Antalet barnfamiljer det lägsta på flera decennier

Text: Marjut Pietiläinen och Timo Nikander

I slutet av år 2010 var antalet barnfamiljer 582 000, vilket är det lägsta statistikförda antalet. Jämfört med året innan har antalet barnfamiljer minskat med 1 800. Det har skett en klar minskning på lång sikt. För ett par decennier sedan, år 1990, var antalet barnfamiljer totalt 640 637 och ungefär hälften av befolkningen hörde till barnfamiljer. Numera hör 41 procent av Finlands befolkning till barnfamiljer.

Figur 1. Utvecklingen av antalet barnfamiljer 1950–2010

Den vanligaste typen av barnfamilj är fortfarande gift par med barn

Den vanligaste typen av barnfamilj är en familj som består av ett gift par med barn. I slutet av år 2010 utgjorde dessa familjer 61 procent av alla barnfamiljer. I 18 procent av barnfamiljerna var föräldrarna sambor. Antalet familjer med registrerade par och barn var 267.

Antalet barnfamiljer med en förälder uppgick i slutet av år 2010 till totalt 117 800, dvs. en femtedel av alla barnfamiljer. Av enföräldersfamiljerna var 87 procent familjer med mor och barn. Det fanns mycket få barnfamiljer med far och barn. I familjestatistiken definieras en enföräldersfamilj på grundval av hos vem barnen officiellt bor. Det är inte möjligt att beakta gemensam vårdnad i statistiken.

Tabell 1. Barnfamiljer efter typ 1950–2010

1950 1960 1970* 1980** 1990 2000 2010
Totalt 599 329 678 046 677 035 688 732 640 637 612 627 582 360
Gift par med barn 515 115 601 542 602 076 572 142 490 999 398 892 356 943
Sambor med barn .. .. 5 800 32 100 59 900 95 120 107 368
Mor och barn 74 319 67 381 61 173 74 839 78 948 103 984 101 946
Far och barn 9 895 9 123 7 986 9 651 10 790 14 631 15 836
Registrerat par med barn .. .. .. .. .. .. 267
Procent
Gift par med barn 85,9 88,7 88,9 83,1 76,6 65,1 61,3
Sambor med barn .. .. 0,9 4,7 9,4 15,5 18,4
Mor och barn 12,4 9,9 9 10,9 12,3 17 17,5
Far och barn 1,7 1,3 1,2 1,4 1,7 2,4 2,7
Registrerat par med barn .. .. .. .. .. .. 0
*)Folkräkningens fördelning efter familjetyp har korrigerats på basis av intervjuundersökningar
(Aromaa, Cantell, Jaakkola: Avoliitto, Rättspolitiska forskningsinstitutet 49, Helsingfors 1981)
**) Folkräkningens fördelning efter familjetyp har korrigerats med registerbaserat
familje- och sambomaterial för år 1981

Källa: Statistikcentralen, Befolkningsstatistik

Andelen familjer bestående av gifta par med barn minskar

Den vanligaste typen av barnfamilj är fortfarande ett gift par med barn, men dess andel av alla barnfamiljer har stadigt minskat under de senaste decennierna. I slutet av år 1970 var 89 procent av barnfamiljerna gifta par med barn. Nu har deras andel sjunkit till 61 procent.

Andelen familjer som består av sambor med barn har fördubblats på tjugo år. År 1970 var sambofamiljernas andel bara en procent av alla barnfamiljer. Andelen har ökat stadigt under varje decennium, utom på 2000-talet, då ökningen avstannat en aning. I slutet av år 2010 var andelen 18 procent.

Antalet barnfamiljer har minskat till följd av en förändring i befolkningsstrukturen. De stora årskullarnas barn, födda åren 1945–1950, har blivit vuxna och flyttat hemifrån. I statistiken övergår föräldrarna då från att vara barnfamilj till att vara en familj bestående av två vuxna (gift par/sambor/registrerat par utan barn). Även om barnet bor kvar hos föräldrarna efter att det blivit myndigt, statistikförs familjen inte längre som en barnfamilj, om inte ett enda barn under 18 år längre bor i familjen.

Också skilsmässor påverkar utvecklingen av familjetyper. I samband med skilsmässa och samboseparation flyttar den ena föräldern (vanligen fadern) för att bo själv och barnen blir kvar hos den andra föräldern. Ensamboende statistikförs inte bland familjebefolkningen.

Andelen enföräldersfamiljer har ökat under de senaste decennierna. Tidigare användes benämningen ensamförsörjarfamiljer, men på grund av samhällsomvandlingar och vårdnadssynpunkter har man övergått till att tala om enföräldersfamiljer. Det är t.ex. inte möjligt att beakta gemensam vårdnad i statistiken.

Andelen familjer som består av far och barn har varit oförändrat ganska liten under de senaste decennierna, även om antalet relativt sett ökat kraftigt. Av barnfamiljerna är bara tre procent familjer med far och barn. Andelen familjer med mor och barn har ökat klarare, från nio procent av barnfamiljerna år 1970 till nuvarande 18 procent i en rätt så jämn takt.

