Publicerad: 29.12.2011

Antalet icke-sysselsatta 131 per 100 sysselsatta

Enligt de preliminära uppgifterna i Statistikcentralens sysselsättningsstatistik fanns det 131 icke-sysselsatta per 100 sysselsatta år 2010. Den ekonomiska försörjningskvoten, dvs. antalet arbetslösa och personer utanför arbetskraften i förhållande till antalet sysselsatta, förbättrades dvs. sjönk något från år 2009, då indextalet som beskriver försörjningskvoten var 134.

Det finns betydande skillnader i den ekonomiska försörjningskvoten då man jämför kommuner med varandra. Av de tio kommuner som hade bäst försörjningskvot fanns fem i Nyland och fem på Åland. I Jomala fanns det 95 icke-sysselsatta, dvs. t.ex. arbetslösa, barn eller pensionärer, per 100 sysselsatta. I Vanda och Träskända var den ekonomiska försörjningskvoten 101, i Sund och Esbo 102. I Helsingfors var motsvarande indextal 103.

Befolkningen i kommunerna med den bästa försörjningskvoten efter huvudsaklig verksamhet 2010, preliminära uppgifter

Befolkningen i kommunerna med den bästa försörjningskvoten efter huvudsaklig verksamhet 2010, preliminära uppgifter

Flest icke-sysselsatta i förhållande till sysselsatta fanns i kommunerna Kivijärvi (försörjningskvoten 247), Luhanka (227) och Rautavaara (224). I de kommuner som har sämst försörjningskvot är det relativa sysselsättningstalet lågt, medan andelen pensionärer av befolkningen är stor. Då det relativa sysselsättningstalet för 18–64-åringar i hela landet enligt de preliminära uppgifterna var 68,8 procent år 2010, var motsvarande procent i Kivijärvi 58,0.

Befolkningen i kommunerna med den svagaste försörjningskvoten efter huvudsaklig verksamhet 2010, preliminära uppgifter

Befolkningen i kommunerna med den svagaste försörjningskvoten efter huvudsaklig verksamhet 2010, preliminära uppgifter

Stora variationer i försörjningskvoten mellan kommunerna under en tio år lång referensperiod

År 2000 fanns det i hela landet 135 icke-sysselsatta per 100 sysselsatta, dvs. fyra personer fler än år 2010. Under den tio år långa referensperioden var försörjningskvoten som lägst dvs. bäst under åren 2007 och 2008, då det fanns 124 icke-sysselsatta per 100 sysselsatta. Försörjningskvoten försvagades mest från år 2008 (124) till 2009 (134).

Sett till kommun har de största relativa positiva förändringarna i försörjningskvoten skett i Paltamo, Kittilä och Kolari, där antalet icke-sysselsatta per 100 sysselsatta minskat med över 49 personer. Den största försvagningen av försörjningskvoten har skett på Karlö och i Kaskö (över 37 icke-sysselsatta fler per 100 sysselsatta).

De stora förändringarna av försörjningskvoten i kommunerna förklaras ofta t.ex. av nedläggningar av arbetsställen med många anställda eller på motsvarande sätt av skapandet av nya jobb. Turistnäringen har förbättrat sysselsättningen i Lappland och utvinningen av mineral sysselsättningen i Kajanaland.

Den försörjningskvot som beräknats före år 2005 har gjorts jämförbar med år 2005 och senare år genom att 15–17-åriga sysselsatta flyttats till gruppen icke-sysselsatta, eftersom sysselsättningsstatistiken inte har fått sysselsättningsuppgifter fr.o.m. år 2005 när det gäller denna åldersgrupp. Också kommunsammanslagningar har beaktats.


Källa: Sysselsättningsstatistik 2010, Statistikcentralen

Förfrågningar: Jaana Huhta (09) 1734 2632, tyossakaynti@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Publikationen i pdf-format (319,1 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor

Figurer

Uppdaterad 29.12.2011

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Sysselsättning [e-publikation].
ISSN=1798-5536. Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning 2010. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 23.9.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tyokay/2010/02/tyokay_2010_02_2011-12-29_tie_002_sv.html