Dokumentation som var i kraft 28.3.2024

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Sektorräkenskaperna är en del av nationalräkenskaperna. De utgör ett omfattande, integrerat system som består av respektive institutionella sektors icke-finansiella och finansiella konton. Med icke-finansiella konton avses i nationalräkenskaperna konton med vilka man visar värdet av varor och tjänster i den reala produktionen samt de inkomstflöden som produktionsverksamheten genererar liksom också deras ekonomiska kretslopp. I finansräkenskaperna hänvisas för sin del till konton där man redovisar stockar av finansiella tillgångar och skulder och förändringar i dem. De icke-finansiella och finansiella kontona hänger samman med varandra, eftersom det under- eller överskott som bildas av inkomster och utgifter på den icke-finansiella sidan syns på kontosystemets finansiella sida som en ökning/minskning av tillgångar eller skulder. Denna statistik fokuserar på den icke-finansiella sidan av sektorräkenskaperna. Den beskriver respektive sektors produktion, inkomstbildning, inkomstfördelning, användning av inkomster samt den nettoutlåning som uppkommer som slutresultat av dessa ekonomiska transaktioner, det vill säga ändringen av sektorns finansiella ställning. Finansräkenskaperna statistikför den finansiella sidan av sektorräkenskaperna.

Statistikens population

Sektorräkenskaperna beskriver samhällsekonomin ur institutionella sektorers synvinkel. De institutionella sektorerna baserar sig på sektorindelningen. Statistiken population utgörs av alla institutionella enheter inom nationalräkenskaperna, indelade i sektorer.

I nationalräkenskaperna består ett givet lands statistiska population av alla inhemska statistiska enheter (institutionella enheter eller lokala branschenheter, se kap. 3.5). Enheten är inhemsk när dess huvudsakliga ekonomiska hemvist finns i landet, det vill säga när den bedriver ekonomisk verksamhet i landet under en längre tid (minst ett år).

(Sektorindelningen (https://stat.fi/sv/luokitukset/sektoriluokitus/) är en grundläggande klassificering inom ekonomi- och samhällsstatistik. Den används för att dela in beslutsfattande enheter i klasser som är likartade i fråga om verksamhet, finansieringssätt, ägartyp och juridisk form. De sektorer som bildas genom sektorindelningen (företag, offentliga samfund, hushåll, etc.) är tillräckligt likartade i sitt ekonomiska beteende för att möjliggöra en uppföljning och analys av samhällsekonomin.

I sektorindelningen indelas enheterna i olika sektorer på grundval av ägarförhållande, verksamhetssyfte och finansieringssätt. I näringsgrensindelningen grupperas enheterna däremot efter huvudnäringsgren oberoende av ägarförhållande eller verksamhetssyfte. Sålunda klassificeras t.ex. alla enheter som producerar utbildningstjänster i samma näringsgren. I sektorindelningen grupperas de däremot efter ägandeförhållande, juridisk form eller verksamhetsart i klasserna icke-finansiella företag, offentliga samfund och hushållens icke-vinstsyftande organisationer. Å andra sidan kan en enhet bedriva verksamhet inom flera näringsgrenar men höra till endast en sektor, t.ex. i en kommun finns det enheter inom offentlig förvaltning, utbildning samt vård och omsorg; sociala tjänster.

Sektornivån behövs som en viktig summanivå mellan ekonomiska enheter och hela samhällsekonomin, då man beskriver företagens, de offentliga samfundens och hushållens produktion, inkomstbildningen, sekundära inkomster, förmögenhetsbildningen och finansieringens struktur och utveckling.)
 

Statistisk enhet

I enlighet med anvisningarna i ENS 2010 finns det två typer av statistiska enheter i nationalräkenskaperna, och på motsvarande sätt två perspektiv för granskning av ekonomin: (a) institutionella enheter och (b) lokala branschenheter (local KAU). Det förra används för att redovisa inkomster, utgifter och finansiella flöden samt för balansräkningarna, medan det senare används för att redovisa produktionsprocesser samt för input-outputanalys och regionala analyser.

En institutionell enhet är en ekonomisk enhet med självständig beslutanderätt i sin huvudsakliga verksamhet. En inhemsk enhet är en institutionell enhet vars huvudsakliga ekonomiska hemvist finns i det ekonomiska området ifråga och som har beslutanderätt i sin verksamhet och som har, eller skulle kunna ha, en fullständig bokföring.