Familjer med gifta par är fortfarande vanligen tvåbarnsfamiljer

I slutet av år 2010 var 41 procent av barnfamiljerna med gifta par tvåbarnsfamiljer, 36 procent enbarnsfamiljer och 22 procent barnfamiljer med minst tre barn. Till barn räknas här hemmaboende barn under 18 år. Av övriga typer av barnfamiljer var mer än hälften enbarnsfamiljer. Av familjer bestående av mor och barn är nästan en tredjedel tvåbarnsfamiljer, även om merparten av enföräldersfamiljerna är enbarnsfamiljer.

Tabell 2. Antalet barn under 18 år i barnfamiljer efter familjetyp 31.12.2010

Totalt 1 2 3-
Totalt 582 360 254 551 222 596 105 213
Gift par med barn 356 943 129 766 147 768 79 409
Registrerat par med barn 267 163 83 21
Sambor med barn 107 368 55 450 39 029 12 889
Mor och barn 101 946 58 377 31 681 11 888
Far och barn 15 836 10 795 4 035 1 006
%
Totalt 100 43,7 38,2 18,1
Gift par med barn 100 36,4 41,4 22,2
Registrerat par med barn 100 61,0 31,1 7,9
Sambor med barn 100 51,6 36,4 12,0
Mor och barn 100 57,3 31,1 11,7
Far och barn 100 68,2 25,5 6,4

Källa: Statistikcentralen, Befolkningsstatistik

Till barnfamiljerna hör numera i genomsnitt 1,83 barn. I slutet av år 2010 fanns det högst femton barn under 18 år i barnfamiljer. Det är inte lönt att jämföra det genomsnittliga antalet barn under olika tidsperioder, eftersom det påverkas av varierande storlekar på åldersklasser som befinner sig i olika familjeskeden.

Av barnfamiljerna har 10 procent utländsk bakgrund

Av barnfamiljerna är 90 procent familjer med två finlandsfödda föräldrar eller en finlandsfödd förälder. Ungefär tre procent (2,9 %) av barnfamiljerna är familjer där fadern är född i Finland, men modern i något annat land. Nästan lika många (2,5 %) är familjer med en finlandsfödd mor och en utlandsfödd far. Ungefär fem procent av barnfamiljerna är familjer där båda föräldrarna eller den ensamstående föräldern var född i något annat land än Finland.

Av alla barnfamiljer med utländsk bakgrund (minst en av föräldrarna eller den ensamstående föräldern är född utomlands) är något över 18 procent enföräldersfamiljer och rentav 92 procent av dem är familjer med mor och barn (figur 2). Kvantitativt sett finns det flest familjer med mödrar födda i det forna Sovjetunionen och deras barn, dvs. 2 700. Näst flest finns det enföräldersfamiljer med mödrar födda i Sverige eller Estland.

Barnfamiljer med två föräldrar som är födda utomlands är oftast familjer med föräldrar födda i det forna Sovjetunionen, Estland, f.d. Jugoslavien, Irak eller Somalia.

Figur 2. Barnfamiljer där minst en förälder är född utomlands 31.12.2010

Ändringar i definitioner

I folkräkningen år 1950 finns familjen för första gången med som statistikenhet. Innan dess hade uppgifter om antal gällande familjernas huvudmän och andra familjemedlemmar publicerats i folkräkningar i de större städerna, men någon bild av familjernas storlek och struktur gick inte att få på grundval av dessa uppgifter.

I folkräkningarna har definitionen av en familj varit i stort sett oförändrad under de senaste sex decennierna. Däremot har det skett smärre ändringar i klassificeringen av familjetyp och i begreppet barn, av vilka särskilt familjetyp påverkar bilden av familjernas och barnfamiljernas sammansättning.

En familj består av personer som bor stadigvarande i samma bostad. Till familjen räknas då också personer som är tillfälligt borta. Familjen kan omfatta bara två på varandra följande generationer. Om det finns flera familjer i en bostad, bildas familjen utgående från den yngsta generationen.

Enligt definitionen som användes redan i folkräkningen år 1950 utgjordes en familj av: 1) föräldrar eller av bara den ena föräldern och deras eller dennas enda eller flera hemmaboende barn eller 2) ett gift par utan barn. Också "ogifta par och deras barn" finns med som familjer, men dessa par ingår i de gifta paren.

Först i folkräkningen år 1980 finns sambor som har gemensamma barn med i statistiken som en egen familjetyp. Efter det tar det ännu tio år innan familjer med mor eller far och barn, där också sambo i samma bostad ingår, överförs till familjetypen sambor med barn. Då minskar antalet enföräldersfamiljer och tvåföräldersfamiljerna ökar.

Fram till år 1990 har parets hemmaboende, ogifta biologiska och adopterade barn samt den ena förälderns biologiska och adopterade barn, oberoende av ålder, definierats som familjens barn. Efter det har definitionen av barn ändrats på så sätt att de som bor tillsammans med sina föräldrar klassificeras som barn, oberoende av civilstånd, om barnet inte själv har make/maka/sambo eller barn i bostadshushållet. Detta har ingen betydelse med avseende på definitionen eller sammansättningen av barnfamiljer, eftersom en barnfamilj är en familj där minst ett hemmaboende barn är under 18 år.

Marjut Pietiläinen är planerare och Timo Nikander är överaktuarie vid Statistikcentralens enhet för individstatistik.

Källor: Statistikcentralen, Befolkningsstatistik.

 


Senast uppdaterad 30.8.2011