Begrepp och definitioner

Forskning- och utvecklingsverksamhet

Med forskning och utveckling (FoU) avses kreativ och systematisk verksamhet för att öka fonden av vetande och att utnyttja detta vetande för att hitta nya tillämpningar. Kriteriet är att verksamheten strävar efter något väsentligt nytt.

Egenskaper hos forskning och utveckling:

Strävan efter ny information: FoU:s syfte är att producera ny information och nya resultat. Att enbart tillämpa befintlig information för att skapa nya lösningar, produkter, processer eller ny praxis är inte forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Kreativitet: Kreativitet, problemställning, tillämpning och utveckling av nya begrepp och idéer är präglande för FoU-verksamheten. Ett rutinmässigt förnyande eller utvecklande av produkter, processer, praxis eller modeller är inte FoU-verksamhet.

Inte säkert att det lyckas: Särpräglande för FoU-verksamheten är en osäkerhet både vad gäller resultaten och resurserna.

Systematisk verksamhet: FoU-verksamheten utförs planenligt och man följer upp realiseringen av den. Verksamheten har ett definierat syfte och inriktade planerade resurser. FoU-verksamheten har ofta organiserats som ett projekt, men kan även vara målinriktad verksamhet utförd av en person eller en grupp.

Ger resultat som kan överföras och/eller upprepas: Den information och de resultat som FoU-arbetet ger kan upprepas och överföras.

Forskning- och utveckling täcker följande funktioner

Grundforskning: Systematisk verksamhet för att erhålla ny kunskap utan att primärt syfta på någon tillämpning. Grundforskning är till exempel analyser av egenskaper, strukturer och beroendeförhållanden, vilkas avsikt är att skapa, testa och förklara nya hypoteser, teorier och lagbundenheter.

Tillämpad forskning: Systematisk verksamhet för att erhålla ny kunskap med en bestämd praktisk tillämpning som primärt syfte. Syftet kan till exempel vara att söka efter tillämpningar av grundforskningens resultat eller skapande av nya metoder eller medel för att lösa ett bestämt problem.

Med utvecklingsverksamhet avses användning av kunskap som förvärvats med tillhjälp av forskning och/eller praktisk erfarenhet för att åstadkomma nya produkter, tjänster, produktionsprocesser, -metoder eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana.

Forskningsanslag

Med statlig finansiering av forskning och utveckling avses anslag och bevillningsfullmakter som i statens budget anvisats för forsknings- och utvecklingsverksamhet, dvs. planer på att använda pengar. Den offentliga finansieringen av forsknings- och utvecklingsverksamhet omfattar de FoU-anslag som anvisats ministerierna, statens ämbetsverk och inrättningar. Utvecklingsarbetet inom de statliga affärsverken och kommunerna ingår inte i beräkningarna.

Forskningsårsverke

Ett forskningsårsverke omfattar ett års heltidsinsats i FoU-arbete beräknat enligt normal arbetstid (ca 35 timmar i veckan) inklusive 4-6 veckors semester.

Överskridningar av den normala arbetstiden för vilka betalats ersättning beaktas vid beräkningen av antalet forskningsårsverken.

Samhällspolitiskt mål

Statens forsknings- och utvecklingsfinansiering analyseras i statistiken med utgångspunkt i forskningens samhällspolitiska (socioekonomiska) mål. Fördelningen av statlig finansiering av forskning och utveckling på olika mål beror på den som utför klassificeringen, i det här fallet finansiären. I Finland använder man sig av den NABS-indelningen.

Mark, vatten och atmosfär

Miljöskydd

Rymden

Markanvändning, trafiksystem och annan infrastruktur

Energi

Främjande av industrin

Hälso- och sjukvård

Jordbruk, skogsbruk och fiske

Utbildning

Kultur

Samhälleliga och sociala strukturer och processer

Universitet

Annan allmän vetenskaplig utveckling

Försvar

Statlig forskningsinstitut

Finlands 12 statliga forskningsinstitut verkar inom sju olika förvaltningsområden. Tio av dem är till sin organisationsform resultatstyrda ämbetsverk, ett är ett aktiebolag i statens ägo och besittning och ett är ett självständigt offentligrättsligt samfund. Instituten fastställer tyngdpunkterna för undersökningen tillsammans med det resultatstyrande ministeriet. Själva undersökningen är oberoende och finansieringen av den kommer i allt större utsträckning efter konkurrensutsättning från flera källor, både från den inhemska offentliga och privata sektorn samt från internationella finansiärer.

Institut med förkortning (förvaltningsområde):

Utrikespolitiska institutet UPI (riksdagen)

Statens ekonomiska forskningscentral VATT (FM)

Naturresursinstitutet LUKE (JSM)

Livsmedelsverket (JSM)

Lantmäteriverket LMV (JSM)

Meteorologiska institutet (KM)

Geologiska forskningscentralen GFC (ANM)

Teknologiska forskningscentralen VTT Ab * (ANM)

Strålsäkerhetscentralen STUK (SHM)

Institutet för hälsa och välfärd THL (SHM)

Arbetshälsoinstitutet TTL (SHM)

Finlands miljöcentral SYKE (MM)

* icke-vinstsyftande bolag med statliga specialuppgifter



De statliga forskningsinstituten bedriver en lösningsinriktad forskning som stöder beslutsfattandet i samhället och näringslivets förnyelse. Utöver forskningsverksamhet har instituten i skiftande utsträckning olika expert- och myndighetsuppgifter samt avgiftsbelagd och annan serviceverksamhet. Forskningsinstituten upprätthåller betydande forskningsinfrastrukturer, datamaterial och långa tidsserier över samhällets olika delområden. Forskningsinstituten producerar tjänster horisontellt för de flesta förvaltningsområden, den övriga offentliga sektorn samt för företag och aktörer inom den tredje sektorn. Internationellt samarbete har en central roll både i forskningsinstitutens forskningsverksamhet och i expert- och myndighetsuppgifter.

Största delen av forskningsinstitutens forsknings- och utvecklingsverksamhet finansieras med budgetanslag. Verksamheten finansieras utöver med anslagsmedel allt mer med extern finansiering, som består av intäkterna från den avgiftsbelagda serviceverksamheten, samt med finansiering från annat håll än från institutets egen budget. Den externa finansieringen kommer från flera olika källor efter att i huvudsak konkurrensutsatts, både från den inhemska offentliga och privata sektorn och från internationella källor. Andelen extern finansiering grundar sig på institutens resultatmål och har sålunda uppskattats.

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Forsknings- och utvecklingsfinansiering i statsbudgeten [e-publikation].
ISSN=2489-3269. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 25.10.2020].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tkker/kas_sv.html