En lokal branschenhet inkluderar alla de produktionsmässiga delar i en institutionell enhet som befinner sig på samma plats eller mycket nära varandra och som fungerar på samma NACE Rec.2-näringsgrensnivå (fyrsiffernivå).
En institutionell enhet består av en eller flera lokala branschenheter; en lokal branschenhet hör till en och enbart en institutionell enhet.

I Finland används 1) institutionell enhet med sektorräkenskaper och 2) arbetsställe, vilket motsvarar en lokal branschenhet för produktionsräkenskaperna, i investeringar samt i tabellerna över utbud och användning.

 Av de sist nämnda hör produktionsräkenskaper och investeringar också till sektorräkenskaperna och de ingår i statistiken över sektorräkenskaper kvartalsvis.
 

Måttenhet

I systemet ENS 2010 mäts alla flöden och stockar i penningvärde, antingen i euro eller i nationell valuta. De enda undantagen är vissa variabler för befolkning och arbetskraft, som anges i personer, timmar eller arbetsplatser. Flöden och stockar ska värderas till bytesvärde, det vill säga det värde som de kan omsättas till i kontanter. Således är marknadspriset det prisbegrepp som är utgångspunkten i värdering enligt ENS.
Sektorräkenskaperna räknas enbart till löpande priser. En del av uppgifterna säsongrensas också. För hushållens justerade disponibla inkomst har man dock i en separat tabellbilaga beräknat en volymindikator som beskriver utvecklingen efter rensning för prisförändringar. Den här volymindikatorn har beräknats genom att använda prisuppgifterna i statistiken över kvartalsräkenskaper med hjälp av vilka den justerade disponibla inkomstens komponenter har deflaterats. Hushållens disponibla inkomst har deflaterats med hushållens implicita prisindex för konsumtionsutgifter. Den använda måttenheten för säsongrensade och säsongorensade uppgifter är miljoner euro.

I publiceringen har man också tabellerat nyckeltal i gradform för sektorräkenskaperna. Måttenheten för nyckeltalen är procent.
 

Referensperiod

I statistiken över sektorräkenskaper kvartalsvis är referensperioden ett kvartal. I statistiken antecknas flödesstorheten enligt kvartal. Med flöden avses verksamhet eller verkningar inom en viss tidsperiod. Stockarna däremot gäller läget vid en viss tidpunkt (vanligen kvartalets början eller slut).

Referensområde

Sektorräkenskaperna är en del av nationalräkenskaperna. Nationalräkenskaperna är ett statistiksystem som beskriver Finlands samhällsekonomi på ett övergripande, systematiskt och detaljerat sätt. De baserar sig på Europeiska nationalräkenskapssystemet ENS2010, som följer den världsomfattande rekommendationen för nationalräkenskaper SNA 2008 (System of National Accounts).

I Finland har nationalräkenskaperna framställts enligt ENS2010-systemet från och med juli 2014. Denna ENS2010-övergång gäller också statistiken över sektorräkenskaper kvartalsvis.
 

Sektortäckning

Som en del av nationalräkenskaperna beskriver sektorräkenskaperna hela ekonomin. Varje ekonomisk enhet har ett ekonomiskt intresse som gäller det ifrågavarandet landet.

I sektorräkenskaperna delas ekonomin in i institutionella sektorer. Sektorindelningen är täckande. I ESA 2010 finns det fem institutionella sektorer som utesluter varandra. (a) icke-finansiella företag, (b) finansiella företag och försäkringsföretag, (c) offentliga samfund, (d) hushåll, (e) hushållens icke-vinstsyftande organisationer. Dessa fem sektorer utgör tillsammans hela den inhemska ekonomin. Varje sektor är även indelad i undersektorer.

Finland levererar uppgifterna med klassificeringar i enlighet med leveransprogrammet för ENS 2010. Produktionssystemet för nationell statistik innehåller dock mer detaljerade underklasser. Den mest betydande nationella underklassen är S13141 arbetspensionsanstalter och S13149 övriga socialskyddsfonder, vilka är undersektorer till sektor S1314.
 

Tidstäckning

Statistikpublikationen innehåller tidsserier fr.o.m. första kvartalet år 1999 till det kvartal som ska beräknas.

Distributionsfrekvens

Sektorräkenskaperna kvartalsvis publiceras omkring tre månader (t+80 dagar) efter utgången av respektive kvartal. Uppgifterna är preliminära och de preciseras alltid i samband med en ny publicering. Uppgifternas avstäms mot den nyaste informationen i årsräkenskaperna.

