Fritidshus 2016

Bland landskapen fanns det flest fritidshus i Egentliga Finland i år 2016

Enligt Statistikcentralen fanns det totalt 502 900 fritidshus i slutet av år 2016. Bland landskapen fanns det flest fritidshus i Egentliga Finland. Antalet fritidshus i landskapet Egentliga Finland var omkring 49 400, också i Södra Savolax och Birkaland fanns det fler än 45 000 fritidshus. Det minsta antalet fritidshus hade Mellersta Österbotten och Åland. I Mellersta Österbotten fanns det 3 900 fritidshus och på Åland 6 400.

Figur 1. Antal fritidshus efter landskap 2016

Figur 1. Antal fritidshus efter landskap 2016

Kommunens stugtäthet kan också beskrivas genom att jämföra antalet fritidshus med antalet bostäder med permanent boende. Små orter med en relativt liten folkmängd och många fritidshus hör då till de stugrikaste kommunerna. Sammanlagt 63 kommuner hade år 2016 fler fritidshus än permanenta bostäder. Sådana kommuner var bl.a. Pargas, Mäntyharju, Kimitoön och Pälkäne. Då antalet permanenta invånare minskar kan fritidshusboendet accentueras i allt fler kommuner. Sedan år 2000 har antalet kommuner med fler fritidshus än permanenta bostäder ökat med ungefär tjugo, då man granskar situationen med nuvarande 2017 års kommunindelning.

Figur 2. Kommuner med fler fritidshus än permanenta bostäder år 2016 (de största kommunerna med kvantitativt sett flest fritidshus)

Figur 2. Kommuner med fler fritidshus än permanenta bostäder år 2016 (de största kommunerna med kvantitativt sett flest fritidshus)

Fritidshusbeståndet ökade mest på 1980-talet

I slutet av år 2016 fanns det 502 900 fritidshus. Från året innan ökade antalet fritidshus med 1 307. Fritidshusbeståndet ökar inte direkt i takt med nybyggandet, eftersom en del av fritidshusen ändras till permanenta bostäder eller tas annars ur bruk.

Antalet fritidshus ökade snabbast på 1980-talet. År 1990 fanns det 368 000 fritidshus, dvs. 46 procent fler än år 1980. Från år 1970 till år 1980 var ökningen 75 600 fritidshus, dvs. 43 procent.

Figur 3. Antal fritidshus 1970–2016

Figur 3. Antal fritidshus 1970–2016

Byggandet av fritidshus har kontinuerligt saktat av jämfört med byggtakten i början av 1990-talet. När det i början av 1990-talet årligen färdigställdes omkring 8 000 nya fritidshus, har byggtakten de senaste åren varit 2000–3000 fritidshus per år. Fritidshusbeståndet ökade med omkring 20 procent under 1990-talet. Detta är klart mindre än under 1970- och 1980-talen, då beståndet ökade med över 40 procent under ett decennium.

Nyproduktionen omkring 2 000 bostadsbyggnader för fritidsbruk per år

Under 2000-talet har nyproduktionen av bostadsbyggnader för fritidsbruk i regel varit över 4 000 byggnader per år. Under år 2016 färdigställdes ungefär 2 000 och under år 2015 ungefär 2 220 nya fritidsbostadsbyggnader.

Flest nya fritidshus byggdes under år 2016 i Lappland, Egentliga Finland och Södra Savolax. Sett till kommun byggdes flest nya fritidshus i Nyslott, Kuusamo och Pargas, över 40 fritidshus i vardera kommunen per år.

Figur 4. Landskap med kvantitativt sett flest nya fritidsbostadsbyggnader som byggts år 2016

Figur 4. Landskap med kvantitativt sett flest nya fritidsbostadsbyggnader som byggts år 2016

Byggandet av fritidshus livligast i Lappland, Södra Savolax och Egentliga Finland

Under 2000-talet har det färdigställts mest nya fritidsbostadsbyggnader i Lappland, Södra Savolax och Egentliga Finland, där det byggts ungefär 400 fritidsbostadsbyggnader i genomsnitt per år.

Sedan år 1990 har fritidshusbeståndet ökat mest i landskapet Södra Savolax, där det fanns ungefär 14 000 fler fritidshus än år 1990. Den minsta förändringen i beståndet har skett i Mellersta Österbotten och på Åland, där antalet fritidshus ökat med under 1500–2000 sedan år 1990.

Sommarbosättningen tätast i Gustavs och Kaskö

Fritidsbosättningen var tätast i Gustavs och Kaskö, där det fanns i genomsnitt 15-18 fritidshus per landkvadratkilometer. I åtta kommuner fanns det fler än 10 fritidshus per kvadratkilometer. I hela landet fanns det i genomsnitt 1,7 fritidshus per kvadratkilometer. I Egentliga Finland, Nyland, Päijänne-Tavastland, Egentliga Tavastland och Åland fanns det över fyra fritidshus per kvadratkilometer. I Norra och Mellersta Österbotten samt i Kajanaland och Lappland fanns det fortfarande i genomsnitt mindre än ett fritidshus per kvadratkilometer. Grankulla, Savukoski, Enontekis och Utsjoki, är kommuner där det fanns minst fritidshus i förhållande till arealen.

Medelytan på fritidshus 48 kvadratmeter

Nya fritidsbostadsbyggnader är större än tidigare. Den genomsnittliga storleken på fritidsbostadsbyggnader som byggts under 2010–talet var 72 kvadratmeter och median var 65. Fritidsbostadsbyggnader som har byggts under 2000–2009 var 65 kvadratmeter och median var 56. Medelstorleken på alla fritidshus var 48 kvadratmeter år 2016. Medelstorleken beräknas på basis av de kända kvadratmetrarna på fritidsbostadsbyggnader eller byggnader som används för semesterboende (ytan på omkring 17 000 fritidshus är okänd). Stora fritidshus och fritidsbostadsbyggnader har i viss mån en ökande inverkan på medelstorleken, eftersom medianen för kvadratmetrarna för alla fritidshus är 40 kvadratmeter. Till ytan är hälften av fritidshusen alltså fortfarande 40 kvadratmeter eller mindre. Andelen stora fritidshus, minst 60 kvadratmeter, var något 25 procent av alla fritidsbostadsbyggnader år 2016. År 1970 var deras andel 15 procent av fritidshusbeståndet.

Tabell 1. Fritidshus efter golvyta 2016

Golvyta, m2           Fritidshus, antal                     %
Fritidshus, totalt 502 903 100,0
– 19 45 919 9,1
20 – 39 180 331 35,9
40 – 59 135 241 26,9
60 – 79 64 081 12,7
80 – 99 30 348 6,0
100 – 29 721 5,9
Okänd 17 262 3,4
Genomsnittlig golvyta 48 .
Median  golvyta 40 .

De nyaste uppgifter (2016) om sommargäster, fritidshusägare och stugresornas längd publiceras i midsommar vecka på Statistikcentralens bloggen.


Källa: Byggnader och fritidshus, Statistikcentralen

Förfrågningar: Marja Hermiö 029 551 3211, Arja Tiihonen 029 551 3272, info@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma


Uppdaterad 24.5.2017

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Byggnader och fritidshus [e-publikation].
ISSN=1798-6788. 2016, Fritidshus 2016 . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 2.6.2020].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/rakke/2016/rakke_2016_2017-05-24_kat_001_sv.html