunder

Antalet kunder under kvartalet hos snabblåneföretag. Som kunder räknas alla som har beviljats en ny kredit under kvartalet. Om en kund har lyft flera krediter hos företaget i fråga under kvartalet, räknas han ändå som en kund. Kunder som inte har lyft kredit under kvartalet, men som har oavkortat lånekapital från företaget under kvartalet, räknas inte som kund under kvartalet i fråga.

Checkkrediter (kontokrediter)

Periodens totala slutsaldo för utnyttjade kreditlimiter på depositionskonton med kredit som beviljats av monetära finansinstitut. Inkluderar inte olovlig överskridning av avtalade kreditlimiter.

Direkta skuldebrevslån

Det icke återbetalade beloppet av direkta skuldebrevslån som finansinstitut beviljat av sina inlånade tillgångar (eller försäkringsanstalter ur sina försäkringsfonder) eller av egna tillgångar. Direkta skuldebrev omfattar även lån som beviljats av inrättningar som övervakas av Pensionsskyddscentralen. Till direkta skuldebrev räknas även räntestödslån. För försäkringsanstalternas del ingår utöver frivillig utlåning även återlåning till arbetsgivare eller försäkringstagare.

Eurokreditbeståndet

Eurokreditbeståndet = lån utställda i euro + lån som beviljats av statliga medel + investeringsmasskuldebrev utställda i euro.

Eurokreditbeståndet

Eurokreditbeståndet = lån utställda i euro + lån som beviljats av statliga medel + investeringsmasskuldebrev utställda i euro.

Företagscertifikat

Ett företagscertifikat är ett omsättningsbart innehavarpapper med nollränta som emitterats av ett företag.

Genomsnittlig återbetalningstid

Det med antalet krediter vägda medeltalet (i dagar) för de maturiteter som avtalats vid tidpunkten för lyftande av nya krediter som snabblåneföretagen har beviljat under kvartalet.

Inköp

Inköp av masskuldebrev som bokförts som investeringstillgångar (bl.a. obligationer och debenturer samt andra masskuldebrev som företagslån, konverteringslån och optionslån i form av masskuldebrev).

Monetära finansinstituts inköp av masskuldebrev som bokförts som fordringsbevis. Försäkringsföretags inköp av masskuldebrev som bokförts som investeringar (inklusive placeringar som utgör täckning för fondförsäkringar).

Se även Nya krediter.

Investeringsmasskuldebrev

Masskuldebrev som upptagits bland investeringstillgångar (att innehas till förfall), t.ex. obligationer och debenturer samt övriga masskuldebrev som företagslån, konverteringslån och optionslån i form av masskuldebrev.

Monetära finansinstituts innehav av masskuldebrev som bokförts som fordringsbevis. Försäkringsföretags innehav av masskuldebrev som bokförts som investeringar (inklusive placeringar som utgör täckning för fondförsäkringar).

Kostnader som inriktas på nya krediter

Kostnader som inriktas på krediter som snabblåneföretag beviljat under kvartalet. Kostnader av det här slaget som orsakas kunden är bl.a. expeditionskostnad av engångsnatur, avbetalningstillägg, kostnader för flyttning av förfallodag samt textmeddelandekostnader för lyftande av kredit. Till posten hör inte kostnader för indrivning av krediter.

Kreditbeståndet

Kreditbeståndet består av eurokreditbeståndet och valutakreditbeståndet. Eurokreditbeståndet indelas i eurolån, förmedlade krediter som beviljats av statliga medel samt investeringsmasskuldebrev utställda i euro. Valutakreditbeståndet indelas i valutalån och investeringsmasskuldebrev utställda i valuta.

Utlåningsbeståndet i euro och i valuta består av checkkrediter, växlar, direkta skuldebrevslån och övriga lån.

I posten "investeringsmasskuldebrev" ingår masskuldebrev som bokförts som investeringstillgångar. I fråga om kreditinstitut består denna post av masskuldebrev som bokförts under fordringsbevis som är avsedda att stadigvarande innehas i rörelsen. I fråga om försäkringsanstalter består denna post av masskuldebrev som bokförts under placeringar.

I statistiken över kreditbeståndet används tre olika kreditbeståndsbegrepp.

1. Total kreditgivning:

Begreppet "den totala kreditgivningen" inbegriper samtliga krediter som beviljats av sektorn, dvs.:

• kreditgivning till allmänheten,
• kreditgivning till utlandet,
• finansinstitutens, statens och socialskyddsfondernas inbördes kreditgivning.

I totalsumman har lån som beviljats av statliga medel tagits upp två gånger:

a) först som statlig kredit till bankerna och sedan som bankernas utlåning till allmänheten,

b) först som statlig kredit till kommunerna och sedan som kommunernas förmedling till allmänheten av krediter som beviljats av statliga medel.

2. Kreditgivning till allmänheten:

"Kreditgivningen till allmänheten" omfattar den totala kreditgivningen minus krediter till utlandet och överlappande krediter (finansinstitutens, statens och socialskyddsfondernas inbördes kreditgivning samt förmedlade krediter som beviljats av statliga medel).