Alla uppgifter publiceras nationellt och lämnas in till Eurostat när de uppdateras. Uppgifterna publiceras såväl i form av statistiska offentliggöranden som databasuppdateringar.
 

Begrepp

Bruttonationalinkomst

BNI, Bruttonationalinkomst innefattar hela den primära inkomst som erhålls av inhemska institutionella enheter: löner och kollektiva avgifter, skatter på produktion och import minus subventioner, driftsöverskott brutto, sammansatt förvärvsinkomst brutto och kapitalinkomst. Bruttonationalinkomst är lika med BNP minus primär inkomst som inhemska enheter betalar till utländska enheter plus primär inkomst som inhemska enheter erhåller från utlandet. Nationalinkomst är ett inkomstbegrepp som ofta är mer väsentligt då det uttrycks i nettotermer, dvs. efter avdrag för kapitalförslitning. (ENS 1995 8.94.)

Bruttonationalprodukt

BNP, bruttonationalprodukten till marknadspris är det slutliga resultatet av produktionsaktiviteten hos inhemska produktionsenheter. Den kan definieras på tre sätt: som summan av förädlingsvärden brutto för de olika institutionella sektorerna eller de olika branscherna plus produktskatter minus subventioner; som summan av inhemska institutionella enheters slutliga användning av varor och tjänster (konsumtion, bruttoinvestering, export minus import); som summan av användning i kontot för den totala ekonomins inkomstbildning (löner och kollektiva avgifter, skatter på produktion och import minus subventioner samt driftsöverskott brutto och sammansatt förvärvsinkomst brutto). (ENS 1995 8.89.)

Disponibel inkomst

I nationalräkenskaperna är disponibel inkomst en löpande inkomstsaldopost på omfördelningskontot. Den disponibla inkomsten kalkyleras på sektornivå som sektorns primärinkomst plus erhållna inkomstöverföringar minus betalda inkomstöverföringar. Den disponibla inkomsten kan användas för konsumtion eller sparande.

Justerad disponibel inkomst är motsvarande post på kontot för omfördelningar in natura.

Driftsöverskott netto

Driftsöverskott netto erhålls efter det att man från förädlingsvärdet har dragit av löner och kollektiva avgifter, skatter på produktion och import minus subventioner samt kapitalförslitning. Det är överskottet (eller underskottet) på produktionsaktiviteterna innan man har beaktat räntor, arrenden eller avgifter, och motsvarar den inkomst som enheterna erhåller från egen användning av produktionsutrustningen.

Finansiellt sparande/nettoupplåning

Finansiellt sparande/nettoupplåning är en saldopost på kapitalkontot och kontot för finansiella transaktioner.

Finansiellt sparande/nettoupplåning motsvarar det belopp som är tillgängligt för en enhet eller en sektor att, direkt eller indirekt, finansiera andra enheter eller sektorer, respektive det belopp som en enhet eller en sektor måste låna från andra enheter eller sektorer.

Det begrepp som motsvarar finansiellt sparande/nettoupplåning är i finansrä-kenskaperna finansiella transaktioner, netto. Det utgör differensen mellan nettoanskaffningen av finansiella tillgångar och nettoanskaffningen av finan-siella skulder. En sektor är nettoutlånare under perioden, om sektorns finan-siella tillgångar ökar mer än dess finansiella skulder.

Företagarinkomst

Företagarinkomst motsvarar driftsöverskott eller sammansatt förvärvsinkomst
- kapitalinkomst som mottas i samband med finansiella och andra tillgångar som hör till företaget (på tillgångssidan),
- ränta på skulder som åvilar företaget liksom arrenden för mark eller andra icke producerade materiella tillgångar som arrenderas av företaget (på användningssidan).

Kapitalinkomst som företaget är skyldig att betala i form av utdelningar eller återinvesterade vinstmedel från direkta utlandsinvesteringar, dras inte av från företagarinkomster.

Förädlingsvärde

Förädlingsvärde (brutto) avser det värde som genereras av varje enhet som har en produktionsaktivitet. I marknadsproduktion beräknas det genom att man från enhetens produktion drar av de insatser (varor och tjänster) som används i produktionsprocessen, och i icke-marknadsproduktion beräknas det genom att summera beloppen av löner och kollektiva avgifter, kapitalförslitning och eventuella skatter på produktion och import.

