Publicerad: 9.4.2015

Inkomstskillnaden mellan dem som bor i ägarbostäder och dem som bor i hyresbostäder ökade år 2013

Inkomstnivån för hushåll som bor i ägarbostäder var oförändrad (ökning 0,3 %). Inkomstnivån för hushåll som bor i hyresbostäder sjönk reellt sett med 3,7 procent från året innan. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens inkomstfördelningsstatistik.

Figur Hushållens disponibla penninginkomster per konsumtionsenhet åren 1990–2013, median, enligt 2013 års priser.

Figur Hushållens disponibla penninginkomster per konsumtionsenhet åren 1990–2013, median, enligt 2013 års priser.

Medianen av hushållens ekvivalerade disponibla penninginkomster per konsumtionsenhet var 25 200 euro för hushåll i ägarbostäder och 16 560 euro för hushåll i hyresbostäder år 2013. De disponibla penninginkomsterna per konsumtionsenhet för alla hushåll var i genomsnitt 22 230 euro (median), reellt sett 0,9 procent mindre än året innan.

Hushåll som bor i hyresbostäder har lägre inkomst än tidigare jämfört med hushåll i ägarbostäder. Inkomstutvecklingen efter bostadens upplåtelseform har också differentierats på lång sikt sedan senare hälften av 1990-talet. Till exempel från år 1997 till år 2011 ökade inkomstnivån hos hushåll som bor i hyresbostäder reellt sett i genomsnitt med omkring 21 procent och hos hushåll som bor i ägarbostäder med omkring 39 procent. Efter år 2011 har hushållens inkomstnivå allmänt försvagats något. Under åren 2011–2013 minskade medianen av de ekvivalenta disponibla inkomsterna för hushåll i hyresbostäder reellt sett med 2,3 procent. Inkomsterna för hushåll som bor i ägarbostäder ökade något, dvs. med 0,6 procent. Till följd av den verkliga inkomstutvecklingen var inkomstnivån för hushåll som bor i hyresbostäder år 2013 mer än 34 procent lägre än för hushåll som bor i ägarbostäder. Under åren 1995–1997 hade inkomstnivån för hushåll i hyresbostäder varit omkring 22 procent lägre och år 2011, då inkomstnivån vek nedåt, mer än 32 procent lägre i jämförelse med hushåll i ägarbostäder.

Inkomstskillnaderna mellan hushåll som bor i ägarbostäder och hushåll som bor i hyresbostäder är mindre i grupperna indelade enligt yrkesverksamhet än i alla hushåll. Av de yrkesverksamma hushållen var inkomstnivån för hushåll som bor i hyresbostäder år 2013 omkring 23 procent lägre än inkomstnivån för hushåll som bor i ägarbostäder. Bland icke yrkesverksamma personer är nivåskillnaderna större, eftersom det bland dem som bor i hyresbostäder finns många pensionärer, arbetslösa och studerande med låg inkomst. Av de icke yrkesverksamma hushållen var inkomstnivån för hushåll som bor i hyresbostäder nästan 29 procent lägre än för hushåll som bor i ägarbostäder. I synnerhet då man jämför inkomstutvecklingen för yrkesverksamma ökade inkomstnivån för hushåll i hyresbostäder under åren 1997–2011 med nästan 32 procent och för hushåll som bor i ägarbostäder med omkring 40 procent. Under åren 2011–2013 sjönk inkomstnivån för yrkesverksamma hushåll i hyresbostäder med 0,6 procent och inkomstnivån för yrkesverksamma hushåll i ägarbostäder med 0,4 procent.

År 2013 var boendekostnaderna för hushåll i ägarbostäder i genomsnitt 11,0 procent (minskade med 0,5 procentenheter från året innan) av de disponibla penninginkomsterna och för hushåll i hyresbostäder 26,6 procent (ökade med 0,8 procentenheter från året innan). Inkomstandelarna av boendekostnaderna var nästan lika stora (omkring 11 %) bland dem som bor i ägarbostäder som finansierats med skuld och dem som bor i skuldfria ägarbostäder. Boendekostnaderna för alla hushåll var i genomsnitt 14,7 procent av de disponibla penninginkomsterna, vilket är ungefär lika mycket (minskade med 0,3 procentenheter) som året innan. Uppgifterna är mediansiffror som beräknats på basis av de hushållsvisa inkomstandelarna av boendekostnaderna. Uppgifterna omfattar brukskostnader för egentlig bostad, fastighetsskatt och bolåneräntor. De omfattar inte bostadsbidrag som hushållen erhållit som inkomstöverföring eller skatteavdragsrätten för bolåneräntor. Efter betalningen av boendekostnader var medianen för de ekvivalerade disponibla penninginkomsterna för hushåll som bor i ägarbostäder totalt 21 895 euro, för skuldfria 19 158 euro och för skuldsatta 24 359 euro. Inkomstnivån för hushåll i hyresbostäder var hälften (50,3 %) lägre än för hushåll i ägarbostäder, dvs. 10 887 euro. Inkomstnivån för alla hushåll efter betalningen av boendekostnader var omkring 18 485 euro år 2013. Jämfört med året innan utvecklades inkomsterna efter boendekostnader för hushåll med bostadsskuld mer gynnsamt än för andra. Minskningen av ränteutgifterna för bostadslån har för sin del påverkat detta.

Boendekostnaderna var påfallande stora (över 40 procent av de disponibla penninginkomsterna) i 190 700 hushåll, vilket var omkring 7,3 procent av alla hushåll år 2013. Antalet ökade med omkring 11 procent från året innan. Till dessa hushåll med stor boendekostnadsbelastning hörde 264 900 personer, dvs. 4,9 procent fler än året innan. Till de befolkningsgrupper vars boendekostnader oftare är högre än för genomsnittshushållet (över 40 procent av de disponibla penninginkomsterna) hör bl.a. låginkomsttagare (de två lägsta inkomstdecilerna), hyrestagare, boende i Helsingfors-Nylands storområde, enpersonshushåll, företagare, arbetslösa, studerande och övriga icke yrkesverksamma hushåll.


Källa: Inkomstfördelningstatistik 2013, Statistikcentralen

Förfrågningar: Marie Reijo 029 551 2547

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Publikationen i pdf-format (214,1 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser


Uppdaterad 9.4.2015

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Inkomstfördelningsstatistik [e-publikation].
ISSN=1799-1323. Inkomst, boende och boendeutgifter 2013. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 14.11.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tjt/2013/02/tjt_2013_02_2015-04-09_tie_001_sv.html