Publicerad: 23.1.2014

Bostadsskulderna ökade med 4,7 procent år 2012

Enligt Statistikcentralens statistik över skuldsättning hade bostadshushåll med bostadsskulder en bo-stadsskuld på i genomsnitt 180 procent av årsinkomsterna år 2012. Med undantag av personer under 25 år ökade bostadsskuldernas andel av inkomsterna hos bostadshushåll i alla åldrar. Inkomsterna hos bostadshushåll med bostadsskulder ökade nominellt med 3,2 procent och bostadsskulderna med 4,7 procent från året innan.

Bostadsskuldernas andel av inkomsterna hos bostadshushåll med bostadsskulder 2002–2012

Bostadsskuldernas andel av inkomsterna hos bostadshushåll med bostadsskulder 2002–2012

År 2012 uppgick antalet bostadshushåll med bostadsskulder till 869 800. Storleken på bostadsskulderna var i genomsnitt 92 370 euro. De största bostadsskulderna hade bostadshushåll bestående av personer i åldern 25–34 år, vars bostadsskulder uppgick till 122 180 euro per bostadshushåll. I förhållande till inkomsterna var bostadsskulderna störst hos bostadshushåll bestående av personer under 25 år, dvs. nästan tre gånger så stora som årsinkomsterna.

Antalet skuldsatta bostadshushåll var totalt 1 393 700, dvs. 54 procent av alla bostadshushåll. Deras skulder uppgick till totalt 108,7 miljarder euro. Skulden per skuldsatt bostadshushåll uppgick till 77 990 euro. Av bostadshushållens skulder var 80,3 miljarder euro, dvs. 74 procent, bostadsskulder. Övriga skulder, t.ex. billån, fritidshuslån och konsumtionslån, hade bostadshushållen för 20,8 miljarder euro, skulder som tagits för näringsverksamhet eller inkomstförvärv för 6,0 miljarder euro och studieskulder för 1,6 miljarder euro. 1)

Tio procent av bostadshushållen, dvs. 263 200 bostadshushåll, hade skulder som var minst tre gånger så stora som de disponibla årsinkomsterna. År 2002 hade 97 370 bostadshushåll, dvs. fyra procent av bostadshushållen, så stora skulder. Vanligast var stora skulder hos bostadshushåll, där referenspersonen var i åldern 25–34 år. När det gäller bostadshushåll i den åldern hade nästan en fjärdedel, dvs. 94 500 bostadshushåll, skulder som var minst tre gånger så stora som de årliga inkomsterna. Fem procent av de skuldsatta bostadshushållen, dvs. 63 580 bostadshushåll, hade en skuld som var minst fem gånger så stora som de årliga inkomsterna.

Bostadshushållens skulder har under decenniet ökat klart mer än inkomsterna. Från år 2002 till 2012 har bostadshushållens skulder reellt sett fördubblats medan deras disponibla inkomster samtidigt har ökat med 27 procent. Under denna period ökade bostadsskulderna mest, med 130 procent. År 2002 var bostadsskuldernas andel av bostadshushållens alla skulder 65 procent och år 2012 redan 74 procent.

År 2012 betalade bostadshushållen sammanlagt 2,5 miljarder euro i räntor av vilka räntor på bostadslån uppgick till 1,7 miljarder. De genomsnittliga ränteutgifterna per skuldsatt bostadshushåll var 1 820 euro. Av de skuldsatta bostadshushållen betalade 46 procent högst 1 000 euro i räntor och 7 procent över 5 000 euro.


1) Övriga skulder är för 2012 års del inte jämförbara med tidigare år, eftersom skatteförvaltningen har ändrat sina anvisningar om deklaration av övriga skulder.

Källa: Statistik över skuldsättning 2012. Statistikcentralen

Förfrågningar: Timo Matala 09 1734 3422

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Tabeller

Tabeller i databaser


Uppdaterad 23.1.2014

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Statistik över skuldsättning [e-publikation].
ISSN=2489-3293. 2012. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 11.4.2021].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/velk/2012/velk_2012_2014-01-23_tie_002_sv.html