Indirekt mätta finansiella tjänster (FISIM)

Avser indirekta finansiella tjänster som tillhandahållare av finansiella tjänster (depositionsbanker, övriga monetära finansinstitut som förmedlar finansiering samt andra monetära finansinstitut) producerar men som de inte separat debiterar sina kunder för. Förmedlare av finansiering erbjuder tjänster för vilka de debiterar sina kunder indirekt genom att betala sina insättare lägre ränta än den ränta som de debiterar sina låntagare (räntemarginal). Räntemarginalen täcker verksamhetens övriga omkostnader och producerar ett driftsöverskott. I nationalräkenskaperna är man tvungen att mäta resultatet av denna verksamhet på ett indirekt sätt, varför fenomenet kallas indirekta finansiella tjänster. Ofta används den engelska förkortningen FISIM - financial intermediation services indirectly measured.

Insatsförbrukning

Insatsförbrukning består av värdet av de varor och tjänster som används som insats i produktionsprocessen, exklusive fasta tillgångar, vars användning förs som kapitalförslitning. Dessa varor och tjänster kan antingen vidareförädlas eller förbrukas i produktionsprocessen.

Produkter som används för insatsförbrukning skall bokföras och värderas vid den tidpunkt de går in i produktionsprocessen. De skall värderas till mottagarpris för liknande varor och tjänster vid samma tidpunkt.

Kapitalförslitning

Kapitalförslitning (P.51C) motsvarar värdet av de fasta tillgångar som har förbrukats under den aktuella perioden till följd av normal användning och förutsebar föråldring, inklusive en avsättning för förlust av materiella fasta tillgångar genom oförutsedda skador, vilka man kan försäkra sig mot.

Kapitalförslitning skall skiljas från den avskrivning som redovisas i företags-bokföringen. Kapitalförslitning motsvarar värdet av de fasta tillgångar som har förbrukats under den aktuella perioden. Kapitalförslitning beräknas med utgångspunkt i realkapitalstocken och den sannolika genomsnittliga ekono-miska livslängden för de olika kapitalobjekten.

Konsumtionsutgifter

Konsumtionsutgifter består av inhemska institutionella enheters utgifter för varor och tjänster, som används för direkt tillfredsställelse av individuella behov eller önskemål eller kollektiva behov hos medlemmar i en gemenskap. Konsumtionsutgifter kan förekomma på inhemskt territorium eller utomlands. Konsumtionsutgifter förekommer hos hushåll och hushållens icke-vinstsyftande organisationer samt den offentliga sektorn. Icke-finansiella företag och finansiella företag har inga konsumtionsutgifter.

Löner

Löner och kollektiva avgifter (D.1) definieras som den totala ersättning, kontant eller in natura, som betalas av en arbetsgivare till en anställd för av denne utfört arbete under räkenskapsperioden.

Löner och kollektiva avgifter delas upp i
a) egentlig lön (D.11): kontanta löner ; naturaförmåner
b) arbetsgivares kollektiva avgifter (D.12): arbetsgivares faktiska kollektiva avgifter (D.121); arbetsgivares tillräknade kollektiva avgifter (D.122).

Nettonationalprodukten till marknadspris

Genom att dra av kapitalförslitning från bruttonationalprodukten (BNP), erhåller vi nettonationalprodukten till marknadspris (NNP).

Produktion till baspris

Produktion till baspris består av de produkter som skapats under räkenskapsperioden. Tre olika kategorier av produktion kan urskiljas: marknadsproduktion, produktion för egen slutlig användning och övrig icke-marknadsproduktion.
Produktionen skall bokföras och värderas vid den tidpunkt då den framställs i produktionsprocessen.

Sammansatt förvärvsinkomst

Sammansatt förvärvsinkomst är saldoposten på inkomstbildningskontot för personliga företag i hushållssektorn, som motsvarar ersättning för arbete som utförs av ägaren och hans familjemedlemmar samt hans vinst som företagare.

Sparande

Sparande är saldoposten i inkomstanvändningskontona. Sparande är det positiva eller negativa belopp som återstår efter de löpande transaktionerna och som etablerar länken till kapitalbildningen. Om sparandet är positivt, kommer den icke använda inkomsten att användas till förvärv av tillgångar eller till att betala av skuldförbindelser. Om sparandet är negativt, blir vissa tillgångar avvecklade eller också ökar vissa skuldförbindelser.