3. Kreditgivning till företag och näringsidkares hushåll: "Kreditgivning till företag och näringsidkares hushåll" (kreditgivning till företagsverksamhet) omfattar krediter som beviljats till sektorerna 1 (Företag) och 51 (Näringsidkares hushåll) och förekommer som slutsumma i tabeller där krediterna indelas efter kredittagarens näringsgren.

Krediter till sektorerna 1 och 51 inbegriper också bostadskrediter.

Kreditgivning till företagsverksamhet

Kreditgivning till företagsverksamhet (kreditgivning till företag och till näringsidkares hushåll omfattar krediter som beviljats sektorerna S.1111-S.1112 (Offentliga och privata icke-finansiella företag) och S.141 (Arbetsgivarhushåll och andra näringsidkarhushåll). Krediterna till dessa sektorer omfattar även bostadslån.

Kreditgivning/Utlåning till allmänheten

Kreditgivningen till allmänheten omfattar den totala kreditgivningen minus krediter till utlandet och överlappande krediter (finansinstitutens, statens och socialskyddsfondernas inbördes kreditgivning samt förmedlade krediter som beviljats av statliga medel).

Kreditkortskredit

Det obetalda kapitalet av egentliga kreditkortskrediter (äkta kreditkortskrediter) och betaltidskrediter i slutet av kvartalet.

Kursförändringar

För att räkna ut kursförändringen måste man först räkna om anmälningstidpunktens kreditbelopp i euro, både enligt medelkursen vid utgången av det aktuella kvartalet och enligt medelkursen vid utgången av det förra kvartalet. Kursförändringen (negativ eller positiv) beräknas på skillnaden mellan dessa tal. Kursförändringar anges endast enligt huvudsektor.

Lån som beviljats av statliga medel

Lån av medel som beviljats av staten för specifika ändamål, t.ex. gårdsbrukslån, markanvändningslån, landsbygdsnäringslån, småindustrilån och liknande typer av lån.

Ny kredit

Nya krediter i euro och andra valutor, även förnyade krediter i de fall där det skett väsentliga förändringar i kreditvillkoren (inbegriper inte ändrad räntebindning, om övriga lånevillkor som lånetid etc. förblir oförändrade).

Begreppet "nya krediter" i publikationen Kreditbeståndet omfattar även inköp av investeringsmasskuldebrev (se "Inköp").

Omsättningsbara skuldebrev

T.ex. bank-, företags- och kommuncertifikat, statens skuldförbindelser samt skuldförbindelser utställda av egendomsförvaltningsbolag. Till denna kategori räknas inte depositionsbevis.

Skuldebrev

Till skuldebreven räknas alla omsättningsbara skuldinstrument, såsom statsskuldförbindelser, kommuncertifikat, obligationer (masskuldebrev) emitterade av stater och andra offentliga organ, bankcertifikat, företagscertifikat samt obligationer och konvertibler emitterade av banker och företag.

Snabblåneföretag

Ett företag som har som huvudsaklig affärsverksamhet att bevilja små eller mindre garantifria konsumtionskrediter, där den ursprungliga maturiteten, dvs. återbetalningstiden, typiskt är kortare än tre månader. Det är karakteristiskt för lånen att de betalas tillbaka i en eller bara några rater. Dessutom utgår inte i allmänhet någon egentlig nominell ränta, utan alla kostnader för lånet uppkommer oftast av andra kostnader, såsom expeditions- och hanteringskostnader samt service- och textmeddelandeavgifter. Typiskt är att man kan beställa service av snabblåneföretagen per textmeddelande eller över Internet, varför kunden får tillgång till lånet mycket snabbt.

Total kreditgivning

Inbegriper samtliga krediter som beviljats av sektorn, dvs.:

• kreditgivning till allmänheten,
• kreditgivning till utlandet,
• finansinstitutens, statens och socialskyddsfondernas inbördes kreditgivning.

I totalsumman har lån som beviljats av statliga medel tagits upp två gånger:

a) först som statlig kredit till bankerna och sedan som bankernas utlåning till allmänheten,

b) först som statlig kredit till kommunerna och sedan som kommunernas förmedling till allmänheten av krediter som beviljats av statliga medel.

Utlåning

Utlåning omfattar checkkrediter (kontokrediter), växlar, direkta skuldebrevslån och andra lån.

Valutakreditbeståndet

Valutakreditbeståndet = utlåning i andra valutor än euro + investeringsmasskuldebrev utställda i andra valutor än euro.

Växel

En växel är en formbunden betalningsanvisning som utfärdats av utställaren, eller en skuldförbindelse som undertecknats av acceptanten. Denna post omfattar saldobeloppen av växelkrediter som beviljats av egna medel samt förmedlade växelkrediter som beviljats av statliga medel eller av andra finansinstituts medel. Finansieringsväxlar, så kallade "egna växlar" hör till kategorin "övriga krediter".

Övriga lån

Utestående kreditbelopp i form av factoringkredit, avbetalningskredit, finansiering av hyresavtal, repor, kreditkortskrediter och krediter som inte ingår i andra kategorier av finansobjekt.