XXXXXXXXXXXXXXXXXX

Begrepp och definitioner

Hushåll

Begreppet hushåll används i intervjuundersökningarna. Motsvarande uppgift i befolkningsregistret är bostadshushåll. Hushållet bildas i början av intervjun, då man tillsammans med uppgiftslämnaren utreder vilka personer som hör till hushållet.

Ett hushåll består av alla de personer som bor och äter tillsammans samt annars använder sina inkomster gemensamt. Bostadshushållet däremot baserar sig på adressuppgifter, dvs. den består av personer som bor stadigvarande i samma bostad. Till ett bostadshushåll räknas t.ex. underhyresgäster, som inte ingår i ett hushåll.

Begreppet bostadshushåll används i stället för hushåll i sådana situationer då uppgiften sammanställs ur administrativa register och någon intervjuppgift inte finns tillgänglig.

Utanför hushållspopulationen står personer som varaktigt är bosatta utomlands samt anstaltsbefolkningen (t.ex. personer som vistas långvarigt på ålderdomshem, vårdanstalter, i fängelse eller på sjukhus).

Konsumtionsutgifter

Till konsumtionsutgifterna i ett hushåll räknas alla varor och tjänster som anskaffats i Finland eller från utlandet för egen konsumtion, egna och erhållna trädgårds- och insamlingsprodukter samt boendeutgifter (verkliga och kalkylerade). Till konsumtionsutgifterna hör också varor och tjänster som erhållits från andra hushåll samt transfereringar som jämställs med konsumtion. Amorteringar på bostadslån och andra lån ingår inte i konsumtionsutgifterna.

Hushållens konsumtionsutgifter utgörs av inköp av konsumtionsvaror och tjänster + egna produkter (jordbruks-, trädgårds- och insamlingsprodukter) + kalkylerad bostadsinkomst från ägarbostad eller naturaförmånsbostad + erhållna varor och tjänster + transfereringar som jämställs med konsumtion (bl.a. kyrkoskatt, fackföreningsavgifter och räntor på konsumtionslån) = konsumtionsutgifter sammanlagt

Konsumtionsenhet

Konsumtionen i hushåll av olika storlek och struktur kan jämföras med varandra, när utgifterna räknas per konsumtionsenhet. På så sätt standardiserar man skillnader i storlek och ålder mellan hushållen. Numera används OECD:s så kallade justerade konsumtionsenhetsskala, enligt vilken den första fullvuxna hushållsmedlemmen får vikten 1, övriga personer över 13 år får vikten 0,5 och barn (0–13 år) får vikten 0,3. Då hushållets konsumtionsutgifter divideras med summan av vikterna för ett hushåll, fås korrigerade konsumtionsutgifter som gör det möjligt att jämföra hushåll av olika storlek.

Hållbarhetsindelning

Hushållens anskaffningar klassificeras också enligt deras hållbarhet i fyra grupper: tjänster, engångskonsumtionsvaror, varaktiga konsumtionsvaror och delvis varaktiga konsumtionsvaror.

Man skiljer på engångskonsumtionsvaror och varaktiga konsumtionsvaror utgående från om varorna kan användas bara en gång eller om de kan användas upprepade gånger eller fortlöpande under längre tid än ett år. Priset på varaktiga konsumtionsvaror såsom bilar, kylskåp, tvättmaskiner och televisionsapparater är ofta relativt högt. Den förväntade brukstiden för delvis varaktiga konsumtionsvaror är betydligt kortare och priset lägre än på varaktiga konsumtionsvaror.

Egna produkter

Med egna produkter avses föda som hushållet självt producerat eller plockat för eget bruk. Till dem hör jordbruks- och trädgårdsprodukter såsom potatis och äpplen samt svampar och bär som man själv plockat. Också fisk- och viltfångster ingår i konsumtionen i hushåll.