Återinvesterade vinstmedel från direkta investeringar i utlandet

Återinvesterade vinstmedel från direkta investeringar i utlandet (D.43) är lika med

driftsöverskottet inom företag för direktinvestering i utlandet
+ alla mottagna kapitalinkomster eller löpande transfereringar
- alla utbetalda kapitalinkomster eller löpande transfereringar, inklusive faktiska remissa till utländska direktinvesterare, och alla löpande skatter på inkomster, förmögenhet etc., som betalas av direktinvesteringsföretag i utlandet.

Ett direktinvesteringsföretag i utlandet är ett bolag eller ett personligt företag, i vilket en investerare hemmahörande i en annan ekonomi äger 10 procent eller mer av stamaktierna eller röstetalet (för ett bolag) eller motsvarande (för ett personligt företag). Direktinvesteringsföretag i utlandet omfattar sådana enheter som kännetecknas som dotterbolag (investeraren äger mer än 50 procent), delägda bolag (investeraren äger högst 50 procent) och filialer (helt eller delvis ägda företag som inte är bolag), som ägs direkt eller indirekt av investeraren. Följaktligen är ”direktinvesteringsföretag i utlandet” ett bredare begrepp än ”utlandskontrollerade företag”.

Faktisk utdelning av företagarinkomster från företag för direktinvestering i utlandet kan göras som utdelningar från bolag eller som ägaruttag ur kvasibolag.

Dessutom behandlas kvarhållna vinstmedel som om de vore fördelade och återförda till direktinvesteringsföretag i utlandet i förhållande till deras ägande av företagets eget kapital och sedan återinvesterade av dem.

Återinvesterade vinstmedel från direkta investeringar i utlandet kan vara antingen positiva eller negativa.

Bokföringstidpunkt: återinvesterade vinstmedel från direkta investeringar i utlandet bokförs när de intjänas.

I ENS förekommer återinvesterade vinstmedel från direkta investeringar i utlandet
a) som användning och tillgång i sektorernas konton för allokering av primärinkomster,
b) som användning och tillgång i utrikeskontot för primärinkomster och löpande transfereringar.

Klassificeringar

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

Sektorräkenskaperna kvartalsvis är en makrostatistik som i huvudsak härletts ur andra statistikgrenar. Sektorräkenskaperna kvartalsvis baserar sig dock på indikatorer i stället för på direkta källor och de är följaktligen mer uppskattningsbaserade än uppgifterna i årsräkenskaperna.

 Kvaliteten på källstatistiken är av avgörande betydelse för statistikens tillförlitlighet. Eftersom källstatistiken är av olika slag finns också många olika osäkerhetsfaktorer. I sammanfattningsprocessen sammanställs de sektorspecifika uppgifterna till en balanserad helhet. I processen bedöms tillförlitligheten hos alternativa informationskällor. På så sätt kan man kontrollera osäkerhetsfaktorer och upptäcka felkällor. Sammanfattningen har således en central roll för statistikens tillförlitlighet. En metod för att bedöma noggrannheten i de icke-finansiella kontona är att granska anteckningarna i dem i förhållande till anteckningarna i samhällsekonomins finansräkenskaper. Nettoutlåning är en saldopost i sektorkontona, som ska överensstämma med posten för finansiella nettotransaktioner som ingår i de finansiella kontona. Avvikelsen kallas för statistisk diskrepans och kan studeras sektorspecifikt. I många andra länder visas inte statistisk diskrepans, utan kontona tvingas till balans.

Storleksklassen för preciseringarna syns i revisionstabellen.
 

Aktualitet

Uppgifterna i nationalräkenskaperna bör göras tillgängliga för användarna så snabbt som möjligt, dock med beaktande av uppgifternas frekvens (år eller kvartal), art (huruvida det handlar om data som beskriver ekonomins struktur eller konjunkturförändringar) samt tillräcklig balans mellan tillförlitlighet och aktualitet.

Sektorräkenskaper kvartalsvis publiceras omkring tre månader efter utgången av respektive kvartal. Eurostats rapporteringstidsplan är sett till referensperioden t+85 dagar. Uppgifterna är preliminära och de preciseras alltid i samband med en ny publicering. Uppgifternas avstäms mot den nyaste informationen i årsräkenskaperna.
 

Punktlighet

Det är god praxis att publiceringsdatumen för nationalräkenskaperna tillkännages i förväg och att dessa datum faktiskt håller.

