Publicerad: 1.4.2016

Recessionen har reducerat de ungas inkomster allra mest

Enligt Statistikcentralens inkomstfördelningsstatistik har den ekonomiska situationen bland unga försvagats allra mest under de senaste åren, mätt med inkomster. Svagast har inkomstutvecklingen varit i hushåll där den person som svarade för den huvudsakliga utkomsten var under 25 år. I den åldersklassen var den disponibla medianinkomsten år 2014 nästan 6 procent lägre än år 2010. I åldersklassen 25–34 år minskade inkomsterna med 2 procent och bland 35–44 åringar med en och en halv procent under samma period.

Förändringar av hushållens medianinkomster efter referenspersonens ålderklass under åren 2010–2014, %

Förändringar av hushållens medianinkomster efter referenspersonens ålderklass under åren 2010–2014, %
Inkomstförändringarna har beräknats utifrån medianen av hushållens ekvivalerade disponibla penninginkomster. Ekvivalerad inkomst = hushållets disponibla penninginkomst dividerad med hushållets konsumtionsenheter

På hela landets nivå var hushållens ekvivalerade medianinkomst år 2014 reellt drygt en procent lägre än år 2010. Bäst har pensionärshushållen klarat sig under de senaste årens recession. Deras inkomster har inte berörts lika kraftigt av recessionen som de yngre hushållens inkomster. I den åldersklass som fyllt 75 år var realinkomsterna år 2014 nästan 6 procent högre än år 2010. I åldersklassen 65–74 år ökade inkomsterna under samma period med 3,5 procent.

Att åldersklasserna har haft olika inkomstutveckling förklaras av att pensionärshushållens inkomster inte är lika känsliga för konjunkturfluktuationer som inkomsterna för personer i arbetsför ålder. Såväl under den ekonomiska recessionen under 1990-talet som under de senaste årens recession har pensionärshushållens relativa inkomstställning förbättrats jämfört med löntagarhushållens. Detta beror på att pensionsinkomsterna är stabila, då det inte skett direkta nedskärningar i pensionerna ens under ekonomiskt svåra tider. Däremot är löne- och företagarinkomsterna, som är typiska för personer i arbetsför ålder, mer känsliga för konjunkturfluktuationer.

Även om personer i pensionsåldern under de senaste åren har haft en mer gynnsam inkomstutveckling än andra åldersklasser, är deras inkomster klart lägre än inkomsterna för personer i arbetsför ålder. Den ekvivalerade medianinkomsten för hushåll med personer som fyllt 75 år var bara 17 000 euro år 2014. Medianinkomsten för hushåll med 65–74-åringar var 20 600 euro. I den yngsta åldersklassen (under 25 år) var hushållens inkomster lägre än pensionärernas inkomstnivå. I denna grupp var den ekvivalerade medianinkomsten bara 13 600 euro. De högsta inkomsterna hade hushåll där referenspersonens ålder var 45–54 år. Den ekvivalerade medianinkomsten för den här gruppen var 26 400 euro år 2014 när man beaktar hushållens storlek och strukturskillnader.

Ovan nämnda granskningar har gjorts med hjälp av medianen för de ekvivalerade disponibla penninginkomsterna. Inkomstbegreppet är ett internationellt jämförbart begrepp och omfattar inte kalkylerade inkomstposter (t.ex. bostadsinkomst) eller försäljningsvinster. Det är möjligt att göra jämförelser mellan hushåll i olika befolkningsgrupper med olika inkomstbegrepp genom att använda databastabellerna i inkomstfördelningsstatistiken.


Källa: Inkomstfördelningstatistik 2014, Statistikcentralen

Förfrågningar: Pekka Ruotsalainen 029 551 2610

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Tabeller

Tabeller i databaser


Uppdaterad 01.04.2016

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Inkomstfördelningsstatistik [e-publikation].
ISSN=1799-1323. Inkomstskillnader mellan befolkningsgrupper 2014. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 13.11.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tjt/2014/02/tjt_2014_02_2016-04-01_tie_001_sv.html