Rapporteringen av nationalräkenskaperna till Eurostat ska ske exakt vid de tidpunkter som fastställs i leveransprogrammet för ENS 2010 eller tidigare.

Statistikcentralen skickar ofta uppgifterna till Eurostat tidigare än den sista möjliga tidpunkten som anges i leveransprogrammet.
 

Jämförbarhet

Geografisk jämförbarhet

Jämförbarheten i EU-medlemsstaternas nationalräkenskaper garanteras genom att de gemensamma definitionerna i Europeiska nationalräkenskapssystemet (European System of Accounts ESA 2010) tillämpas. Också global jämförbarhet är möjlig eftersom många länder utanför Europa tillämpar rekommendationen SNA2008, som stämmer överens med ENS 2010.

Jämförbarhet över tid

Eftersom uppgifterna för alla tidsperioder som ska statistikföras görs upp enligt samma ENS 2010-definitioner, är nationalräkenskaperna för olika perioder helt jämförbara. Om grundläggande förändringar i metoder eller klassificeringar måste göras, görs nödvändiga uppdateringar i tidsserier som sträcker sig långt bakåt i tiden. 

Enhetlighet över statistikområdena

Uppgifterna är vad gäller ursprungliga tidsserier enhetliga med nationalräkenskapernas årsstatistik, statistiken över den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis och nationalräkenskaperna kvartalsvis. Skillnader mellan olika delområden i nationalräkenskaperna gäller enbart de senaste observationerna och de beror på olika dröjsmål i tidsplanerna för framställning och leverans. Det är möjligt att skillnader förekommer mellan kvartalsräkenskaperna och sektorräkenskaperna kvartalsvis då kvartalsräkenskaperna publiceras för första gången, i allmänhet omkring tre veckor före sektorräkenskaperna kvartalsvis.

De säsongrensade tidsserierna och trendserierna räknas med ett förenklat förfarande direkt från de ursprungliga tidsserierna och de balanseras eller avstäms inte längre mot uppgifterna i kvartalsräkenskaperna. På grund av eventuella skillnader i säsongrensningsmodellerna kan uppgifterna i statistiken vad gäller dessa serier avvika från uppgifterna i kvartalsräkenskaperna. När aggregat för hela samhällsekonomin, såsom bruttonationalprodukten, granskas ger statistiken över nationalräkenskaperna kvartalsvis de noggrannaste uppgifterna vad gäller säsongrensade serier och trendserier.

Den nettoutlåning/-inlåning som beskriver sektorernas finansiella ställning balanseras inte med motsvarande begrepp för finansräkenskaperna, finansiella nettotransaktioner, utan en statistisk differens mellan dessa poster tillåts.
 

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

Framställningen av statistik om nationalräkenskaperna grundar sig på statistik som samlas in i huvudsak för andra ändamål (primärstatistik).
Framställningen av statistiken baserar sig på många datakällor, bland annat administrativa material, bil- och företagsregister, bokslut, skatteuppgifter, budgetrapporter, folkräkningsstatistik, statistikuppgifter om företag och hushåll, utlåtanden från tillsynsmyndigheter och branschorganisationer, års- och kvartalsrapporter, utrikeshandelsstatistik och statistik över betalningsbalansen.
I fråga om nationalräkenskaperna finns det inte bara en källa för förfrågning. Källorna varierar mellan länderna och innehåller omfattande statistikuppgifter om ekonomiska och sociala fenomen samt finansierings- och miljöfenomen, som inte nödvändigtvis har tätt samband med nationalräkenskaperna.
De källor och insamlingsmetoder som använts i respektive land varierar beroende på det dataset som behandlas.
Sammantaget är det svårt att göra upp en lista över alla uppgiftskällor. De metodbeskrivningar som lämnas in till Eurostat inkluderar vanligtvis information om de viktigaste källorna.

Datainsamlingsmetod

Datainsamlingsprocessen är synnerligen landsspecifik och varierar även efter datakällans art, t.ex. administrativa material, skatte- och bilregister, undersökningar, bokföring. Anvisningarna finns i ESS-manualen “Handbook of Recommended Practices for Questionnaire Development and Testing Methods in the ESS”.

Frekvens för datainsamling

En stor del av källmaterialet har härletts ur primärstatistik. Primäruppgifterna samlas in med olika tidsfrekvenser. Primäruppgifterna kan vara antingen på månads-, kvartals- eller årsnivå.

För nationalräkenskaperna tas kvartals- och årsuppgifterna vanligtvis emot eller samlas in efter tidsplanerna för upprättande av uppgifterna. Ländernas statistikmyndigheter kan även framställa en beskrivning av mottagningstidpunkterna för externa datakällor.
 

Metoder

Databehandling

Datakällorna, metoderna och teknikerna för att utarbeta statistiken är landsspecifika, men de bör användas så att de motsvarar definitionerna och begreppen i ENS 2010. Det finns såväl allmänna som mer detaljerade instruktioner för hur nationalräkenskaperna ska göras upp. Se punkt 10.6 för mer information. Metoddokumentering.
Det centrala vid upprättandet av nationalräkenskaperna samt teknikerna kan sammanfattas så här:
Huvudmetoden för beräkning av BNP i nationalräkenskaperna i Finland är produktion, det vill säga förädlingsvärde.
Enhetlighet uppnås genom en avstämnings-/balanseringsprocess. Vissa poster, såsom förändringar i omsättningstillgångar och värdeföremål eller bruttodriftsöverskott och sammansatt förvärvsinkomst leds som rest, det vill säga residual. Samma metod används för upprättandet av kvartalsräkenskaperna. Sektorräkenskaper sammanställs både i samband med huvudaggregat och därefter. Statistiken över nationalräkenskaperna är enhetlig vid en viss tidpunkt.
När tidsserien räknats i statistiken över sektorräkenskaper kvartalsvis, säsongrensas de med Tramo/Seats-metoden.
Ekonomiska transaktioner säsongrensas på ett sätt som är en aning grövre än den ursprungliga noggrannheten för ekonomiska transaktioner. Säsongrensningsmetoden är så att säga indirekt. Detta innebär att ekonomiska transaktioner först säsongrensas, varefter balansposter, såsom tillgänglig inkomst och besparingar, räknas med hjälp av dessa säsongrensade underposter. De säsongrensade serierna och trendseriernas balanseras tillsvidare inte längre, utan obalans mellan resurserna i de ekonomiska transaktionerna och användningen tillåts. Databastabellen innehåller ursprungliga serier, säsongrensade tidsserier och trendserier. Närmare uppgifter om säsongrensningen
Sektorräkenskaperna räknas enbart till löpande priser. För hushållens justerade disponibla inkomst har man dock i en separat tabellbilaga beräknat en volymindikator som beskriver utvecklingen efter rensning för prisförändringar. Den här volymindikatorn har beräknats genom att använda prisuppgifterna i statistiken över kvartalsräkenskaper med hjälp av vilka den justerade disponibla inkomstens komponenter har deflaterats. Hushållens disponibla inkomst har deflaterats med hushållens implicita prisindex för konsumtionsutgifter. Det finns också prisuppgifter för hushållens icke-vinstsyftande organisationers konsumtion. I och med en metodmässig brist måste den offentliga sektorns individuella konsumtionsutgifter deflateras med prisindexet för offentliga sektorns totala utgifter när exaktare uppgifter saknas. Volymtidsserien har skapats med annual overlap-metoden.
 

Datavalidering

Syftet med datavalideringen är att säkerställa att uppgiftsinnehållet har genomgått godkännande. Det är en viktig uppgift inom all statistik och särskilt i fråga om nationalräkenskaperna, vars uppgifter används till stöd för ekonomiska analyser och politiskt beslutsfattande.

Ett mål med Europeiska statistiksystemet (ESS) är för närvarande att förenhetliga valideringsmetoderna, så att datakvaliteten i allmänheten och informationseffektiviteten kan förbättras. I detta ingår bland annat att gemensamma standarder och verktyg fastställs och stöd för genomförandet (se webbplatsen för ESS-validering, https://ec.europa.eu/eurostat/data/data-validation). Nationalräkenskaperna är en pilotstatistik i detta avseende. År 2015 tillsattes en arbetsgrupp för validering i anknytning till ENS 2010. Den har till uppgift att avtala och dokumentera reglerna i en valideringsmanual för ENS 2010 och stegvis genomföra regler för validering på förhand av nationalräkenskaperna.

Jämförelser mellan uppgifter ur olika källor är en viktig del av arbetet med att sammanställa nationalräkenskaperna. De källuppgifter som används för nationalräkenskaperna granskas i flera omgångar vid Statistikcentralen.
 

Principer och riktlinjer

Organisation

Tilastokeskus

Organisationsenhet

Ekonomisk statistik

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Ytterligare information: Statistiklagstiftning 

Framställningen av statistik styrs av en allmän lag om statens statistikväsen, statistiklagen (280/2004, ändr. 361/2013). Från uppgiftslämnarna samlas endast sådana nödvändiga uppgifter in som inte kan fås från administrativa register. Indexserierna publiceras på ett sådant sätt att det inte går att identifiera en enskild enhets uppgifter eller utveckling.

Principer för dataskydd

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas. 

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi) 


I förordningen om europeisk statistik (EG) nr 223/2009 (skäl 24 i ingressen och artikel 20.4) från den 11 mars 2009 (EUT L 87, s. 164) föreskrivs det om behovet av att utarbeta gemensamma principer och riktlinjer för att garantera konfidentiell behandling av uppgifter som används för framställning av den europeiska statistiken samt för tillgång till sådana konfidentiella uppgifter med hänsyn till den tekniska utvecklingen och användarnas behov i ett demokratiskt samhälle. I riktlinjerna för europeisk statistik föreskrivs om ytterligare villkor som statistikmyndigheterna ska följa när det gäller det statistiska dataskyddet (princip 5).

Sekretess – behandling av uppgifter

Med konfidentiella uppgifter avses inom statistik uppgifter med vilka statistiska enheter kan identifieras direkt eller indirekt och som därför kan röja enskilda uppgifter. För att fastställa huruvida en statistisk enhet kan identifieras måste man beakta alla relevanta medel som en tredje part eventuellt kan använda för att identifiera den statistiska enheten. Även om nationalräkenskaperna vanligtvis är väl aggregerade, kan identifiering vara möjligt i underkategorierna till aggregaten och/eller underkategorierna i små ekonomier. I dessa fall krävs åtgärder för att uppgifterna om den enskilda statistiska enheter inte ska röjas. Anvisningarna om hur man förhindrar att uppgifterna röjs finns i Europeiska kommissionens Handbook on Statistical Disclosure Control (på engelska).

De inlämnade uppgifterna markeras antingen med ”N = får inte publiceras innan utsatt datum” eller ”F = fritt”.
 

Principer för offentliggörande

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten. 

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik 

Datautbyte

Uppgifter i nationalräkenskaperna är centrala ekonomiska uppgifter som många internationella organisationer publicerar för att förbättra konsistensen av uppgifterna och uppnå synergifördelar vid insamling och bedömning av uppgifter.
 Inter-Agency Group on Economic and Financial Statistics (som inkluderar företrädare för Bank for International Settlements, Europeiska centralbanken, IMF, OECD och Världsbanken) lade inom ramen för projektet G20 Data Gap Initiative år 2016 fram ett initiativ för förbättrad informationsdelning kring uppgifterna i nationalräkenskaperna.

Uppgifterna förmedlas via Eurostat till andra internationella organisationer. Statistikens informationsinnehåll rapporteras på det nationella publiceringsdatumet till Eurostat i SDMX-format. I den nationella publikationen är uppgiftsinnehållet i Statfin-tabellerna i PxPro-format.
 

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.

Statistikpubliceringarna av statistiken över sektorräkenskaper kvartalsvis och databastabellerna publiceras på Statistikcentralens webbplats. Därtill är uppgifterna tillgängliga via Astika-databasen. Statistikens informationsinnehåll rapporteras på det nationella publiceringsdatumet till Eurostat i SDMX-format.

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

De säsongrensade uppgifterna i konjunkturstatistiken revideras på grund av den använda beräkningsmetoden. Den tilläggsinformation som en ny observation i tidsserien medför utnyttjas i en modellbaserad beräkningsmetod, vilket återspeglas i ändringar i gamla offentliggöranden. Information om revideringen av de senaste säsongrensade siffrorna finns i offentliggörandena och kvalitetsbeskrivningarna.

I samband med den centrala konjunkturstatistiken och viss årsstatistik publiceras också en tabell om revideringarna. Av tabellen framgår hur uppgifterna för de senaste statistikperioderna förändrats mellan det första och det senaste offentliggörandet.

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik. 

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

Statistikexperter

Natael Kivari
överaktuarie
029 551 3361

Dokumentation som publicerats före 5.4.2022 finns på statistikens arkivsidor.

Gå till arkivsidorna